Kategorier
2013 Nyhetsbrev 41/2013

Svenska ”superbyar” utanför pendlingsbältet

Tidningen Land - logoVissa byar växer trots att de ligger utanför pendlingsbältet, som tre ”superbyar” i Sörmland, Västmanland respektive Lappland. Den sörmländska byn Dunker ligger utanför pendlingsbältet till Stockholm, men ändå lockar den stadigt nya inflyttare, av vilka en hel del barnfamiljer. Dunker ligger utanför 45-minutersbältet – en bilpendlingsradie på högst 45 minuter från större städer som är den landsbygd som växer mest, men vissa dunkerbor pendlar ändå de nära 120 kilometrarna till Stockholm, som kan ta upp till tre timmar sammanlagt per dag beroende på trafikläget. Dunkerbornas gemenskap växte sig väldigt stark i början av 1990-talet, då skolan hotades flera gånger av nedläggning på grund av minskande elevantal. Till slut fick byborna nog och beslöt sig för att gå samman och starta en friskola, och efter många turer fick de tillstånd.

År 1995 invigdes så den föräldradrivna skolan. Byborna har lyckats över förväntan, för i dag har skolan ett så gott rykte att den lockar barn från både närliggande byar och ända från Eskilstuna, flera tiotals kilometer bort. Dessutom lockas familjer att flytta hit. Navet är skolan som det mesta i Dunker kretsar kring. Serveringen i skolan är öppen för alla och Dunkers egen kollektivtrafik, Byabussen, som drivs i ett unikt samarbete med länstrafiken i Sörmland, är också kopplad till skolan. Den kör barnen till och från skolan med ideellt arbetande chaufförer, mest föräldrar, mor- och farföräldrar, samt att länstrafiken kör Byabussens serviceturer flera gånger i veckan till och från den närmsta tätorten, Malmköping, för alla som vill uträtta ärenden.

Framgångsrecept i Blattnicksele 2Hur kan en by med 200 invånare, som ligger mitt i inlandets avfolkningsbälte och har över 350 kilometer till närmsta tillväxtområde Umeå, uppleva en smärre befolkningsexplosion? Så är det, 10 barn kommer att födas i år och de senaste tre åren har nära 20 personer flyttat hit, mesta dels unga. Nu är skolans och förskolans framtid säkrare, liksom lanthandelns. Lanthandlaren Mathias Bäcklund, 35 år och en av Blattnickseles verkliga eldsjälar, förklarar det med att det är byandan. Det är lätt att hålla med när man inser att det i denna inlandsby pågår aktiviteter nästan varje dag.

Motorn är det gamla föreningshuset. I den gamla bönesalen finns nu ett litet gym med spinningcyklar och annan utrustning, plus att det hålls sju olika gruppträningspass i veckan. Träningslokalen har blivit en samlingspunkt för hela byn, där man får chans att umgås och få en starkare gemenskap. Förutom träningslokalen ordnas andra roliga aktiviteter, och allt fixas av byborna själva. Bäcklund tror att den här andan är en framgångsfaktor. De gör saker gemensamt, för varandra och byn, utan att få en omedelbar personlig vinning av det. Egen skola, förskola och lanthandel är också bra dragplåster för Blattnicksele.

Framgångsrecept i Järnboås 2Järnboås (en bygd med flera småbyar) tycktes gå en mörk framtid till mötes för några år sedan. Då var det ett gäng bybor som frågade sig, skall vi bara se på hur allt försämras eller ska vi försöka göra något för att vända utvecklingen? Det här berättar Jan Forslund, en i gänget. Det blev starten på projektet Järnkraft, som har fått hela bygden att engagera sig och där över 150 invånare har deltagit i någon av de olika arbetsgrupper som bildades. Man hade flera olika grupper som tittade på behovet av service, företag, marknadsföring med mera. Deras arbete lade grunden för Järnboås framgångssaga med 120 nyinflyttade, varav många barnfamiljer, fördubblat elevantal i skolan, en ny butik, en ny byamack, samt flera småföretag.

En viktig faktor är att bygden bildade aktiebolaget Järnboåsbygden Ab, där hittills 215 invånare köpt aktier. Enligt Forslund, VD i bolaget, ger ett bolag resurser för fortsatt utveckling och en köptrohet, eftersom byborna känner att det är deras egen butik och mack. Dessutom har man fått pengar ur EU:s landsbygdsfond Leader, som möjliggjort att de kunnat satsa på marknadsföring och en snygg hemsida (www.jarnboas.se). Ett smart grepp var att via särskilda hemsidor marknadsföra bygden i Nederländerna med hjälp av de nederländare som redan flyttat dit samt även i Tyskland, en satsning som blev en succé. Ungefär en fjärdedel av de 120 nyinflyttade är nederländare och tyskar. De övriga tre fjärdelarna av inflyttarna är barnfamiljer från andra delar av Sverige, som hittat Järnboås via hemsidan eller Facebook, ungdomar och återvändare. Nu är det nästan blivit bostadsbrist i trakten, så nästa steg kan bli att bygga bostäder för främst äldre, så att det blir större hus lediga åt barnfamiljer.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Annika Boltegård, på tidningen Lands hemsida.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s