Bör hela Sverige leva, eller är det en del av utvecklingen att stora delar av landet töms på sin befolkning? Var fjärde kommun i Sverige har färre än 10 000 invånare, samtidigt som storstadsregionerna har en enorm växtvärk. Vad innebär det här för framtiden? Det blir direktsänd debatt från Umeå på onsdag (6.5) i SVT1 genom programmet Ett Sverige – debatten.
Uppgifterna är från webbplatsen svtplay.se, varifrån länk kommer att finnas till programmet.
Urbaniseringen i Sverige är snabbast i Europa, och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hoppas att den ska bromsas upp, men betonar att det kräver utbyggd infrastruktur, bredband, fler arbetsmarknadsanpassade utbildningar på regionala högskolor och en rad andra dyra saker som han lobbar för hos regeringskollegerna. Bucht menar att de måste landsbygdssäkra sina beslut. Den svenska landsbygdspolitiken har alltid stått på två ben. Det ena handlar om att medborgare ska ha lika rätt till god samhällsservice oavsett var de än bor – ”Hela Sverige ska överleva” kan man kalla detta – en rättvisepolitik vars främsta instrument är det kommunala utjämningssystemet. Det andra benet är det man kallar regionalpolitik, vilken föddes i Storbritannien på 1930-talet för att flytta industrier från växande storstadsregioner till avfolkningsbygder. Sverige övertog konceptet och kallade det ”lokaliseringspolitik”, från år 1972 blev namnet ”regionalpolitik”. Den blev samtidigt ”mer fransk och visionsbaserad”.
Mer om ämnet finns i tidningen Vi som synar den svenska landsbygdens osannolika resa från brittiska skrivbord till franska visioner och känner vittringen av rom från vild öring i torkat grisblod.