Kategorier
2021 Nyhetsbrev 13/2021

Ett nytt nyhetsbrev från HSSL

HSSLs nyhetsbrev 3-2021Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) tredje nyhetsbrev för i år berättar bl.a. om att merparten av Sveriges regioner riskerar att aldrig nå bredbandsmålen, det ges en tipslista för fler bostäder på landsbygden, att samarbete mellan kommun och byar leder till nya bostäder, info om Lokalekonomidagarna, en handbok om goda exempel på service på landsbygden i Europa, att starta en digital butik, att bygga smart på landsbygden, samt projektet Tomma hus.

Hela Sveriges nyhetsbrev (3/2021) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 21/2020

Årets sista nyhetsbrev från HSSL

I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) åttonde och sista nyhetsbrev för i år berättas det bland annat om den senaste balansrapporten Bostäder i hela Sverige, man presenterar Årets lokala utvecklingsgrupp och Årets kommun, samt tipsar om konferenser och skrifter och önskar en god jul.

Hela Sveriges nyhetsbrev (8/2020) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 15/2020

Multilokalitet – en möjlighet för byar

Landsbygden kommer inte att tömmas, utan förändras när vårt sätt att positionera oss i landet ändras. Progressiv urbanisering ökar samhällets multilokalitet och samhället förändrar sina strukturer snabbare. Men inte alla landsbygdsområden är i samma läge, för multilokalitet påverkar områdena med olika styrka och på olika sätt (sjö- och flodområden, kust, skärgård, Lappland). De byar som har gott om säsongbosättning och omfattande, snabba dataförbindelser är livskraftiga i framtiden när digitaliseringen fortskrider. Det kan tilläggas att årligen omvandlas 300-400 fritidsbostäder till permanenta bostäder: Antalet har ökat under de senaste åren (SYKE). Bredband är en tröskelinvestering: med snabba dataförbindelser skapas nya möjligheter för decentralisering av ekonomisk aktivitet.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 20/2019

Flytten till stan går inte att stoppa – det måste bli enklare att flytta och pendla

I en bok av Peter Gladoic Håkansson och Helena Bohman, docent respektive universitetslektor vid Malmö universitet, jämförs Skandinavien med sydöstra Europa, Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe. Precis som i Sverige ökar storstäderna i Kroatien och Serbien och landsbygdsbefolkningen minskar. Enligt Håkansson är det inget politiskt beslut att städerna ska växa, utan det ligger i den strukturomvandling vi befinner oss i. De stora tendenserna går inte att påverka.

Forskarna menar att minst lika viktig som inkomstklyftorna, är den geografiska ojämlikheten. När en större arbetsplats lägger ner på en mindre ort, drabbas invånarna dubbelt genom att de förlorar både jobb och värdet på sitt hus. För många kan huset vara den viktigaste tillgången de har och de blir på så sätt ”dubbla förlorare”.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 08/2018

”Petalaxborna själva ska utveckla Petalax – ingen annan kommer att göra det åt dem”

Bildkälla: Wikimedia Commons

Det nedlagda bankkontorets giroinkast i Petalax har gjorts om till en idélåda. Symboliken är inte långsökt för byborna jobbar med många medel för att kommundelen i Malax, Österbotten ska utvecklas åt rätt håll. Roger Norrgård, som leder projektet Petalaxnejdens utveckling 2030, ska hjälpa utvecklingen en bit på traven. ”Det är Petalaxborna själva som ska utveckla Petalax. Ingen annan kommer att göra det åt dem”, säger Norrgård. Syftet med projektet är att försöka få fler invånare, fler företag och fler arbetsplatser till kommundelen.

Norrgård är intresserad av samhällsbygge, och då inte enbart av de ekonomiska aspekterna, utan också av det mervärde sociala resurser kan ge. För att människor ska bosätta sig på en ort, är det ultimata att där finns såväl bostäder och arbetsplatser som trivsel. Om invånarna inte trivs, trots att det finns arbetsplatser, börjar de pendla.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 03/2018

Skrotningspremie på hus i avfolkningskommuner?

Vad göra om man får ett jobb på annan ort, men inte får sin nuvarande bostad såld eller uthyrd? Problemet är inte helt ovanligt i avfolkningskommuner, varav en möjlig lösning kunde vara att man får en skrotningspremie, på samma sätt som det fungerar då man skrotar en uttjänt bil. Det här skriver Timo Metsola, styrelseordförande för bolaget Vuokraturva, som bl.a. hyr ut och investerar i bostäder.

Metsola skriver att stödet till avfolkningskommuner borde ses som en del av stödet för en strukturomvandling som vitaliserar samhället som helhet, vilket skulle vara till fördel för hela landet, då folk kan flytta för att hitta jobb. Han menar att om man låter det uppstå ett överutbud av bostäder i avfolkningskommuner, så är det som att ge bostadsmarknaden i dessa kommuner en dödsstöt.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Ari Sundberg/SPT, i Vasabladet (28.1). Se även webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

”Flyttning till städer en konsekvens av servicesamhället”

Helsingfors - Stockmann
Varuhuset Stockmann i Helsingfors
Bildkälla: Wikimedia Commons

Samhällsutvecklingen innehåller obönhörligen ett mått av ständig centralisering. Det är ekonomin som styr. Ju större brist samhället har på allmänna medel, desto snabbare blir utvecklingen. Karl-Gustav Bergh, VD för konstsamfundet och bl.a. styrelsebas för Yrkeshögskolan Novia, är fullständigt övertygad om att beslutsfattarna har försökt sitt yttersta då det har gällt att hålla hela landet bebott. Han nämner utlokaliseringen av centrala ämbetsverk och nätverket av universitet, som i vårt land är tätare än i något annat jämförbart land. Enligt Bergh blir uppgiften att hålla hela landet bebott omöjlig, så länge människorna röstar med fötterna och folkströmmarna går i princip en väg, eller in till storstäderna.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

Förlängd tid för att fixa avloppet i glesbygden

Miljöminister Sanni Grahn-Laasonen
Sanni Grahn-Laasonen
Foto: Laura Kotila, Statsrådets kansli

Övergångsperioden för förordningen om avloppshanteringen i glesbygden förlängs med två år till år 2018, meddelar miljöminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml), som även vill att lagstiftningen gällande förordningen ses över; ministern vill ha lindringar i den. En utredning som miljöministern beställt av Finlands miljöcentral, visar att det fortfarande finns 120 000 fastigheter i Finland som inte vidtagit de åtgärder som krävs, vilket är omkring hälften av de fastigheter som omfattas av förordningen. Lika många fastigheter har redan installerat dyra reningssystem. Frågan är nu hur detta ska beaktas om förordningen lindras. Enligt Grahn-Laasonen stod avfallsförordningen, i synnerhet den första versionen av den, i strid med bondförnuftet. Hon tillade på presskonferensen 18.12 att medborgarna inte kontaktat henne lika mycket i något annat ärende. Enligt tidigare beslut skulle avloppsförordningen ha trätt i kraft i mitten av mars 2016, då alla fastigheter, som inte är anslutna till ett avloppsnät, borde ha uppdaterat sitt avloppssystem. Förordningen gäller både fritidsbostäder och året-runt-bostäder, men gäller inte för personer som fyllt 68 år före den 9 mars 2011. De behöver inte vidta några åtgärder.

Uppgifterna är från (18.12) webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 23/2014

Boendemiljön, naturen, landsbygden uppskattas mest i Solf by visar enkät

Solf - logo (1)Solf by i Korsholm är genuin landsbygd där alla hälsar på varandra, men samtidigt är avståndet till Vasa litet. Det här hör till det goda med Solf, enligt den invånarenkät som Institutet för finlandssvensk samhällsforskning vid Åbo Akademi i Vasa gjorde i våras. I blomsterhandeln mitt i byn resonerar Carina Ekholm och Ulrika Häggström på samma sätt. Enligt Ekholm håller folk ihop och verkar trivas. Det är också lugnt. Häggström trivs jättebra, och här finns det mesta de behöver – daghem, skola och butiker. Det som står överst på deras önskelista är ett äldreboende, och så hoppas de att någonting ska göras åt den gamla skolan.

Antalet hushåll som svarade på enkäten var 390 stycken (ca 50 procent). Hela 42 procent av de hushåll som svarat, är inflyttade och nästan lika många, 41 procent, består av familjer där någon är inflyttad, vilket kan vara en orsak till att många efterlyst fler byafester där byn kunde presentera sig för nyinflyttade och vice versa. Tio procent av hushållen var finskspråkiga, och här kunde Solf göra mer för att integrera dem, menar forskaren Kjell Herberts på Institutet för finlandssvensk samhällsforskning.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 41/2013

Svenska ”superbyar” utanför pendlingsbältet

Tidningen Land - logoVissa byar växer trots att de ligger utanför pendlingsbältet, som tre ”superbyar” i Sörmland, Västmanland respektive Lappland. Den sörmländska byn Dunker ligger utanför pendlingsbältet till Stockholm, men ändå lockar den stadigt nya inflyttare, av vilka en hel del barnfamiljer. Dunker ligger utanför 45-minutersbältet – en bilpendlingsradie på högst 45 minuter från större städer som är den landsbygd som växer mest, men vissa dunkerbor pendlar ändå de nära 120 kilometrarna till Stockholm, som kan ta upp till tre timmar sammanlagt per dag beroende på trafikläget. Dunkerbornas gemenskap växte sig väldigt stark i början av 1990-talet, då skolan hotades flera gånger av nedläggning på grund av minskande elevantal. Till slut fick byborna nog och beslöt sig för att gå samman och starta en friskola, och efter många turer fick de tillstånd.