Slow Travel – hållbar turism i långsam anda

Koillis-Savon Matkailu ry och den estniska föreningen för utvecklingen av kustområdet Kirderanniku Koostöökogu genomför ett gemensamt näringsorienterat utvecklingsprojekt under åren 2011-2013, vari samarbetet syftar till att göra varumärket Slow Life Country känt. Varumärket grundar sig på Slow Travel-ideologin – alternativ och hållbar turism i långsam anda. Båda samarbetspartnerna inrättar Slow Travel-rutter i sitt eget område, och upprättar därtill en webbplats, Slow Travel routes, över rutterna i båda regionerna. På webbplatsen finns även information om ideologin och om företagen längs rutterna. Inom ramen för projektet strävar man efter att uppmuntra företagare att bland de första aktörerna dra fördel av den nya turismformen, som man räknar med att blir ett alternativ till aktivsemestrar överallt i världen.

För mer info se webbplatsen landsbygd.fi.

Regionkommunen vinnare i Sverige?

Det var med stor besvikelse från de flesta håll som nyheten togs emot, att Sveriges regering bestämt sig för att inte heller genomföra det senaste förslaget till nedbantad regionreform. Det var EU-medlemskapet som 1995 påtvingade Sverige nyheten att börja utforma regionala utvecklingsplaner ute i landet, istället för att det gjordes centralt, vilket blev den första svenska regionalreformen sedan regionalpolitiken införts tidigt 1960-tal för att hantera utflyttningen från skogslänen. I stället för att använda tillfället till en genomtänkt regionreform, har saker fått utveckla sig planlöst, vilket resulterat i dagens smått förvirrande flernivåstyrning över svensk regional utveckling. Ansvaret för den regionala utvecklingen ligger i vissa län hos kommunala samverkansorgan, i andra län hos staten via sin länsstyrelse och i några län i landstingen, vilka döpts om till regionkommuner. Det ganska uppenbara alternativet till lösning – att slå samman mindre kommuner till större – kommer inte ens på tal.

Kristider eller tid för nya möjligheter? – forskarseminarium i Helsingfors om anpassning till kristendenser

Forsknings- och samarbetscentret FO-RUM vid Svenska social- och kommunalhögskolan (Soc&kom) inbjuder till ett forskningssemi-narium 8.11 på Soc&kom i Helsingfors om problem för anpassning till kristendenser, Time of Crisis or Time of New Possibilities? Empowering Local Communities in the Shadow of the Project Society. Alla europeiska samhällen ställs inför problem med att anpassa sig till kristendenser, orsakade inte bara av finanskriser inom den globala ekonomin, utan även av migration, urbanisering, klimatförändring och miljöpåverkan. Problemen uppstår i en komplicerad samverkan mellan global, nationell och lokal dynamik. En viktig sak är lokalsamhällets framtida roll och hur lokala resurser kan mobiliseras för att möta utmaningarna. De här frågorna diskuteras under seminariet, baserat på de senaste erfarenheterna från Grekland, Italien, Sverige och Finland.

Program och anmälan (senast 1.11) finns som länkar på webbplatsen sockom.helsinki.fi.

Seminarier om europeiska innovationspartnerskapen (EIP) och Leader-arbetet hålls i Tavastehus

Den 5 november hålls ett seminarium, Uusia välineitä uudistuville maaseudun elinkeinoille; Eurooppalai-nen innovaatioyhteistyö, EIP, på Verkatehdas i Tavastehus där man får ta del av den kommande periodens möjligheter för landsbygdens samarbete som grundar sig på främjande av innovationsverksamheten, samt ger deltagarna möjlighet att påverka hur den nya EIP-samarbetsmodellen kan utnyttjas i Finland. Se mer under webbplatsen landsbygds.fi.

Samma dag (5.11) och samma ställe (Verkatehdas) hålls även en aktualitetsdag för Leader-arbetet. Mer om detta kommer senare upp på webbplatsen maaseutu.fi.

Grön omsorg för bättre hälsa i lantlig miljö

Ett uttryck som kommit starkt på senare år över hela världen är Grön omsorg eller Green Care. Det handlar om hälsofrämjande åtgärder i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd – traditionellt inom äldrevård, vård av utvecklingsstörda och inom fostran. Ingrid Whitelock, sakkunnig inom Grön omsorg i Sverige, som föreläste på Yrkeshögskolan Centrias seminarium Grön omsorg i Österbotten i slutet av september i Jakobstad, säger att de vårdade får en ny uppgift och roll i och med att de får vårda ett djur eller en växt.

Landsbygdssäkring bör tas i beaktande vid kommunfusioner

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har kommit med ett ställningstagande (25.9), där man vädjar för att landsbygdssäkring gör vid kommunfusioner. Landsbygdssäkringen behövs för att få regionalt, jämbördigt förverkligande och bevarande av landsbygdens service. Här under följer den (av Svensk Byaservice) översatta texten till svenska i sin helhet:

Byaverksamhet i Finland rf:s ställningstagande 25.9.2013

Landsbygdssäkring bör tas i beaktande vid kommunfusioner
Hur påverkar kommunreformen landsbygdens utveckling? Genom kommun- och servicestrukturreformen försöker man få till stånd en bättre tillgänglighet av service. Reformen för med sig synnerligen stora strukturella och principiella förändringar, t.ex. tillgången till närservice. Den här förändringen upplever man, förståeligt nog, som delvis ett hot bland Finlands byar. Erfarenheten har visat, att kommunsammanslagningar centraliserar servicen och att medborgarna måste företa längre resor för att sköta sina ärenden. Under sådana här omständigheter bör invånarna höras och behandlas lika.

Den rådande fenomenbaserade politiken är ineffektiv samhällspolitik

Utgångspunkten för alltför många reformer är personalens bekvämlighet och brist på administrativ fantasi, och alltså inte medborgarnas bästa. Ett mekaniskt strävande efter likvärdighet, som inte tar hänsyn till avståndet/geografin, ökar orättvisan. På senaste tid har man ofta diskuterat ungdomarnas marginalisering, men om man talar enbart på generell nivå, tappar man kanske bort något viktigt: orsakssamband vad gäller ungdomarnas marginalisering varierar mellan olika, lokala samhällen. Marginaliseringens mekanismer är kanske annorlunda i storstädernas förorter, i småstäders centrum och på glesbygden. Fastän fenomenet heter ”marginalisering”, varierar dess karaktär i olika geografiska miljöer, och om man inte tar hänsyn till geografin, diskuterar man lätt generellt, och de vardagsproblem som ungdomarna möter i olika lokala samhällen, beaktas inte. Den rådande politiken är fenomenbaserad, och jag tror vi behöver mer platsbaserad politik, vilken skulle befrämja medborgarnas intresse.