Kategorier
2018 Nyhetsbrev 21/2018

Hur ska vi minska trafikutsläppen på landsbygden?

I kommunikationsministeriets slutrapport föreslås att vi ska gå och cykla mera, åka kollektivt och köra elbil, vilket kanske går i städerna och tätorterna. Men hur ska det gå till i glesbygden? Den svenska mobilitetsforskaren Jessica Berg menar att kollektivtrafiken behöver kompletteras med nya former av mobilitetslösningar, till exempel samåkning, bilpooler och helt nya trafikformer. Berg har tagit fram en rapport om framtidens kollektivtrafik på den svenska landsbygden. Det kan till exempel handla om att knyta ihop skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor med den allmänna kollektivtrafiken, alltså att samordna olika trafikformer i större utsträckning än man gör i dag.

Enligt Berg fungerar kollektivtrafiken bäst på lands- eller glesbygdsorter som är belägna i närheten av någon tätort. För att få kollektivtrafiken att fungera också på landsbygden krävs ändå ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Berg anser ändå att folk som bor på landsbygden inte är de första som borde minska sitt bilkörande, utan först borde man övertyga stadsbor att sluta köra korta sträckor.

Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 18/2018

Samverkansmodellen BID ska utveckla svenska landsbygder

Business Improvement District eller BID handlar i korthet om att offentliga och privata aktörer samverkar – organisatoriskt och finansiellt – för att utveckla fysiska miljöer och skapa liv i ett avgränsat geografiskt område. Under två år har länsstyrelserna i Dalarna och Värmland tillsammans med organisationen Svenska Stadskärnor tagit fram en svensk variant av den internationella modellen, varav fem kommuner har testat modellen och sett att den fungerar.

Enligt Jakob Ebner på Länsstyrelsen Dalarna handlar det i grunden om att skapa platser som är attraktiva, där folk vill bo och verka och som kan ge intäkter till näringslivet på orten. Man har testat modellen i lite större tätorter och haft stor framgång och nu vill man använda en variant av samma upplägg på landsbygden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 07/2018

Lokal utveckling förutsätter bättre decentraliserade system

Under de senaste tiderna har vi i nyheterna ständigt stött på negativa nyheter om den finländska glesbygden. Befolkningen minskar och åldras. Människorna flyttar till stora tillväxtcentra efter arbetsplatser och service. Man basunerar ut det som om det skulle vara fråga om en naturkraft, som man inte kan göra något åt. Så är det inte alls.

Med ett decentraliserat system kan vi starkt påverka en negativ handelsbalans på kommun-, landskaps- och nationell nivå. Decentraliserade system möjliggör för närmat, lokal energi, olika slags konsumtionsnyttigheter och en ny fördelning av service. Det är skäl att minnas att decentraliserade system inte ska räknas bort, utan det är existerande produktion och förädling, samt verksamhet som kompletterar handeln.

Uppgifterna är från en längre text (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten är Rauno Kuha, forskare på Naturresurscentralen Luke.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 05/2016

Nya flyttrörelsen sker inom tättbebyggda Finland

Helsingfors
Helsingfors

Över tre miljoner finländare kommer år 2030 att bo inom ett 90 minuters pendlingsavstånd till Helsingfors, Tammerfors och Åbo. Sedan 1990-talets ekonomiska krasch, har omkring 650 000 finländare flyttat till en stad. Det intressanta i finländskt samhällsliv är inte längre hur landsbygden avfolkas, för det har redan skett. I dag flyttar vi runt i det stadsdominerade Finland med Helsingfors som landets magnetiska pol och supercentrum. Men även andra centra utvecklar sig. Utmed sydkusten breder arbetande finlandssvenskar och barnfamiljer ut sig över pendlingszonerna som befolkningen i övrigt – den rasande debatten om det indragna Y-pendeltåget visar på det.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 29/2015

Fritidsboende i byarna kan fylla landsbygdens tomma byggnader

Rapporten Kylämökkeily SuomessaI en ny publikation från Östra Finlands universitet presenteras resultat från forskningsprojektet Kylämökkeily Suomessa – Vapaa-ajan asuminen maaseudun kylissä ja taajamissa. För första gången har man kombinerat ett omfattande informationsmaterial för fritidsbostäder i större områdes- och samhällsstrukturella analyser. Att ha sommarstuga i byar och tätorter, är enligt undersökningen inte ett marginellt fenomen, utan en betydande del av det finländska fritidsboendet. En dryg fjärdedel av fritidsbostäderna finns i byar, tätorter eller städer och i deras närområden. I rapporten ges en överblick över utbredningen av fritidsboendet i byarna, utvecklingsmöjligheter och regionala skillnader. Dessutom dryftar man fritidsboendet i förhållande till annan samhällsstruktur på landsbygden, en återanvändning av landsbygdens uttömmande bostadsbestånd och så studerar man problemområden och utvecklingsbehov som hör ihop med nationell statistikföring och kunskapsmaterial. Rapporten grundar sig på resultat från forskningsprojektet, vilket finansierats av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 12/2015

Tätorter utan bredband bromsar digitaliseringen

FibertrådarFinland får inte falla i mobilgropen, utan även fasta, säkra bredbandsanslutningar bör erbjudas överallt. Det här sade undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru den 5 mars under diskussionen i samband med ett fiberoptikprojekt som startats av ett lokalt andelslag i Sockenbacka i Helsingfors. ”Fiberbyggandet har inte framskridit som förväntat i områden mellan täta befolkningscentra och glesbygder som stöds med offentliga medel. Cirka 60-65 procent av finländarna bor i sådana här ofta äldre bostadsområden. Det är mycket viktigt att väcka diskussion om hur marknaden kunde få ett lyft. Det är inte frågan om endast några hushåll som vill se på TV via Internet. Det är frågan om en digital utveckling som rör hela samhället. Till exempel tjänster som blir elektroniska, distansarbete som blir allt vanligare och företagsverksamhet i hemmakontor kräver snabba och särskilt funktionssäkra dataförbindelser”, säger minister Kiuru.

Uppgifterna är från ett av kommunikationsministeriets pressmeddelanden (från 6.3).

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 42/2014

Tätortsnära skog erbjuder urban livskvalité

Yellow Autumn Leaves On TreesOlof Olsson vid Umeå universitet har i en avhandling studerat efterfrågan och utbud av sociala värden, framförallt rekreation, i tätortsnära skog. Det är en komplicerad uppgift att planera, identifiera, beakta och utveckla den tätortsnära skogens mångsidiga värden, när skogen ställs mot starka exploateringsintressen inom den urbana miljön. ”Medan urbaniseringen inte nödvändigtvis utgör ett hot mot utbudet av skog över tid, så kan den ändå påverka de faktorer som influerar människor att besöka skogen – primärt dess tillgänglighet och attraktivitet.  Skogens betydelse för människor ser dessutom olika ut beroende på bland annat socioekonomiska, kulturella och åldersrelaterade faktorer”, säger Olsson. För det personliga välbefinnandet är skogens betydelse särskilt viktig hos kvinnor, samt hos äldre och högutbildade, medan god tillgänglighet till skogen anses viktig främst bland äldre och lågutbildade.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 30/2014

Byavänligaste kommunen Pudasjärvi lyckas ordna rikligt med mångsidig verksamhet trots svåra förhållanden

Kommunvapen - Pudasjärvi
Källa: Wikimedia

Pudasjärvi stad lyckas ordna rikligt med mångsidig verksamhet trots svåra förhållanden, och det finns goda exempel på avtalssamarbete mellan kommunen och byarna inom närservicen, bl.a. biblioteksbussen och optofibernätet har noterats också på andra håll i Europa som goda modeller. Inom Pudasjärvis område finns det 20 byar och åtminstone 15 aktiva byaföreningar. Pudasjärvi stad beviljar understöd till kultur- och idrottsverksamheten och till byaföreningarna. År 2014 beviljas 64 000 euro i utvecklings- och verksamhetsstöd och 120 000 euro i stöd för utveckling av landsbygdsnäringarna, vilket är ett steg mot engagerande budgetering. Totalt delar staden ut ungefär en miljon euro, även ur årets budget för att bevara och utveckla livskraften hos byarna.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 13/2014

Hur ska byn överleva? – se inslag i TV-programmet Närbild

TV-programmet Närbild 24.3.2014 (1)
Bildkälla: arenan.yle.fi

Det finns över 4 000 byar och stadsdelar i Finland, varav en del av dem växer och blomstrar, medan andra håller på att somna in helt och hållet. TV-programmet Närbild frågar vad som bör göras för att byn ska överleva när arbetsplatser och service försvinner och koncentreras till tätorter. Byn Lappvik i Hangö drabbades hårt när Fn-steels fabrik i Koverhar gick i konkurs i juni 2012. I dag finns många tomma hus. Byn Pitkäpää i Lovisa förde en slumrande tillvaro till för några år sedan när aktiva bybor idogt började jobba för att skapa en stark bygemenskap, vilket resulterade i talkoanda, en ny samlingsplats och evenemang året om. I Sottungsby i Vanda har målet varit att hålla byn levande. Vanda stad ville för några år sedan börja bygga ut byn, men bybornas gemensamma beslut att bevara åkerlandskapet har gett resultat. Enligt landsbygdsprofessor Hannu Katajamäki vid Vasa universitet kostar det samhället väldigt lite att hålla byarna levande. Men det ger familjer och barn en trygg miljö att leva i.

Uppgifterna är från Österbottens Tidning (23.3). I TV-programmet ingår även inslag från Pensala i Österbotten med intervju av just Katajamäki och bl.a. specialsakkunnig Peter Backa, samt från det allfinlandssvenska innovationslägret på Pjukala folkhögskola i Pargas. Närbild sänds 24.3 kl. 20.00 på Yle Fem. Inslagen finns även att ses på webbadressen arenan.yle.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 05/2014

Kom med och utveckla samarbetet i Raseborg! – diskussionstillfälle i Ekenäs om resursbaserad byautveckling

IDNET - logoTillsammans kan vi främja dialogen mellan byarna och tätorterna, de föreningar som verkar där och staden. Samtidigt får vi också höra mera om ABCD-metoden, som ger en intressant synvinkel på lokalutveckling. Vi hoppas att alla, både små och stora byar, samt tätorter i Raseborg, skall vara representerade. Både föreningsrepresentanter och privatpersoner är varmt välkomna! Stadsfullmäktige och tjänstemän från staden är även inbjudna. Det är det identitetsbaserade landsbygdsnätverket (IDNET) vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen som inbjuder till det tvåspråkiga diskussions- och informationstillfället, Samarbete för ett bättre Raseborg!, om resursbaserad byautveckling 3.2 kl. 16-17.45 i Seminarieskolan, Ladugårdsgatan 1-3, i Ekenäs. Medverkar gör Raseborgs fullmäktigeordförande Thomas Blomqvist (Samarbete och välfärd i Raseborg), sakkunnig på Kommunförbundet Cia Åström (Utmaningar!), specialsakkunnig Peter Backa på IDNET (Platsbaserad politik och Resursbaserad byautveckling (ABCD)), samt Holger Wickström från Västnylands Byar rf, Gunilla Wasström från Pomoväst rf och Kati Sointukangas från projektet Närdemokrati i västra Nyland.

Med tanke på serveringen önskas anmälningar senast 30.1 på e-mailadressen: hankekoordinaattori.raasepori@lohjankylat.fi. Se även PDF-filen.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Skolan på landsbygden viktig för den lokala tillväxten

Rear view of class raising handsUnder det senaste året har det diskuterats flitigt kring nedläggningar av skolor på svenska landsbygden, där föräldrar, barn, bybor och politiker ifrågasatt om nedläggningarna är rimliga. Besluten handlar ofta om att Sveriges glesbygdskommuner har dålig ekonomi. Ibland kan det hjälpa att protestera, ibland inte. Minskat elevunderlag spelar givetvis in på hur det blir, så vid nedläggning av en skola, är en konsekvensbeskrivning och beskrivande underlag till politikerna mycket viktiga inför beslut som ska tas. Saknas detta, finns stor risk att motsättningen mellan landsbygden och kommunernas tätorter ökar.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

”Bilismen kan inte vara billigare på glesbygden – den måste vara det”

BilarJorma Ollila & Co har levererat sin syn på hur bilbeskattningen skall reformeras så att statskassan inte sinar när motorerna går från bensin till el, vilket var naturligtvis det primära när Ollila fick uppdraget. Statskassan får in 4,5 miljoner på bilismrelaterade skatter (bränsleskatt, fordonsskatt), en modell som inte är evig. Den bärande idén i förslaget är kilometerskatt, möjliggjord av sändare som ger skattemyndigheterna all information om bilens framfart – skattebjörnen och storebror i en teknisk omfamning, unik i hela Europa. Vägtullar hade varit naturligt för Tätortsfinland. Men varför uppstår det politiska omfartsvägar som leder förbi vägtullar? För att Storhelsingfors – metropolområdet – också annars särbehandlas, se bara hur regeringen trippar på tå, i stället för att sätta ned foten och tvinga hela Storhelsingfors till ett enda stort samarbete. Den stora trafiken finns i metropolområdet, som hade varit ett självklart mål för de första vägtullarna i Finland.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 44/2013

Förenhetligande planering kan stärka kyrkbyarnas ställning visar forskning

Forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnitteluI forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu (Kyrkbyarnas möjligheter och förenhetligande samhällsplanering) studeras förenhetligande samhällsplanering och de möjligheter den erbjuder i planeringen av kyrkbyar i samband med att kommunernas situation förändras. De centrala frågorna i undersökningen är: 1) Vad innebär förenhetligande samhällsplanering i kyrkbyar, och mer allmänt på landsbygden?, 2) Med vilka mål och medel kan förenhetligande samhällsplanering genomföras i kyrkbyar och i större byar på landsbygden?, samt 3) Vilka är förutsättningarna för förenhetligande om man ser till de varierande förhållandena i kyrkbyarna?

Förenhetligande samhällsplanering har traditionellt varit ett redskap som använts i stadsplaneringen, men det finns knappt några erfarenheter alls av att tillämpa sådan planering i landsbygdssammanhang, så dess betydelse är därför oklar.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 44/2013

Lappland mera landsbygdspräglat än övriga Finland

Nättidningen Jo vain! töihin LappiinLapplands yta är en fjärdedel av hela landets yta. Landskapet består av sex regionkommuner, vilka är Kemi-Torneå, Tornedalen, Fjällappland, Norra Lappland, Östra Lappland och Rovaniemi. I Lappland bor ca 182 000 människor, vilka finns i landskaps-centrumen i Rovaniemi och Kemi-Torneå, i regioncentrumen i Kemijärvi, Sodankylä, Ivalo och Kittilä, samt i tätorter och byar längs landskapets huvudvägar, älvar och åar. Landskapet Lappland är mer landsbygdspräglat än övriga Finland, och enligt den nya stad-landsbygds klassificeringen 2012, utvecklad av Finlands miljöcentral och Uleåborgs universitet, bor 56 procent av lapplänningarna på landsbygden, medan 30 procent gäller för alla finländare. I Lappland finns det ca 300 byar, av vilka 222 är registrerade byaföreningar, och av Europas enda ursprungs-befolkning samerna, bor ca 3 600 i Lappland.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 34/2013

Staten borde bygga ut bredbandsnätet på glesbygden i stället för företagen

DatakablarStatens vision är att alla finländare borde ha bra bredband år 2015, och därför har staten understött operatörer som bygger ut bredband i glesbygden, men i praktiken har intresset bland operatörerna ändå varit svalt. Nu försöker man försnabba arbetet genom att ändra systemet för återbetalning av understöd. Då operatörer som fått stöd på över 1 miljon euro och varit tvungna att betala tillbaka stödet om projektet gett plus i kassan, planerar staten nu i stället att höja återbetalningskravet för projekt som fått över 10 miljoner euro i stöd, för att locka speciellt de stora operatörerna att intressera sig för att bygga ut bredband i glesbygden. Johan Skibdahl, som ansvarar för drift och utveckling på Skärgårdsnäten, är ändå skeptisk till om lagförändringen kommer att öka intresset. Verksamheten är nämligen sällan så lönsam att det överhuvudtaget är aktuellt att betala tillbaka några stöd.