Norra Österbotten är Finlands största producent av vindkraft

Av Finlands vindkraftverk på omkring 700 stycken finns 258 i Norra Österbotten, enligt statistik från Finlands vindkraftförening. Enligt Anni Mikkonen, VD på Finlands vindkraftförening är Norra Österbotten det viktigaste vindkraftlandskapet i Finland. Där finns mest produktion redan nu och flest nya projekt. Att Norra Österbotten är populärt, beror på många olika orsaker, varav mycket blåst är en av de viktigaste. En annan orsak är att kommunerna har förhållit sig väldigt positiva till vindkraft och även varit villiga att planlägga för vindkraft.

Av alla planer på nya vindkraftverk som finns i Finland just nu, ligger nästan 40 procent eller 1300 möllor i Norra Österbotten, medan Österbotten kommer på en andra plats i jämförelsen med 34 vindkraftsprojekt som skulle innebära 534 nya möllor om de blir av.

Inte lätt anpassa nybyggen till gamla byamiljöer

Förutsättningen för en livskraftig landsbygd är naturligtvis att folk bor där. Sedan är det socialt, kulturellt och ekologiskt viktigt att befolkningen utökas också med nya invånare än bybornas efterkommande, vilket betyder förändringar – nya bostäder, rekreationsområden och servicebehov. Under den traditionella finländska landsbygdskulturens guldperiod hölls byarna samman p.g.a. ekonomiska, sociala och tekniska orsaker, men så småningom har de gamla strukturerna ändrats och nya invånare, som möjligen saknar band till gamla traditioner, har flyttat in. Det syns tydligast i byggnationen med byar som småningom blivit smått kaotiska, som förstadsmiljöer, den ena lik den andra utan egen identitet och karaktär, en situation som är snarlik i hela landet. Speciellt påtagligt är detta här i de svenska kustbygderna, som traditionellt varit kända för sin speciella, högklassiga landsbygdsmiljö. I Korsholm finns flera sådana byar.

Förenhetligande planering kan stärka kyrkbyarnas ställning visar forskning

I forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu (Kyrkbyarnas möjligheter och förenhetligande samhällsplanering) studeras förenhetligande samhällsplanering och de möjligheter den erbjuder i planeringen av kyrkbyar i samband med att kommunernas situation förändras. De centrala frågorna i undersökningen är: 1) Vad innebär förenhetligande samhällsplanering i kyrkbyar, och mer allmänt på landsbygden?, 2) Med vilka mål och medel kan förenhetligande samhällsplanering genomföras i kyrkbyar och i större byar på landsbygden?, samt 3) Vilka är förutsättningarna för förenhetligande om man ser till de varierande förhållandena i kyrkbyarna?

Förenhetligande samhällsplanering har traditionellt varit ett redskap som använts i stadsplaneringen, men det finns knappt några erfarenheter alls av att tillämpa sådan planering i landsbygdssammanhang, så dess betydelse är därför oklar.