Kategorier
2013 Nyhetsbrev 27/2013

Tre sanningar om landsbygden i YTR:s nätkolumn

Field of SunflowersDet finns två slags landsbygd: en idyllisk och en på tillbakagång. Oberoende vilken det är fråga om, så går det inte att glömma staden. Landsbygden finns inte, om det inte finns en stad, och först är det alltid staden, varefter landsbygden bestäms: på gott eller ont. Under sommaren har geografistuderanden Sofia Tuisku gjort en media uppföljningsrapport, där man främst granskar synligheten i media för landsbygdens utvecklingsprogram i Fastlandsfinland. Materialet har samlats sporadiskt under föregående år, främst från tidningarna Helsingin Sanomat och Maaseudun Tulevaisuus. Genom att ha gått igenom materialets 92 artiklar, har det inte gått obemärkt förbi för Tuisku det talesätt som man skriver om landsbygden. I sitt material fann hon tre olika sätt som media föredrar att skriva om landsbygden. Det mest anmärkningsvärda är att landsbygden alltid är något i förhållande till staden. Staden är en enhet, på vilka grunder landsbygden även kan bestämmas.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 25/2013

Intresseorganisation vill ha stopp på avfolkningen i Norrland

Sverige-karta Wikipedia
Källa: Wikipedia

Enligt ordföranden för Norrlandsförbundet Ewa Back minskar befolkningen stadigt i Norrland och om några decennier kan flera samhällen vara helt tömda på människor. Det är dags för den svenska regeringen att agera, och man behöver en nationell samordnare för att stoppa avfolkningen i. Sveriges Television visade under våren ett reportage som beskrev att många samhällen i Norrlands inland är helt tömda på människor om 28-50 år. År 1952 bodde det 128 000 människor längs Ångermanälvens vindlande dalgångar, men i år endast 63 000. Det här väckte uppståndelse och insikter om att det är dags att ta frågan på allvar, men vad händer sedan? Norrlandsförbundet menar att den svenska regeringen snabbt bör tillsätta en nationell samordnare, med uppdrag att koordinera de nationella och regionala insatser som behövs för att först stoppa avfolkningen i Norrland och därefter verka för befolkningstillväxt. Detta kan göras genom en rättvis resursfördelning, genom satsningar inom infrastruktur, genom flytt och ökning av privata och offentliga arbeten, genom forskning, utbildning och innovationer m.m., där målet bör vara att stärka Norrlands och därmed Sveriges position i Europa och världen inom dessa områden.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 21/2013

Byskolors distriktsgränser och okränkbara kommungränser

Chalkboard with Math ProblemI slutet av 1980-talet pekade de ekonomiska kurvorna brant nedåt och sparobjekt skulle hittas. Fler än en gång låg smockan i luften då den tidigare stadsdirektören i Närpes Gustav Skuthälla vid något byamöte föreslog att deras byskola skulle stängas. Det skulle sparas. Bångstyriga, småskaliga bybor som inget förstår, tänkte Skuthälla då inför deras hotfulla protester. Det gör han inte mera. Byskolan var mer än en skola, där lärare kom och gick, men skolbyggnaden bestod. Här hade generation efter generation bybor lärt sig de grundläggande kunskaperna, att läsa, skriva och räkna. Att hota med nedläggning av en byskola var att provocera de finaste och känsligaste nervtrådarna hos varje bybo, för byskolan förenade mera än något annat – ett monument som pantade på byns själ. Till råga på allt överbevisades Skuthälla om att det ekonomiskt ger ganska så små vinster att lägga ned en byskola.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 10/2013

Urbana-rurala utmaningar

Stad 2Under åren 2010-2015 ökar världens urbana befolkning i genomsnitt med 200 000 personer per dag, varav 91 procent (183 000) sker i utvecklingsländer. Uppgifterna är från UN Habitats State of the World´s Cities 2012/2013. Det är inte överraskande att det är den mera landsbygdsdominerande delen av världen som mottar den största urbaniseringsvågen, men det betyder även att det sker främst i områden med för svag infrastruktur att ta emot dessa invällande massor. Följden är utbredd slumifiering i storstäderna och en global utmaning att skapa socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara städer. I de mera utvecklade länderna har den urbana populationstillväxten stagnerat, 0,67 procent per år sedan 2010. Attraktiva och centrala stadsregioner fortsätter växa snabbare, på bekostnad av de inattraktiva och perifera stadsregioner.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 10/2013

”Både stora och små kommuner utgår ifrån centralistiska idéer”

HSSLs nyhetsbrev 1-2013Befolkningen i Stockholms storstad ökar varje år med ett antal som motsvarar alla bofasta i Åsele, Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Norsjö, Malå och Lycksele kommun. Urbaniseringen går fort i hela Europa och allra högst i Sverige. Medan man i Stockholm tillsätter planeringsgrupper med målbilden att expandera med ungefär ”ett halvt Göteborg”, planerar och administrerar glesbygdskom-munerna sin egen undergång med att lägga ner skolor, dra in service och släcka lysen i hopp om att rädda den egna tätorten. ”Både stora och små kommuner utgår med andra ord från centralistiska idéer och ett tänk om att människor själva prompt vill ha det så.” En ekoreporters starkaste intryck från en resa i inlandet var att alla han träffat ville bo kvar. Ingen ville flytta, och en rundtur i storstäderna, liksom forskning, visar att många människor vill bo på landet.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 09/2013

Långlivad stadsbo framtidens människa – landsbygdsbefolkningen störst år 2021

Skyscrapers in PhiladelphiaEnligt en FN-prognos kommer världens befolkning att öka med 2,3 miljarder fram till 2050 och utgöra sammanlagt 9,3 miljarder människor. I slutet av seklet skulle det finnas över 10 miljarder människor. Tillväxten koncentreras till städerna, där befolkningen ökar i snabbare takt än befolkningen överlag. Landsbygdens befolkning är som störst år 2021, ca 3,4 miljarder människor, men börjar sedan minska stadigt. Just nu bor aningen fler människor i städer än på landsbygden, men redan år 2050 bor redan 70 procent i städer, att jämföras med 29 procent 1950. Men stigande levnadsstandard bromsar upp befolkningstillväxten och ökar välfärden.

”Men kommer världen faktiskt att se ut så som prognoserna tror om 50 år?”

Ingen vet det med säkerhet, men trots det lönar det sig att göra upp prognoser, för de gör det lättare att skissera upp framtiden och anpassa sig till förändringar. Ultralånga prognoser spår framtiden utgående från saker man känner till och bygger på invecklade dynamiska modeller som ständigt justeras för att förutsägbarheten skall bli bättre.

Uppgifterna är från en notis i Vasabladet (23.2).

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 06/2013

Negativ befolkningsutveckling för åländska skärgårdskommuner

Falling profitsFör andra året i rad har de åländska skärgårdskommunerna haft ett flyttningsunderskott kombinerat med ett markant födelseunderskott, enligt preliminära siffror från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub). Alla skärgårdskommuner uppvisar en negativ befolkningsutveckling för år 2012, förutom Föglö som ökade sin befolkning med en person. Enligt preliminära siffror från Åsub sjönk antalet skärgårdsbor med 59 personer under fjolåret – födelsenettot låg på minus 32 personer och flyttningsnettot på minus 27. Det innebär att ett större antal personer avled än föddes och att fler personer flyttade från än till skärgården. Den skärgårdskommun som hade störst befolkningsminskning är Vårdö, som minskade med 27 personer – flyttningsnettot var minus 21 personer. Enligt kommundirektören i Vårdö Magnus Sandberg finns det inga enskilda orsaker till det negativa flyttningsnettot. I oktober flyttade 16 personer, vissa i studerandeutflytt och vissa i arbetskraftsflyttning, vilket märks i en liten kommun. Sandberg säger att de har marginalerna emot sig, men att de har ganska bra förutsättningar som pendlingskommun.

Uppgifterna är från (4.2) webbplatsen alandstidningen.ax.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 04/2013

Rädda landsbygden!

Jonas Sjöstedt
Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt

Jonas Sjöstedt, ordförande för Vänsterpartiet i Sverige, skriver i Ny Tid 3/2013 en kria för landsbygden, här några utdrag:

”Allt mer av politiken handlar om medelklassen i våra storstäder. Landsbygdssverige ses knappt som en tillgång. Inte sällan fnyser man i medierna åt landsbygden. Den ses som en belastning, folket där är förlorare. Detta trots att vårt välstånd byggdes och byggs på skogen, vattenkraften och gruvorna.”  Sjöstedt ser att utvecklingen i Norge är annorlunda:

”Det finns flera goda idéer att hämta från Norge på flera områden. Om hur de som bor längst uppe i norr, kan få studielån nedskrivna så att läkare, lärare och poliser kan rekryteras, om stöd till lokala sparbanker när storbankerna överger småorterna och om återbetalning på vinsterna från vattenkraften till kommuner där rikedomen skapas.”

Sjöstedt avslutar med en observation: ”I många av de småorter som tappar befolkning vänder invånarna makteliten och de etablerade partierna ryggen. Sverigedemokrater och sannfinländare är inte sällan som starkast i avfolkningsbygder. I detta finns en ironi, ofta handlar det om bygder som skulle behöva fler invånare och där invandrarna är ganska få.”

Läs hela texten på webbplatsen nytid.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

Fritidsinvånarna en viktig kugge i utvecklingen av landsbygdsservicen

Rapport 88 Ruralia-institutetDå det gäller att lösa problemen med servicen på landsbygden, kommer fritidsinvånarnas betydelse att öka i framtiden. De fast bosattas antal på landsbygden minskar, medan fritidsinvånarnas efterfrågan på service ökar, vilket kan både upprätthålla nuvarande servicenivå och främja utvecklingen av ny service. Fritidsinvånarna är villiga att använda lokal service, om bara utbud finns och man får en lösning på de informativa problemen. Det väsentliga är en utveckling av växelverkan mellan servicens producenter och konsumenter. Det här framgår ur en fallstudie som Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet har gjort om fritidsbosättare i Kouvola. I fallstudien klargjordes både servicens fysiska nåbarhet som hur fritidsinvånarna hittar info om lokal service och hur det här påverkar t.ex. fritidsinvånarnas identitet i stugkommunen. En frågeblankett sändes till ca 2 000 ägare av fritidsbostäder, av vilka 37 procent svarade.

Mer info (på finska). Själva rapporten som pdf: Palvelujen saavutettavuus muutoksessa – maaseudun vakituisten ja vapaa-ajan asukkaiden palveluympäristön kehityssuunnat ja uudet mahdollisuudet.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 01/2013

Avfolkningsdrabbade Lestijärvi höjer babypengen till 10000 euro

babyDet blir allt vanligare att kommuner betalar ut en s.k. babypeng till föräldrarna till nyfödda spädbarn, och även summorna växer. Värst är Lestijärvi. I fjol hade nästan 70 kommuner gett föräldrarna pengar eller en gåva med anledning av familjetillökningen. Antalet har stigit med ett tjugotal under de senaste fyra åren. Det är främst små kommuner som betalar ut babypeng, i vanliga fall kring några hundra euro, men i år satsar det avfolkningsdrabbade Lestijärvi hårdast av alla: babypengen höjs från 500 till 10 000 euro, fördelat över tio år. Man hoppas att bidraget skall öka nativiteten och göra att skolan inte behöver läggas ner. Enligt fullmäktigeordföranden i Lestijärvi Jukka-Pekka Tuikka, så har man länge haft en sjunkande befolkningssiffra. I slutet av år 2012 torde man ha haft 842 invånare, men bara ett barn föddes då. Fortsätter den här takten vet man hur det slutar. Kommunförbundet menar att det inte finns belägg för att babypengen skulle leda till att det föds fler barn i en kommun, och inte heller har folk lockats att flytta till vissa kommuner av babypengen. ”Nyttan är närmast att kommunen stärker sin barnvänliga image. Man tänker att kommunerna uppskattar barnfamiljerna också på andra sätt om de betalar ut babypeng”, säger sakkunnig Anna-Maija Haliseva-Lahtinen på Kommunförbundet. I Lestijärvi ser man i alla fall fram emot minst sex födslar i år, vilket är hela fem fler än i fjol.

Uppgifterna är från Österbottens Tidning (24.12.2012).