Programmet Människornas skärgård anger riktlinjer för utvecklingen av skärgårds- och vattendragsområdena och sätter upp mål för dem med tanke på framtiden. Skärgårdsprogrammet har utarbetats i samarbete med olika aktörer i skärgårds- och vattendragsområden med medverkan från skärgårdsborna. Det avspeglar sin tid och uppmärksammar aktuella fenomen, såsom multilokalitet, platsoberoende arbete och smart anpassning.
Mer info finns i jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande.
Vändningen mot ett mer positivare synsätt på distansarbete sker just nu, anser Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig på Svenska lantbrukssällskapets förbund (SLF), som länge har förespråkat distansarbete och platsoberoende arbete. Hon tror att många värdesätter livet på landet på ett helt nytt positivt sätt, där saker som kanske förr känts som en belastning (fysiska avstånd till centra, jobb, pendling året runt) har nu vänt till en fördel. Backgren, som tror att beviset för att platsoberoende arbete och distansarbete fungerar och består efter krisen, är medveten om att alla inte kan jobba på distans. Men coronakrisen har visat att allt fler kan göra det och möjligen uppstår ett helt nytt förhållningssätt till fysiska kontor.
Krisen slår emellertid hårt mot näringslivet och speciellt på landsbygden där det finns många små- och mikroföretag.
Arbetsgruppen för finlandssvenska Landsbygdsriksdagen har beslutat att flytta fram datumet för evenemanget till nästa år p.g.a. coronapandemin och att bjuda in landsbygdsutvecklare till ett förberedande webbseminarium i september i år.
Landsbygdsriksdagen har enligt tradition arrangerats vartannat år runt om i Svenskfinland och hölls senast i Mariehamn år 2018. Östnyland står som värd, då den sextonde finlandssvenska landsbygdsriksdagen nu ordnas i Lovisa den 25-26 mars 2021. Landsbygdsriksdagen är en konferens som samlar landsbygdsaktörer från hela Svenskfinland och är en röst för byarna, organisationerna och människorna på landsbygden. Dagarnas huvudtema är platsoberoende arbete och hållbar utveckling.
Under Kommunmarknaden (11-12.9) kommer man även i år att diskutera en hel del landsbygdsangelägenheter. Det blir diskussion om ansvariga transporttjänster på landsbygden, säkerhet och beredskap, arbetets omvälvning – ungdomars nya vägar till arbete och entreprenörskap, bredbandsförbindelser på landsbygden – diskussion om valmöjligheter, samt digitalisering i små kommuner och på landsbygden.
Mer info finns på (finska) webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Det finns ett brett samförstånd bland finländarna, vad gäller att hålla hela Finland och Norra Karelen levande. Myntets andra sida är den pågående utvecklingen med centralisering och urbanisering. Det här kan inte heller nekas. Centralorterna drar till sig invånare och företagsverksamhet.
Den nuvarande utvecklingen undergräver inte det faktum att landsbygden även i framtiden har många möjligheter. Landsbygdens betydelse som boende- och arbetsplats ökar i framtiden. Det här tror Hannu Katajamäki som är professor emeritus i regionvetenskap. Centraliseringen och storhetens ideologi ger vika och vi börjar igen leva genom de små lokalsamhällena.
Enligt forskarna Dan Sundbloms och Pia Liljeroths rapport, Morgondagens skärgårdsbo, är skärgården attraktiv framför allt på grund av sin miljö, medan bristen på service och långa avstånd kan avskräcka människor. Forskarna definierar skärgård som öar utan fast vägförbindelse till fastlandet.
Rapporten, som baserar sig på en enkät till sammanlagt 4 500 människor i Åbolands skärgård, Ålands skärgårdskommuner och Stockholms skärgård, sändes både till personer som är fast bosatta i skärgården och till personer som flyttat bort från skärgården under de tio senaste åren. Personerna som svarade på enkäten var 1 191 stycken med en medelålder på 50 år.
Landsbygdsöversikten 2017 fortsätter den serie landsbygdsöversikter som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen publicerat åren 2011 och 2014. Syftet med den är att beskriva läget på landsbygden, förutspå landsbygdens framtida utveckling och beskriva landsbygdspolitiken som helhet. Översikten bygger på statistiska uppgifter och forskningslitteratur. Sakområden som behandlas i översikten är:
Översikten är avsedd att användas av alla som är intresserade av landsbygden och landsbygdens utveckling som bas för beslutsfattande och utvecklingsarbete. Landsbygdsöversikten 2017, som har tagits fram av Landsbygdspolitiska rådet, offentliggjordes 2.9 under Landsbygdsparlamentet i Leppävirta.
En ökad invandring och mängden asylsökanden kräver verksamma lösningar för att främja integreringen. Naturnära lösningar ger här integreringen en ny möjlighet i nyttjandet av naturens mångahanda hälsonytta och grundstenen i vår nationella identitet blir sålunda känd. Både Finland och andra nordiska länder har möjlighet att bli föregångare för en global naturnära integrering. I en gemensam nordisk publikation, Nature-based integration – Nordic experiences and examples, granskas den naturnära integreringen i Norden. I publikationen rapporteras det om experters syn på invandrararbetets möjligheter och hinder för en naturnära integrering. Man får även konkreta exempel på hur man drar nytta av naturen invandrararbetet i Finland, Sverige, Norge och Danmark.
Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet av Kati Pitkänen som arbetar som specialforskare på Finlands miljöcentral.
Tawfik Ghosheh har entreprenörskapet i ryggraden, för på annat sätt kan det nog inte beskrivas. När han kom till Sverige från Israel 2001 placerades han på en SFI-kurs. Det kliade dock allt för mycket i affärsfingrarna, så han hoppade av. Han och hustrun Hanaa köpte en liten butik i Sölvesborg istället. Tawfik kunde bara några ord svenska, men det gick jättebra. De fräschade upp butiken och bytte sortiment och på en månad hade de fördubblat omsättningen. Efter fyra månader köpte de en butik till.
Genom hårt arbete och ett lyhört entreprenörskap lyckades paret blåsa liv i flera nedlagda småbutiker – Holmsjö, Broakulla, Halltorp, Timmernabben, Fågelfors, Mariannelund och Silverdalen är bara några av de platser där de satsade. Efter hand har de sålt av delar av sitt butiksbestånd. Det är då ofta anställda som tagit över verksamheten. Nu driver de fem butiker och en mack på olika platser i Mellansverige.
I debatten om digitalisering och informationsteknik får vi ibland känslan av att det framförallt gäller de ”enkla” jobben, eller kanske de ”enkla” delarna av arbetet. Den riktigt starke kroppsarbetaren ville säkert tro att energiteknik kunde avlasta de lite klenare kollegorna, medan den riktigt välutbildade kunskapsarbetaren vill säkert tro att informationsteknik kan avlasta de lite okunnigare kollegorna. I kroppsarbetarens fall vet vi att han hade fel, för det var de tyngsta och svåraste jobben som maskinerna tog över. I kunskapsarbetarens fall kan det visa sig vara likadant, och det finns tre skäl till att det inte bara är en spännande tanke, utan också sannolikt. Det är ekonomi, ambition och logistik.
Kurvan för vad mänskligt arbete kostar är ganska brant, ju mer vi behöver – desto mer kostar det. Kurvan för vad digitaliserat arbete kostar är ganska flack, där kostnaden är hög i början för att det därefter kostar nästan ingenting att öka volymerna.
Flyktingarnas integrering är en aktuell fråga runt om i Finland. Det här temat närmade man sig konkret ur landsbygdens synvinkel genom exempel och fakta under ett seminarium den 22 januari. Under seminariet för integrering av flyktingar på landsbygden diskuterades vilka möjligheter och utmaningar som invandringen för med sig för landsbygden. Kanslichefen Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet sade i sitt öppningstal, att landsbygden har möjlighet att erbjuda arbeten för personer med olika utbildningsbakgrunder. Förutom arbetet är gemenskapen ytterst viktig i integreringen. Tillsammans skapar vi finländsk välfärd, sade Husu-Kallio bl.a. i sitt tal.
Mer om seminariet finns (på finska) under webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Nordregio (Nordic Centre for Spatial Development) har publicerat ett interaktivt NordMap-kartverktyg, där man kan studera demografin, arbetsmarknaden, nåbarhet (till urbana områden) och välfärd i Norden. Med arbetsverktyget kan man analysera lokala och regionala data, samt skapa egen karta, dela den och skriva ut den. Instruktioner till användningen av NordMap finns på nätet och på Youtube. Utvecklingen av NordMap fortsätter, och den som vill ge feedback kan sändas den till adressen nordmap@nordregio.se.
Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Päivi Kujala, som tidigare var chef för landsbygdsnätverksenheten och biträdande generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen under programperioden 2007-2013, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om den gångna programperioden där samarbetet mellan EU:s landsbygdspolitik och den nationella byggdes upp. Men trots att nätverken har haft kraft, så har Kujala saknat ännu större gemensam vilja att bevara livskraften på landsbygden. Läs hela blogginlägget här under:
Viljan att bevara landsbygden livskraftig
Under åtta år har jag verkat som chef för Finlands landsbygdsnätverk. Det finaste med arbetet att utveckla landsbygden och nätverksarbetet har varit de människor på olika håll i Finland som varit väldigt engagerade i sitt arbete.
Bor man i Stockholmsregionen ska man ha högre lön än om man bor på svenska landsbygden. Driver man projekt i Stockholm, kan man kvittera ut lön för en projektledare på 654 kronor per timme, medan en projektledare som bor i resten av landet bara får 492 kronor – en skillnad på hela 162 kronor per timme. Detta har Svenska EFS-rådet lagt fast i sin schablon för hur projektmedel ska fördelas, utifrån statistik som visar att man tjänar mer i Stockholm. Enligt Åse Classon, ordförande för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) visar det här på ett tydligt och alarmerande vis hur den urbana normen befästs även i sammanhang som ska syfta till jobbskapande processer i hela Europa, vilket är upprörande och förstärker ytterligare den kraftiga urbanisering som pågår.
Det finns tydliga skillnader i hälsa och välmående mellan städer och landsbygd, visar en ny regional undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vad beträffar arbetsförmåga, övervikt och tillräckligt kulturutbud, ser situationen sämre ut för landsbygdens del i jämförelse med städerna. Över 860 000 av finländarna i arbetsför ålder anser att deras arbetsförmåga har försämrats. Situationen är bäst i Esbo och Helsingfors, där andelen som anser att deras arbetsförmåga har försämrats är lägst – var femte esbobo och var fjärde helsingforsbo anser att deras arbetsförmåga blivit sämre. Sämst är situationen i Villmanstrand, Kouvola och Björneborg, där ca var tredje upplever att deras arbetsförmåga försämrats.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg