Allt fler fritidsinvånare vill ha lokal service – serviceutbudet är bara i början på utvecklingen

De värden som hör till stuglivet, tar länge att förändra, men till stuglivets boende hänförs allt oftare som en naturlig del användandet av service. Särskilt de nya ägarna av fritidshus vill ha lokal service. Men att få service upplevs ändå ofta som svårt. I bakgrunden finns förändringar, vilka hör till såväl fritidsinvånarna som till landsbygden. De stora åldersklasserna har länge haft en betydande roll som stugägare, men deras åldrande och fritidsstugornas byte av ägare, ökar speciellt efterfrågan på utbudet av privat hemservice. En kritisk faktor i en lyckad informationsgång mellan fritidsinvånarna och serviceleverantörerna är förnyelser i servicemiljön. Mer växelverkan skulle behövas, särskilt mellan de nya stugägarna och de lokala serviceleverantörerna. Det här framgår ur Ruralia-instutet vid Helsingfors universitets forskningsprojekt genom rapporten Modernisoituvat mökkeilytyylit – Paikallisten palveluympäristöjen muutosvoima.

Uppgifterna är från SYTY:s senaste nyhetsbrev (oktober 2014), i vilket man även bl.a. kan läsa om att sommarrådgivningen för projektet Jässi-jätevesi är slut, om Årets byavänligaste kommun Pudasjärvi, samt om olika evenemang.

Första vindkraftsparken i Närpes invigd

Närpes första och Sydösterbottens största vindkraftspark invigdes 1.10. I Svalskulla snurrar nu fem kraftverk (egentligen tre, då resten tas i bruk inom de närmaste veckorna) och invånarna i Pjelax är mer än nöjda. Det här är samtidigt det första av bolaget Vindins sju projekt i Österbotten som blir verklighet. Pjelaxborna har själva tagit initiativ till vindkraftsparken, där markägarna grundade en styrgrupp och begärde offerter från olika bolag med svenska Vindin som slutligt val. Enligt styrgruppens ordförande Bengt Norrback har byborna varit eniga om att de ville ha vindkraft i byn – en ren och förnyelsebar energiform som ger inkomster till både markägarna och hela byn. En viss summa tillfaller Pjelax samfälligheter. När det gäller Svalskulla vindkraftspark, kan det röra sig om några tusen euro per år som kommer byn till godo, men det kan även bli en mycket större pott. Vindin planerar en till vindkraftspark i Pjelax med upp till 30 kraftverk, och om det projektet också blir verklighet, växer summan som byn får, vilket skulle ge hela byn ett uppsving, menar Norrback. De fem vindkraftverken på tre megawatt i Svalskulla beräknas ha en produktion på 50 000 megawattimmar årligen. Investeringen går på 25 miljoner euro.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Sofia Nygård, i Vasabladet (2.10).

Sveriges ”Skottland” Norrland skulle klara sig bra på egen hand

Norrland
Bildkälla: Wikimedia Commons

För en kort tid sedan röstade Skottland, med liten men ändå klar marginal, nej till att bryta sig ur Storbritannien och bli ett självständigt land, vilket har väckt de gamla resonemangen om ett självständigt Norrland. Enligt Bengt Roström, ekonom på Nordea, skulle Norrland klara sig bra. Banken har räknat på hur BRP (bruttoregionalprodukten) per person ser ut i olika regioner i Sverige, där Restsverige, framför allt Stockholmsregionen, är rikare. Gapet till övriga Sverige har emellertid minskat hela tiden, och förmodligen skulle Norrland komma ännu bättre ut än vad siffermaterialet antyder. Betalningsströmmarna är dock svåra att överblicka, men om vinsterna från produktionen skulle stanna i norr skulle det förbättra läget, menar Roström. Nu är inte debatten om exempelvis ett fritt Norrland aktuell i Sverige, men som ett tankeexperiment finns det stora likheter rent ekonomiskt, då Norrland är lite som Skottland, med stora naturtillgångar. Men det är samtidigt regionernas problem, då konjunktursvackor i industrin, eller allmänt försämrad konkurrenskraft på sikt, skulle slå hårdare i Norrland, som är ett industritungt område. Den krympande befolkningen är en annan utmaning.

Skogsbesök ökar det mentala välbefinnandet

Utmattningssyndrom har blivit en vanlig form av psykisk ohälsa, vilket ofta leder till allvarliga negativa konsekvenser för individen och samhället. Tidigare studier har emellertid visat att naturmiljöer har positiva effekter på mental och kroppslig återhämtning hos stressade, men friska individer. I sitt avhandlingsarbete har Elisabet Sonntag-Öström, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, undersökt om vistelse i skogsmiljöer även kan ha positiva effekter på patienter med utmattningssyndrom. Tre av fyra studier i hennes avhandling fokuserar på effekter och upplevelser av en tre månader lång skogsrehabilitering, där hälften av patienterna med diagnostiserat utmattningssyndrom deltog i skogsrehabilitering, medan hälften ingick i en kontrollgrupp utan särskild behandling.

Mynämäen Asemanseutu Årets by i Egentliga Finland

Årets by 2014 i Egentliga Finland är Mynämäen Asemanseutu. Inom området bor ca 500 invånare och det består av flera mindre byar. Den starka aktören är Mynämäen Asemanseudun Kylät ry, som med hjälp av ett mångsidigt samarbetsnätverk har dragit fördel av många möjligheter i närmiljön. Hedersomnämnande fick Leinmäki i Laitila och Lahdinko i Vehmaa.

Mer om Årets by och hedersomnämnandena finns att läsas (på finska) på Egentliga Finlands Byar rf:s hemsida.

Sjätte Slow Food Festivalen hålls i Fiskars

Höstens största evenemang i Fiskars Bruk går av stapeln första veckoslutet i oktober, 4-5.10, då den sjätte Slow Food Festivalen ordnas, nu för tredje gången i Fiskars. Under veckoslutet samlas över 60 producenter från regionen i Fiskars kring temat: Närmat, naturligtvis! Bland utställarna finns bl.a. fiskare, bagerier, köttproducenter, trädgårdsodlare, ekogårdar och olika mathantverkare. Alla producenter omfattar principen för Slow Food: GOD, REN och RÄTTVIS mat. Festivalen går av stapeln i Magasinet, i Kopparsmedjan, samt på verkstadsgården mellan båda byggnaderna.

Uppgifterna med bl.a. länk till programmet är från Slow Food Västnylands hemsida.

Ge din åsikt om verkställandet av kulturmiljöstrategin

Hur kan man bättre stöda livskraften i kulturmiljön med hjälp av lagstiftning eller planering av markanvändningen? Hur kan man med hjälp av kulturmiljön stöda bekämpning av klimatförändringen och en anpassning till den, samt stöda en hållbar utveckling? Vilken roll har medborgarna? Hur kan kulturmiljön vara till större nytta för näringslivet? Ge din åsikt och dela med dig av dina tankar fram till den 12 oktober via webbtjänsten Dinasikt.fi. Den arbetsgrupp som utarbetar genomförandeplanen för miljöstrategin, Statsrådets principbeslut 20.3.2014 om en Kulturmiljöstrategi 2014-2020, samlade i början av september in respons till stöd för sitt arbete via Dinasikt.fi. Nu kommer en fortsättning på enkäten, nu med följande teman: hållbar utveckling, planering av markanvändningen, lagstiftning samt samarbete och deltagande. Enkäten riktar sig speciellt till de som arbetar med kulturmiljöfrågor, men enkäten kan besvaras fritt av alla intresserade.

Hembygdsrörelsen håller framtidsseminarium i Pargas

Hembygdsparlamentet – hembygdsrörelsens framtidsseminarium hålls lördagen den 18 oktober i Pargas Stadshus kl. 12-ca 17. Medverkande är bl.a. Kjell Herberts, politices licentiat och forskare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi i Vasa, vars inlägg har rubriken Hembygdsföreningen som aktör i samhället. En annan talare är Peter Backa, specialsakkunnig från SFV Bildning, som har närdemokratin på agendan – Vad händer med närdemokratin? Att göra kulturarvet levande med hjälp av Internet, skall även behandlas.

Uppgifterna är från Finlands svenska hembygdsförbund rf:s hemsida.

Finansiera med Crowdfunding och Lokalkapital tas upp på seminarium i Korsholm

Seminariet Finansiera med Crowdfunding och Lokalkapital hålls 21.10 kl. 12-15.45 på Solf Gästgivargård i Solf, Korsholm. Seminariet riktar sig till producenter, livsmedelsföretag, landsbygdsutvecklare, företagsrådgivare och andra med intresse för breda och lokalt förankrade finansieringsmodeller. Jörgen Andersson (Åre Lokalkapital AB, Fjällbete ekf, samt www.nordiclokalkapital.se) presenterar möjligheter och fördelar med breda och lokalt förankrade finansieringsmodeller.

Anmälan görs (senast 17.10) till Företagshuset Dynamo, dynamo@dynamohouse.fi, 06-224 3620.

Crowdfunding – gräsrotsfinansiering eller folkfinansiering – är en metod för att finansiera idéer genom att vända sig till ett stort antal finansiärer. Gräsrotsfinansiering kan användas för att samla in startkapital för ett företag, ett projekt eller en investering. Det minskar risken för producenten genom att man låter mottagaren/den blivande konsumenten delta i finansieringen innan själva produktionen påbörjas.

Konceptet Lokalkapitalbolag stödjer ett lokalt näringsliv och lokala entreprenörer. Lokalkapitalbolaget är ett publikt aktiebolag som med lånade pengar från den lokala befolkningen, går in som minoritetsägare i specifika investeringsobjekt.

Framgång genom samarbete – informationstillfälle i Tammerfors inför den nya programperioden

Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), IDNET och landsbygdsnätverksenheten ordnar ett svenskspråkigt tillfälle 20.11 i Tammerfors inom ramen för temat Framgång för landsbygden genom samarbete – en dialog inför den nya programperioden. Vid informationstillfället presenteras landsbygdsutvecklingsprogrammets och landsbygdspolitiska helhetsprogrammets möjligheter gällande den regionala utvecklingen. Hur överförs planerna till det praktiska genomförandet?  Hur skall man utnyttja de krympande resurserna på bästa möjliga sätt? Även de färskaste uppgifterna angående landsbygdsutvecklingsprogrammet 2014-2020 presenteras, samt aktualiteter från YTR och IDNET. Mera information och slutgiltigt program distribueras inom kort. De finskspråkiga tillfällena hålls 1.10 i Kuopio, 2.10 i Seinäjoki, 6.10 i Uleåborg och 9.10 i Helsingfors.