Kategorier
2020 Nyhetsbrev 01/2020

Centraliseringsreformer och landsbygden – ”Närpes och Bergö är humlor som inte borde kunna flyga”

Bergö i Malax kommun har en ålderstigen befolkning på knappa 500 personer och är förbundet till fastlandet enbart genom en färja. Det här är förutsättningar som ger en förväntan på en minskande befolkning. Men antalet har hållits stabilt under årtionden och anmärkningsvärt är också att det finns mycket få lokala arbetsplatser: antalet arbetsplatser på ön är enbart 21 procent av antalet arbetande som bor på ön.

Det finns ingen brist på boplatser på fastlandet, men ändå väljer människor att bosätta sig ute på ön. Öborna byggde själva en fastighet för äldreboende där kommunen nu driver verksamheten med vårdplatser, som är billigare än det kommunala genomsnittet.

Närpes är en del av den tynande subregionen Sydösterbotten som har hundra kilometer till närmaste regioncentrum i alla riktningar. I motsatt till grannkommunerna har Närpes lyckats behålla sin befolkningsstorlek, inte minst genom ett näringsliv som möjliggjort en kompenserande inflyttning.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Se på landsbygdssäkringen nerifrån

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Konsekvensbedömningen har då lett till dilemman: småkommuners flexibilitet mot de storas specialisering, kontrollerade vårdkostnader mot lokalt och regionalt självstyre, plats mot sektor som utgångspunkt för förvaltningen, samt en enhetlig enkel struktur mot en oenhetlig men lokalt anpassad struktur. Kritik riktas mot modellen för att den utgår från urbana ideal i stället för att identifiera lokala problem.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Centraliseringsreformer och landsbygden – forskningsprojekt om landsbygdssäkring håller slutseminarium i Vasa

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen arrangerar ett slutseminarium i Vasa 28 oktober kl. 13.00. Projektets centrala målsättning har varit att undersöka konsekvenserna av centraliserande förvaltningsreformer för landsbygden och hur den här centraliseringen kan hanteras ur landsbygdens perspektiv. Under seminariet presenteras projektets centrala slutsatser och inbjudna talare reflekterar över landsbygdens utmaningar ur olika perspektiv. Olika typer av landsbygd påverkas på mycket olika sätt av centraliseringar – inte minst är förutsättningarna för att hantera utmaningarna ytterst varierande.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 01/2019

Landsbygdens betydelse ökar i framtiden

Det finns ett brett samförstånd bland finländarna, vad gäller att hålla hela Finland och Norra Karelen levande. Myntets andra sida är den pågående utvecklingen med centralisering och urbanisering. Det här kan inte heller nekas. Centralorterna drar till sig invånare och företagsverksamhet.

Den nuvarande utvecklingen undergräver inte det faktum att landsbygden även i framtiden har många möjligheter. Landsbygdens betydelse som boende- och arbetsplats ökar i framtiden. Det här tror Hannu Katajamäki som är professor emeritus i regionvetenskap. Centraliseringen och storhetens ideologi ger vika och vi börjar igen leva genom de små lokalsamhällena.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Konflikten mellan stad och land ofta en skrivbordsprodukt

Lokala tjänster har sina försvarare, men det etablerade förnuftets röst säger ändå att utvecklingen är mot centralisering, urbanisering och bortrationalisering, ett resonemang som ofta är detsamma vare sig det handlar om att flytta en hälsocentral till en regional centralort, eller om att lägga ner en regional utbildningsenhet och ”flytta” utbildningen till någon av de stora städernas skolor eller universitet.

Därför var det kanske en del som överraskades av den undersökning som Taloustutkimus gjorde på Yles begäran (23.7.2018) och som visade att fyra av fem finländare vill att staten ska garantera samhällsservice så att hela landet kan hållas bebott. Resultatet antyder att relationen mellan stad och landsbygd kanske ser annorlunda ut och är mindre polariserad än man lätt tror. I vårt land med en dryg halv miljon sommarstugor på 5,5 miljoner människor har de flesta stadsbor en eller annan förankring till landsbygden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 08/2018

Forskningsprojekt om landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Den 25 april hölls en pressinformation i Vasa om forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen som tar fasta på den till synes tilltagande trenden av centraliseringar och förstoringar av förvaltningsområden. Landsbygdssäkring innebär i praktiken att säkerställa att invånare bosatta överallt i landet får en likvärdig politisk behandling, det vill säga att de olika förutsättningar som råder i olika delar av landet beaktas i planeringsskedet av politiska beslut. Det är forskardoktor Kenneth Nordberg vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo Akademi i Vasa som leder projektet, vilket genomförs i samarbete med Landsbygdspolitiska rådet/IDNET, Kommunförbundet och Helsingfors universitet. Här nere finns pressmeddelandet från tillfället:

Nytt forskningsprojekt vid Åbo Akademi i Vasa: Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Forskardoktor Kenneth Nordberg vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo Akademi i Vasa leder projektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen, som finansieras av LEADER-programmet och Kulturfonden.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Hur ska vi hålla hela Finland bebott i framtiden?

KlockaAllt mer blir centraliserat i samhället och servicen flyttar till städerna. Hur ska vi göra för att hålla hela Finland bebott i framtiden, och är det alls en vettig målsättning? Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (1.3) på Radio Vega. De som debatterade var Anette Karlsson, första viceordförande för Finlands svenska socialdemokrater, Karl-Mikael Grimm från Centern i Helsingfors och professor emeritus i landsbygdsforskning Erland Eklund. Anders Karlsson ledde debatten.

Programmet kan höras på arenan.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

”Vi har framgång tillsammans eller så har vi ingen framgång alls” – professor Katajamäki i sin sista kolumn i Vasabladet

Hannu Katajamäki (1)
Hannu Katajamäki

Hannu Katajamäki går i pension under detta år och tycker att det nu är läge att skriva sin sista kolumn i Vasabladet. Under sina nästan 15 år som kolumnist har Katajamäki skrivit bl.a. om hur viktigt samarbetet över språkgränsen är, om små lokala samhällen och om deras betydelse för ”lyckans geografi”. Han har skrivit att det finns alternativ till stordriftens och centraliseringens ideologi, om närhetens ekonomi och småskalighetens skönhet. Han har skrivit för små skolor och bibliotek.

Katajamäki har skrivit att det på medborgarnivån inte finns en abstrakt makroverklighet och tomma fraser, utan en vardag med sorger och drömmar. Lyckans betingelser baserar sig på en geografisk varierande och brokig mikroverklighet, där förutsättningarna för ett gott liv är platsbaserade.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

”Flyttning till städer en konsekvens av servicesamhället”

Helsingfors - Stockmann
Varuhuset Stockmann i Helsingfors
Bildkälla: Wikimedia Commons

Samhällsutvecklingen innehåller obönhörligen ett mått av ständig centralisering. Det är ekonomin som styr. Ju större brist samhället har på allmänna medel, desto snabbare blir utvecklingen. Karl-Gustav Bergh, VD för konstsamfundet och bl.a. styrelsebas för Yrkeshögskolan Novia, är fullständigt övertygad om att beslutsfattarna har försökt sitt yttersta då det har gällt att hålla hela landet bebott. Han nämner utlokaliseringen av centrala ämbetsverk och nätverket av universitet, som i vårt land är tätare än i något annat jämförbart land. Enligt Bergh blir uppgiften att hålla hela landet bebott omöjlig, så länge människorna röstar med fötterna och folkströmmarna går i princip en väg, eller in till storstäderna.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 40/2015

Vi måste kämpa för den lokala servicen!

??????Regeringen har fattat ett stort beslut om att inom några år koncentrera ansvaret för social- och hälsovårdsservicen till 15 områden, medan ansvaret i dagsläget ligger hos de 317 kommunerna. Detta betyder att nästan hälften av kommunens uppgifter försvinner uppåt till den s.k. självstyrelseområdesnivån, och finansieringen kommer via staten. Målet är att spara tre miljarder genom att strömlinjeforma systemen, samtidigt som jämlikheten och kvaliteten ska garanteras. Reformen är ur många synvinklar historisk till sin omfattning, då det i grunden handlar om en omfattande maktförskjutning i samhället.

Man kommer säkert att spara pengar på något sätt, men frågan är vad resultatet blir för välfärdssamhället. Det är mycket svårt att tro att man i det aktuella fallet, skulle kunna ta bort onödig byråkrati och annat värt tre miljarder. Det är uppenbart att servicenivån är allvarligt hotad, framförallt på landsbygden. En nyhet som kan vara positiv och negativ i regeringsbeslutet är valfriheten, för rätt utfört kan det öppna möjligheter för frivilliga sektorn att genom samarbete rädda välfärden, fel utförd kan det medföra att internationella rikskapitalfinansierade storbolag tar över det mesta av social- och hälsovården.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 38/2015

Svårt läge för landsbygden men inte hopplöst – professor Kjell Andersson

Smiling woman on horseCentraliseringen och urbaniseringen har förstärkts, och här kan man komma med flera förklaringar. I en artikel i Vasabladet (30.10) räknar professorn i landsbygdsforskning vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa Kjell Andersson upp några. För det första har vi sedan länge haft en stark centraliseringstrend och -tro i Finland, vilket tagit sig uttryck i en medveten satsning på stadsregioner inom utvecklingspolitiken. Den har legat bakom försök till kommunsammanslagningar och den genomsyrar det mesta av omstruktureringen av serviceproduktion med indragning av små skolor, postanstalter, sjukhusavdelningar, polis och rättsinstanser m.m.

Triple Helix-modellen (som Peter Backa nämnde i en artikel i Vasabladet 22.10) utgör också ett exempel på de mekanismer som gynnar städer och centralisering, medan landsbygden inte kan dra speciell nytta av den. Triple Helix innebär nämligen ett samarbete mellan företag, universitet och myndigheter i syfte att strategiskt förbättra i synnerhet industriell verksamhet.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 36/2015

Ny publikation granskar den regionala utvecklingen smalt

Pamfletten Kaupunkien voitto - bild 1
Bildkälla: Bild ur pamfletten Kaupunkien voitto

Osmo Soininvaara och Mikko Särelä har på uppdrag av Näringslivets Delegation EVA skrivit pamfletten Kaupunkien voitto (Städernas seger). Inledningsvis noterar man regionutvecklingens riktning: centralisering och urbanisering. Det här är inget nytt. Författarna är inte intresserade av en mångsidig utvärdering av utvecklingen. De är t.ex. inte intresserade av lokalbefolkningens vardag på landsbygden och dess svårigheter. Å andra sidan kommer författarnas värdegrund och strävan klart fram.

Efter några scenarioutvecklingar slutar man i Den Stora Visionen: Finlands framtid ligger i tillväxtkorridoren Helsingfors-Tammerfors. Jag bestrider inte betydelsen av denna utvecklingskorridor, men i Finland finns möjligheter för även många andra tillväxtkorridorer. En skulle t.ex. kunna vara att grunda det nya årtusendets ”trafikledsby” intill järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki. 

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 01/2014

Har regeringen lämnat verkligheten? – professor Hannu Katajamäki om storhetens ideologi

Namnet storhetens ideologiFastän regeringen har skingrat ideologin i den traditionella vänster-höger dimensionen, finns där dock en gemensam vision: regeringen vill ha ett Finland med stora städer och stora förvaltningsenheter, en strävan som jag kallar för storhetens ideologi. Naturligtvis kan man inte skriva in en sådan agenda i regeringsprogrammet, så därför är drömmen om de stora städernas och de stora förvaltningsenheternas Finland en typisk smygagenda som förnekas. Man kan identifiera storhetens ideologi i regeringens förvaltningsreformer – man strävar efter stora enheter och centralisering. Man kan se denna tendens i exempelvis arbets- och näringsförvaltning, polisförvaltning, nödcentralverket, samt i kommun- och vårdreformen.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 35/2013

Landsbygdssäkring bör tas i beaktande vid kommunfusioner

Kylätoiminta ry-namnetSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har kommit med ett ställningstagande (25.9), där man vädjar för att landsbygdssäkring gör vid kommunfusioner. Landsbygdssäkringen behövs för att få regionalt, jämbördigt förverkligande och bevarande av landsbygdens service. Här under följer den (av Svensk Byaservice) översatta texten till svenska i sin helhet:

Byaverksamhet i Finland rf:s ställningstagande 25.9.2013

Landsbygdssäkring bör tas i beaktande vid kommunfusioner
Hur påverkar kommunreformen landsbygdens utveckling? Genom kommun- och servicestrukturreformen försöker man få till stånd en bättre tillgänglighet av service. Reformen för med sig synnerligen stora strukturella och principiella förändringar, t.ex. tillgången till närservice. Den här förändringen upplever man, förståeligt nog, som delvis ett hot bland Finlands byar. Erfarenheten har visat, att kommunsammanslagningar centraliserar servicen och att medborgarna måste företa längre resor för att sköta sina ärenden. Under sådana här omständigheter bör invånarna höras och behandlas lika.