Kategorier
2015 Nyhetsbrev 22/2015

Landsbygden behöver även kyrkans stöd

KyrkbyDen evangelisk-lutherska kyrkan i Finland offentliggjorde officiellt sina riktlinjer för landsbygden 23.5 i anslutning till kyrkodagarna i Kouvola. Det är Kyrkans landsbygdskommitté som utformat riktlinjerna, och bland de problemställningar som kyrkan lyfter, fram finns att landsbygdsområdena nära städerna växer, men utanför de här tillväxtområdena blir befolkningen allt äldre, samtidigt som helårsboendet minskar. Utvecklingen är inte så våldsam, men fortfarande är avfolkningen en realitet som tilltar ju längre bort från tätorterna man kommer. Trots att också gårdarna fortsätter att minska i antal, är emellertid basnäringarna fortfarande mycket viktiga på landsbygden, en betydelse som stiger ju glesare bygden blir. Att skapa ett mångsidigare näringsliv är en av de känsligaste frågorna för landsbygden, konstateras det i kyrkans riktlinjer.

Här kommer en annan allvarlig utmaning in, nämligen hur stora chanser att återvända har de ungdomar som flyttar till städerna och utbildar sig? Vilka är möjligheterna att utöva sitt yrke? Man kunde tillägga en fråga: Erbjuder våra utbildningsinstitutioner utbildning i mångsidiga yrken som behövs på landsbygden? Där finns behov av människor med bred kompetens, exempelvis inom både hälsovård och social service, men beaktar utbildningen detta? I riktlinjerna lyfts också avstånden mellan hem och arbete fram, varav arbetsplatserna har koncentrerats mer än boendet, vilket lett till allt längre avstånd mellan hemmet och jobbet. Att social- och hälsovården på glesbygden riskerar att försämras avsevärt, ifall man inte hittar en ekonomiskt vettig lösning på strukturerna i framtiden, är en av de frågor som tas upp, liksom även försämringen av kollektivtrafiken. De stora enheterna innebär en fara att landsbygden blir på sidan om samhällets funktioner och utveckling, konstaterar Kyrkans landsbygdskommitté. Avsikten är att kyrkan försvarar landsbygden inför hotbilderna och utvecklar sin egen verksamhet så att den betjänar landsbygden så bra som möjligt.

I det pressmeddelande som gavs ut veckan inför kyrkodagarna heter det att kyrkan vill främja en jämlik dialog mellan städerna och landsbygden, samt bekämpa motsättningar och splittring av samhället. Kyrkans landsbygdskommitté understryker t.ex. också att kyrkan vill jobba för gemenskap och bilda nätverk med andra aktörer. Särskilt vill man stöda arbetslösa familjer och företagare på landsbygden. Enligt Lauri Jäntti, kyrkoherde i Lapinlax och ordförande för Kyrkans landsbygdskommitté, så bör man såväl inom samhället som inom kyrkan modigt och kreativt ta vara på möjligheterna för ett gott liv på landsbygden. Som bakgrund för riktlinjerna har kommittén sammanställt en saklig analys, och argumentationen baserar sig på realiteter, som tagits fram ur ett omfattande källmaterial.

Oavsett vem eller vad man tror på, eller ens tror på något, är kyrkan en auktoritet inom samhället och bör vara en etisk väckarklocka. För kyrkan fungerar i realiteten som ideologisk och moralisk riktgivare för de flesta människorna, vare sig de är medvetna om det eller inte. När kyrkan ställer upp för landsbygden gör den ett bra jobb, som helt säkert även faller befolkningen eller åtminstone största delen av den i smaken. Här kunde man tillägga att på många landsorter är kyrkan den enda aktören som erbjuder service nära människan, t.ex. barnklubbar och gemensamma aktiviteter för äldre. Tidigare, under svåra tider har kyrkan visat sig vara en samlande kraft, som kunnat ställa upp för människor i behov av hjälp. Kyrkan hade en roll som förnyare på flera fronter under nittiotalet, exempelvis deltog många församlingar aktivt i organiserandet av arbetslösa finländare i egna föreningar. Några av de här föreningarna grundade sedermera arbetsandelslag, vilka kunde sysselsätta sina medlemmar. Kyrkans riktlinjer kunde förhoppningsvis vara en inlaga som även våra nuvarande regeringsförhandlare beaktar, då de bestämmer om landsbygdens resurser under några år framåt.

När det gäller arbetsplatser och kommunikationer på landsbygden så har bl.a. dataförbindelserna fått en allt viktigare roll. Det är av stor betydelse att hela samhället ställer upp bakom målsättningen för fungerade dataförbindelser på landet, vilket skulle lösa en del av de praktiska utmaningar vi står inför och som också kyrkan tar upp i sina riktlinjer. Det är också viktigt att påminna om att allt inte kan lösas med teknisk utveckling eller med inbesparingar, och enligt kyrkan bör samhället utvecklas utgående från människan, inte med ekonomin som ett eget värde. Det betyder att den mänskliga kontakten måste komma in. Vi är sociala varelser, även när vi bor för oss själva på långt avstånd till närmaste granne. Med exempel från sociala medier kan dataförbindelser förvisso vara med och bygga upp en känsla av gemenskap, men den fysiska ensamheten försvinner inte. Kyrkans mål är att vara nära människan, heter det i riktlinjerna, och här skulle det således vara en upplagd uppgift för församlingarna runt om i vårt land: att upprätthålla kontakten med människorna i de avfolkade bygderna för att bevara och förbättra gemenskapen.

Uppgifterna är från ledaren i tidningen Landsbygdens Folk (22.5) med chefredaktör Micke Godtfredsen som ledarskribent.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s