Crowdfunding – ny form av ekonomi för landsbygdens överlevnad?

Vill du starta en ny form av verksamhet som efterfrågas på orten, men saknar kapital? Varför inte utreda om potentiella kunder vill vara med och hjälpa till, crowdfunding – folk- eller gärsrotsfinansiering – kan vara ett alternativ. Personligen är Jörgen Andersson, VD för Åre Lokalkapital AB, övertygad om att det är så här det ska gå till, att få med lokalbefolkningen och hjälpa till med finansieringen kan bidra till nya möjligheter på landsbygden. Andersson var på plats i Solf i tisdags (21.10) för att berätta om crowdfunding på ett seminarium. Ett lyckat exempel på hur en verksamhet kan finansieras lokalt är Fjällbete AB i hans egen hembygd Åredalen i Sverige. Efter EU-inträdet försvårades förutsättningarna för att bedriva fjällnära jordbruk och en stor del av producenterna avslutade sin verksamhet, vilket bidrog till att primärproduktionen försvann nästan helt i Åredalen där turismen är stark. Andersson säger att det fanns en stark önskan från handeln, hotellen, restaurangerna och övriga turistföretag att regionen bör ha en egen produktion. År 2002 grundades Fjällbete AB och 150 delägare gick samman. I dag har vi egen produktion av lammkött. Enligt Andersson knöt man ihop slutkonsumenten med producenten tillsammans med turismen och lyckades få igång en produktion som alla drar nytta av och värderar högt. I dag har regionen även en egen mjölkproduktion. Fjällbete AB samlade ihop pengar och investerade i ett mikromejeri. Råvaran köps av två mjölkproducenter på orten. Bolaget äger även en del av producenternas verksamhet.

Uppgifterna är från en längre artikel, skriven av Christoffer Thomasfolk, i tidningen Landsbygdens Folk (24.10).

Service, livskraft och demokrati – tre stöttepelare för ett hållbart lokalsamhälle i utveckling

I ett av parallellseminarierna under Demokratidagen i Kommunernas hus i Helsingfors 14.10 diskuterades växelverkan mellan den kommunala servicen, livskraften och demokratin (PED). Ett hållbart lokalsamhälle i utveckling bygger på tre stöttepelare: service, livskraft och demokrati, och alla pelarna bör stå på stadig mark, eftersom ett sjunkande hörn tär också på de övrigas verksamhetsförutsättningar. Sakkunnig Ritva Pihlaja från Landsbygdpolitiska samarbetsgruppen (YTR) lyfte i sitt anförande fram tre orosmoment när det gäller demokrati. För det första håller grunden för demokratin på att urholkas mitt i de stora strukturreformerna – valdeltagandet polariseras, kommuninvånarna upplever mer misstroende än förtroende gentemot beslutsfattarna, den representativa demokratins legitimitet försvagas. Utöver det här minskar antalet förtroendevalda och arbetet blir allt mer utmanande.

En annan utmaning såg Pihlaja i att kunna gestalta demokratin bredare än hittills, vilket innebär också att medborgarnas och lokalsamhällets roll i framtiden bör beaktas på ett helt nytt sätt.

Lokal nytta underlättar för utbyggnad av vindkraft visar rapport

Det går lättare att bygga ut vindkraften om större fokus sätts på den lokala nyttan, en slutsats som dras i den nya rapporten Lokal nytta av vindkraft från forskningscentrat ETOUR vid Mittuniversitetet. Bosse Bodén, forskare vid Mittuniversitetet som lett projektet Lokal nytta av vindkraft, menar att deras exempel visar att lokal nytta är viktigt för att underlätta vindkraftens utbyggnad, och utbyggnaden går smidigare om legitimiteten är hög, vilket kräver att även den lokala nyttan beaktas när ny vindkraft planeras. Projektet fokuserar på frågan om hur utbyggnader av vindkraft kan underlättas, givet svenska regeringens planeringsram på 30 TWh vindkraft och kommunernas översiktsplaner. Att rapportens fallstudier är hämtade från mellersta Norrland förklaras av den kraftiga vindkraftsutbyggnad som skett och sker i regionen, samt det intresse som finns för att få till stånd nya stora vindparker i bl.a. Jämtlands län.

Digital lanthandel – ett sätt att rädda Stavsjö från avfolkning

Ganska nyligen kom den tredje leveransen till Stavsjö föreningshus med en kylbil från Norrköping, och nu kommer en ny matleverans varje onsdagseftermiddag. Hittills har 18 familjer börjat beställa i den digitala lanthandeln. Martina Hallström, en av kunderna, säger att det är en häftig grej som gör att vi som bor på landsbygden kan få livet att fungera. Det känns praktiskt att sitta hemma framför datorn och handla till hela familjen och Hallström tror att det här även kan bli en form av social samvaro i Stavsjö, när antalet kunder ökar. Hallström bor nära Ålberga och hennes matleverans kompletterar de inköp hon gör på en stormarknad i Nyköping. Gunnar Casserstedt, en av initiativtagarna, säger att matkassekunderna får en portkod som gäller i ett dygn till föreningshuset. Vi har installerat ett litet kylrum och en frys, så man kan hämta när det passar. Den digitala lanthandeln kan göra att många äldre får en chans att bo kvar. Bredbandet finns på plats i samhället och nu har många gått en datakurs för att lära sig handla på nätet. Enligt Casserstedt körs en testperiod på fyra månader. Man skulle behöva komma upp i ca 30 familjer för att affären ska gå runt, och Casserstedt tror att många värdesätter att få hem varorna och slippa de två milen till Norrköping när man ska handla.

Hur vi kan ändra på föreställningen att det är bäst att bo i storstaden?

Människor på landsbygden får ofta försvara varför de inte bor i storstäder. Varför är det så och hur kan vi förändra föreställningen om att det skulle vara bäst att bo i en storstad? Radiokanalen Metropol 93,8 tog ett snack med Anna Frestadius, styrelsemedlem från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva och ordförande för Länsbygderådet i Jämtlands län

Den korta intervjun (från 15.10) kan höras på webbadressen sverigesradio.se. Se även text på webbplatsen etc.se.

Byaaktörer överlämnade en vädjan till riksdagen om ökat statsbidrag

Byaaktörer i Leppävirta vädjar till riksdagen om en höjning av statsbidraget för byaverksamheten för att garantera förutsättningar för byaverksamhet i landet, nu och i framtiden. Byaverksamhetens statsbidrag ökade sakta under 9 år, men de senaste 4 åren har summan varit på nivån 1,0-1,1 miljoner euro. Statsbidragets nuvarande nivå begränsar byaverksamheten, samt medborgar- och frivilligverksamhetens möjligheter och utveckling. Riksdagen bör garantera tillräckliga ekonomiska resurser, så att byaverksamhet, rådgivningsorganisationer på landsbygden och medborgarorganisationer utvecklas och stöds, samt att byaombudsnätverket stärks genom att varaktigt avlöna regionala byaombud. På detta sätt kan vi verka för ett livskraftigt Finland och till gagn för landsbygden, samt trygga medborgarnas välfärd. Nu räcker statsbidraget bara till ett halvt års verksamhet. Projektfinansiering igen sätter byaaktörerna i ojämlik ställning. Byaverksamheten är redo för ett avtalsbaserat kompanjonskap och verksamhet med statsförvaltningen.

Hela texten (på finska) finns att läsas på Byaverksamhet i Finland rf:s hemsida.

Framgång genom samarbete – informationstillfälle inför den nya programperioden hålls i Tammerfors

Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), IDNET och landsbygdsnätverksenheten ordnar ett svenskspråkigt tillfälle 20.11 i Tammerfors på Hotell Cumulus Koskikatu, Koskikatu 5, inom ramen för temat Framgång för landsbygden genom samarbete – en dialog inför den nya programperioden. Vid informationstillfället presenteras landsbygdsutvecklingsprogrammets och landsbygdspolitiska helhetsprogrammets möjligheter gällande den regionala utvecklingen. Hur överförs planerna till det praktiska genomförandet?  Hur skall man utnyttja de krympande resurserna på bästa möjliga sätt? Även de färskaste uppgifterna angående landsbygdsutvecklingsprogrammet 2014-2020 presenteras, samt aktualiteter från YTR och IDNET. Målgrupperna är de regionala landsbygdssektionerna, representanter för NTM-centralerna, landskapsförbunden, kommunerna, Leader-grupperna och organisationer med ett starkt intresse för landsbygdsutveckling, samt övriga med intresse för ämnet. De finskspråkiga tillfällena har hållits i Kuopio (1.10), Seinäjoki (2.10), Uleåborg (6.10) och i Helsingfors (9.10).

Infot och anmälan som görs (senast 13.11) via länk finns på webbadressen maaseutu.fi.