Ska hela Sverige leva? – TV-program debatterar

Bör hela Sverige leva, eller är det en del av utvecklingen att stora delar av landet töms på sin befolkning? Var fjärde kommun i Sverige har färre än 10 000 invånare, samtidigt som storstadsregionerna har en enorm växtvärk. Vad innebär det här för framtiden? Det blir direktsänd debatt från Umeå på onsdag (6.5) i SVT1 genom programmet Ett Sverige – debatten.

Uppgifterna är från webbplatsen svtplay.se, varifrån länk kommer att finnas till programmet.

Urbaniseringen i Sverige är snabbast i Europa, och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hoppas att den ska bromsas upp, men betonar att det kräver utbyggd infrastruktur, bredband, fler arbetsmarknadsanpassade utbildningar på regionala högskolor och en rad andra dyra saker som han lobbar för hos regeringskollegerna.

Lika lön för lika arbete – oavsett om man bor i en storstadsregion eller på landsbygden!

Bor man i Stockholmsregionen ska man ha högre lön än om man bor på svenska landsbygden. Driver man projekt i Stockholm, kan man kvittera ut lön för en projektledare på 654 kronor per timme, medan en projektledare som bor i resten av landet bara får 492 kronor – en skillnad på hela 162 kronor per timme. Detta har Svenska EFS-rådet lagt fast i sin schablon för hur projektmedel ska fördelas, utifrån statistik som visar att man tjänar mer i Stockholm. Enligt Åse Classon, ordförande för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) visar det här på ett tydligt och alarmerande vis hur den urbana normen befästs även i sammanhang som ska syfta till jobbskapande processer i hela Europa, vilket är upprörande och förstärker ytterligare den kraftiga urbanisering som pågår.

Unga med höga betyg drar till storstäder

Att högutbildade i större utsträckning flyttar till storstäder har länge varit känt, men Sofia Tano har i sitt avhandlingsarbete gett sig in på ett relativt outforskat område. Hon har undersökt hur betyg hänger ihop med val av bostadsort. Med hjälp av svensk registerdata har Tano analyserat unga människors flyttmönster – från deras första flytt fram till dess att de nått 30-årsåldern. Tano menar att det skolbetyg som elever får i årskurs 9, och om de väljer att studera vidare eller inte, har stor betydelse för vart de sedan flyttar, och även vem de väljer som partner. Valet av bostadsort är inte så självständigt, utan istället flyttar de som lämnar sin hemort efter gymnasiet ofta till ett ställe där en familjemedlem bor eller har bott.

Tano har också studerat betygets roll för unga människor som börjat studera på universitet, och deras flyttbeslut efter universitetsexamen.

Landsbygden skulle behöva fler unga kvinnor

Det råder brist på kvinnor i åldern 20-29 år på landsbygden, medan det i storstadsregionerna igen finns betydligt färre män i samma ålder. Enligt Befolkningsförbundet kan det gå 170 unga män på 100 kvinnor i de landsbygdskommuner där det ligger värst till, medan det däremot kan det gå 88 män på 100 kvinnor i de stora städerna. Hälften av männen i 20-årsåldern bor i områden där det finns betydligt färre kvinnor än män i deras egen ålder, vilket beror på att unga kvinnor i en större utsträckning studerar i större städer. Detta har lett till att det finns många barnlösa män i vissa delar av landet, och här blir kvinnorna också mammor tidigare än snittet.

Uppgifterna (från FNB) är från en notis i dagstidningen Västra Nyland (6.2).