Kategorier
2014 Nyhetsbrev 17/2014

Är tjejerna nyckeln till landsbygdens överlevnad? – radioprogram diskuterade tjejernas roll

Sveriges Radio P4 VärmlandTjejer på landsbygden är ofta en osynlig grupp i det mediala rampljuset, men i Annandagsmorgon från Värmland i P1 idag sattes fokus på just denna grupp. Vi möter tjejer som vill flytta och tjejer som faktiskt har flyttat till landsbygden, samt hör experter och forskare från norr till söder. Urbaniseringen av Sverige pågår ju sen många decennier, och när landsbygdens avfolkning diskuteras i politiken, talas det ofta om att det är tjejerna som drar och att killarna blir kvar. Stämmer det? Är tjejerna nyckeln till landsbygdens överlevnad, och om hoppet hos landsbygdens starke män står till de unga kvinnorna, vad gör man i så fall för att få dem att stanna?

Vi hör bl.a. forskaren Lotta Svensson, genusvetaren Marie Nordberg, landsbygdsstrategen Christel Gustafsson och Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ordförande Åse Blombäck. Vi hör gymnasietjejer i Torsby, som ger sin syn på den egna framtiden, vi kollar in ett jordskeppsbygge i Hällekil och vi möter Anna-Pia som driver Elviskafé i Östmark. Vi hör Milan, som flyttade från Kongo till en by i Medelpad och har gett sig in i skogsnäringen, och hälsar på när Mallbackens fotbollsdamer tränar.

Radioprogrammet (från 21.4) kan höras på webbadressen sverigesradio.seHör även: Kommun- och regionpolitiker om folkminskningen på landsbygden på samma adress.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 17/2014

Stressrelaterade problem läks på landet

Impuls 3-2014Från 1 maj kan patienter i Skåne med psykisk ohälsa få rehabilitering på ett landsbygdsföretag. Det är Region Skåne som tecknat avtal med tio sådana företag – jordbruk, hästgårdar, trädgårdar och odlingar spridda över hela regionen. Enligt Magdalena Andersson, distriktsläkare och koordinator för s.k. naturunderstödd rehabilitering, vänder sig naturunderstödd rehabilitering till patienter som är sjukskrivna för lätt till måttlig psykisk ohälsa och som därför riskerar social isolering och passivering. Det är fråga om komplettering till den medicinska vården. Landsbygdsföretagen har inget vårdansvar, utan det ligger på vårdcentralen eller den psykiatriska kliniken. Landsbygdsföretagens roll är att erbjuda en kravlös vistelse i en lantlig miljö, som inte handlar om arbete. Men den som vill delta i sysslorna, får göra det.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 17/2014

Lägg inte ner utan öka lokalbevakningen – pressmeddelande från HSSL

HSSL - logoBeslutet att lägga ner TV4:s lokalredaktioner är mycket olyckligt anser Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL). Att koncentrera nyheter till storstäderna är ytterligare ett stort steg mot en alltför omfattande urbanisering. Här nere följer HSSL:s pressmeddelande (från 17.4) i sin helhet:

Lägg inte ner de lokala nyheterna – öka lokalbevakningen!

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva anser att beslutet att lägga ner TV4:s lokalredaktioner är mycket olyckligt. Att koncentrera nyheter och opinion till storstäderna är ytterligare ett stort steg mot en alltför omfattande urbanisering och kommer leda till att landsbygdens värde förminskas ännu mer.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 17/2014

Drygt 24 000 bor olagligt på sommarstugan – ”Luckra upp bestämmelserna mellan fritids- och permanent boende”

conceptEnligt tidningen Savon Sanomat bor så många som 24 000 finländare olagligt på sin sommarstuga utan behövliga tillstånd. Nu vill man på Fritidsboendes förbund luckra upp bestämmelserna för att göra skillnaden mellan fritids- och permanent boende mindre. Förbundets ordförande Pentti Heikkurinen menar att man måste hitta nya lösningar i framtiden inom t.ex. beskattningen som suddar ut gränsen mellan fritidsboende och permanent boende. Enligt markanvändnings- och bygglagen behövs det bygglov om man ändrar på hur byggnaden används, vilket gäller exempelvis om man vill göra en fritidsbostad till en permanent bostad.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 17/2014

Christell Åström utnämnd till generalsekreterare för YTR

YTRs generalsekreterare 15.4.2014 Christell Åström
Christell Åström
Foto: Kirsi Tikkanen

Arbets- och näringsministeriet har utnämnt specialsakkunnig Christell Åström till Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) generalsekreterare från och med 15 april. Åström, som är specialsakkunnig på regionavdelningen/regionutveckling vid arbets- och näringsministeriet, har senast jobbat som specialsakkunnig på Kommunförbundet. Efter att den tidigare generalsekreteraren Eero Uusitalo gick i pension, har tjänsten skötts av Heikki Aurasmaa på arbets- och näringsministeriet. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen beviljades en fortsättningsperiod (17.7.2013-31.12.2015) av statsrådet den 11 juli år 2013.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 17/2014

Det lokala utvecklingsprogrammet i elektronisk version

Programmet Voimistuvat kylät – vahvistuvat lähiyhteisötDet lokala utvecklingsprogrammet på riksnivå 2014-2020, Voimistuvat kylät – vahvistuvat lähiyhteisöt. Paikallisen kehittämisen valtakunnallinen ohjelma 2014-2020, täcker byaverksamheten och Leader-arbetet, samt dessutom även stadsdelsverksamheten och närdemokratin. Det här programmet, som innehåller 53 åtgärdsförslag, skall förverkligas under åren 2014-2020. Programmet granskas under första delen av år 2018. Programgruppens arbete kom igång i mars 2013. Programmet har stötts och blötts under ett flertal tillställningar för lokala aktörer, både nationellt och regionalt. Byaverksamhet i Finland rf:s styrelse godkände programmet på mötet den 5 mars.

Uppgifterna är från Byaverksamhet i Finlands hemsida.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 17/2014

Museer har stor regionalekonomisk betydelse visar undersökning

Undersökningen Museoiden taloudellinen vaikuttavuusEn undersökning från Levón-institutet vid Vasa universitet visar att museer har stor regionalekonomisk betydelse, även om deras egen verksamhet inte ger någon ekonomisk vinst. Varenda turist som besöker ett museum, spenderar i bästa fall nästan 74 euro på annat på museiorten och i dess närområde. Undersökningen räknade inte med konsumtionen bland turister som tagit beslutet att resa, utan att ha planerat in ett museibesök, och den tog inte heller med ortsbornas konsumtion, eftersom de i vilket fall som helst använder pengar i området.

Omkring 40 procent av finländarna går på museum flera gånger per år. Museibesökarna har högre utbildning och inkomster än genomsnittet, och använder därför mer pengar än andra turister under resan. Museibesökarnas pengar går i första hand till restauranger, hotell, transporter, samt detaljhandeln. Av de pengar som turisterna spenderar i samband med besöket, lägger man 3-4 procent på själva museet och dess serviceutbud. Även kommunerna får indirekt en del i form av skatteintäkter.