Kategorier
2013 Nyhetsbrev 44/2013

Förenhetligande planering kan stärka kyrkbyarnas ställning visar forskning

Forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnitteluI forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu (Kyrkbyarnas möjligheter och förenhetligande samhällsplanering) studeras förenhetligande samhällsplanering och de möjligheter den erbjuder i planeringen av kyrkbyar i samband med att kommunernas situation förändras. De centrala frågorna i undersökningen är: 1) Vad innebär förenhetligande samhällsplanering i kyrkbyar, och mer allmänt på landsbygden?, 2) Med vilka mål och medel kan förenhetligande samhällsplanering genomföras i kyrkbyar och i större byar på landsbygden?, samt 3) Vilka är förutsättningarna för förenhetligande om man ser till de varierande förhållandena i kyrkbyarna?

Förenhetligande samhällsplanering har traditionellt varit ett redskap som använts i stadsplaneringen, men det finns knappt några erfarenheter alls av att tillämpa sådan planering i landsbygdssammanhang, så dess betydelse är därför oklar. Klimatförändringen, och även den klimatpolitik som berör landsbygden, har emellertid bidragit till att den förenhetligande samhällsplaneringen lyfts fram i debatten om landsbygden och landsbygdsutveckling på 2000-talet. Innehållet är också ett annat än för städer, och det varierar även enligt olika landsbygdsförhållanden. Landsbygdsområden med inflyttningsöverskott har andra slags problem än glesbygds- och landsbygdsområden på tillbakagång.

I forskningsrapporten studeras kyrkbyarnas situation med tanke på den lokala efterfrågan som hör samman med förenhetligande planering, med utgångspunkten att förenhetligandet inte skall ses endast som en förtätning av samhällsstrukturen, utan också som ett kulturellt, socialt och kvalitativt begrepp. Forskningsanalysen skall kopplas till den lokala utvecklingsverksamheten, och lokala sammanslutningar, kommuner och landskapsförbund kan utnyttja forskningsprojektets resultat i sin egen verksamhet. Arbetet är till nytta för kommunernas och landskapsförbundens regionala utvecklingsarbete och planläggning. Studien har gjorts med en kombination av olika metoder, och fallen representeras av fyra olika byar: kyrkbyarna Libelits, Mäntyharju och Pojo samt Fiskars bruk.

För många kyrkbyar kommer kommunsammanslagningarna att innebära förändrad ställning; de kommer inte längre att vara centralorter, utan byar bland alla andra byar. Efter kommunsammanslagningarna är deras framtid osäker, såvida de beslut som rör servicenätet och utvecklandet fattas på basis av ett minskande invånarantal, eller om befolkningen koncentreras till den största tätorten i den nya kommunen. Undersökningen visar att principerna för förenhetligande planering kan ge möjligheter som kan stärka kyrkbyarnas ställning.

På landsbygden innebär förenhetligande planering av samhällsstrukturen, att det glesa byggandet styrs i högre grad, samt att merparten av nybyggnationen förläggs till byar och bosättningscentra så att den stöder befintliga strukturer och tjänster. När innehållet i den förenhetligande planeringen utformas, lönar det sig att satsa på dialog och brett samarbete. Huruvida den förenhetligande samhällsplaneringen lyckas eller inte, kan bero på hur invånare, föreningar och kommunförvaltningens representanter gemensamt lyckas definiera den lokala efterfrågan. Men även servicen, arbetsplatserna och tillgängliga hobbyer avgör hur lockande kyrkbyarna är. Tillgängligheten kan förbättras genom planering av markanvändningen, lokaliseringsstyrning, samt många andra metoder. Det lönar sig att utveckla kyrkbyarna så att de gynnar närtrafiken. I den förenhetligande planeringen finns det skäl att även betrakta kyrkbyarna som historiska platser och landskap. En byggd miljö som förnyas, får alltid en bredare och djupare innebörd för både gamla och nya invånare.

Uppgifterna är från forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu som gjorts vid Östra Finlands universitet. Miljöministeriet är utgivare, medan Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen/jord- och skogsbruksministeriet står som finansiär/uppdragsgivare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s