Marknadens inverkan på landsbygden tas upp på årets landsbygdsforskarträff i Säkylä

Ofta romantiserar man landsbygden som en idyllisk och lugn plats, i motsats mot städernas, marknadsekonomins och konkurrenssamhällets hektiskhet och stress. Men på landsbygden lever man även på marknadskrafternas villkor. Med temat Maaseutu markkinoilla (Landsbygden på marknaden) vill man under landsbygdsforskarträffen 27-28.8 i Säkylä, Satakunda ta upp i diskussionen hur den mångfacetterade, nuvarande marknadsledda utvecklingen påverkar vardagen och näringslivet på landsbygden. Alla landsbygdsexperter och andra med intresse för landsbygden är välkomna att delta i träffen.

För mer info, program och anmälningsförfarande (anmälan senast 12.8) se webbplatsen mua.fi.

Lokal mat tolkas på många olika sätt visar ny avhandling

Innan det är möjligt att göra några påståenden om potentialen hos lokalproducerad mat, behöver man först förstå vad lokalproducerad mat faktiskt är. I sin nya avhandling, Is it local?: A study about the social production of local and regional foods and goods, reder Sofie Joosse ut vad lokal mat egentligen är för något och undersöker hur, när, varför och vem som kategoriserar matprodukter som lokala. Genom att kartlägga var folk köper sin lokala mat och genom att diskutera människors kylskåp och konsumtionsmönster, drar Joosse slutsatsen att lokal mat innebär en variation av förståelser, antaganden och förfaringssätt.

Konsumenter tenderar att diskutera lokal mat på ett liknande vis, men har trots det fundamentalt olika sätt att äta lokalproducerat på, vilket kan handla om allt från att odla hemma eller att prenumerera på matkassar, till att delta i kollektiva köpgrupper eller bjuda på lokalproducerade lyxmiddagar.

Trådlöst bredband enda vettiga sättet för glesbygden?

Trådlöst bredband är det enda vettiga sättet att få bredband också till glesbygden, menar de regionala telefonbolagens intresseorganisation Finnet. I första hand byggs snabbt bredband med optisk kabel, men det blir mycket dyrt att dra kabel till alla hus i glesbygden. Enligt Finnets VD Jarmo Matilainen kunde man med radiofrekvenser få trådlöst bredband ”de sista kilometrarna” mellan den optiska kabeln och hemmet, vilket skulle spara staten och kommunerna upp till 600 miljoner euro. Målet i den nationella bredbandsstrategin är att alla i Finland skall ha en fast förbindelse på 100 Mbit/s år 2015 två kilometer från huset, något som knappast kommer att ske med nuvarande utbyggnad. Finnet, liksom andra operatörer erbjuder sina kunder optisk kabel fram till huset. Men kostnaden för en fast förbindelse är mellan 5 000-10 000 euro, vilket få är beredda att satsa så mycket på.

Landsbygdssäkring bör tas i beaktande vid kommunfusioner

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har kommit med ett ställningstagande (25.9), där man vädjar för att landsbygdssäkring gör vid kommunfusioner. Landsbygdssäkringen behövs för att få regionalt, jämbördigt förverkligande och bevarande av landsbygdens service. Här under följer den (av Svensk Byaservice) översatta texten till svenska i sin helhet:

Byaverksamhet i Finland rf:s ställningstagande 25.9.2013

Landsbygdssäkring bör tas i beaktande vid kommunfusioner
Hur påverkar kommunreformen landsbygdens utveckling? Genom kommun- och servicestrukturreformen försöker man få till stånd en bättre tillgänglighet av service. Reformen för med sig synnerligen stora strukturella och principiella förändringar, t.ex. tillgången till närservice. Den här förändringen upplever man, förståeligt nog, som delvis ett hot bland Finlands byar. Erfarenheten har visat, att kommunsammanslagningar centraliserar servicen och att medborgarna måste företa längre resor för att sköta sina ärenden. Under sådana här omständigheter bör invånarna höras och behandlas lika.

Staten borde bygga ut bredbandsnätet på glesbygden i stället för företagen

Statens vision är att alla finländare borde ha bra bredband år 2015, och därför har staten understött operatörer som bygger ut bredband i glesbygden, men i praktiken har intresset bland operatörerna ändå varit svalt. Nu försöker man försnabba arbetet genom att ändra systemet för återbetalning av understöd. Då operatörer som fått stöd på över 1 miljon euro och varit tvungna att betala tillbaka stödet om projektet gett plus i kassan, planerar staten nu i stället att höja återbetalningskravet för projekt som fått över 10 miljoner euro i stöd, för att locka speciellt de stora operatörerna att intressera sig för att bygga ut bredband i glesbygden. Johan Skibdahl, som ansvarar för drift och utveckling på Skärgårdsnäten, är ändå skeptisk till om lagförändringen kommer att öka intresset. Verksamheten är nämligen sällan så lönsam att det överhuvudtaget är aktuellt att betala tillbaka några stöd.

Det var inte marknadskrafterna som en gång i tiden påbörjade nedläggningarna på svenska landsbygden

Efter Centerns partistämma och Social-demokraternas nyvunna intresse för glesbygdsfrågor har den lätt korporativa frågeställningen om särskild politik för platser utanför storstadsregionerna blivit het, så därför kommer Nima Sanandajis nya bok Krympande eller växande städer (Reforminstitutet) lägligt. Det finns anled-ning att problematisera utvecklingen på platser där avbefolkning och företagsned-läggning länge varit vardag, för i delar av Sverige försvinner de unga och de företag-samma till storstaden och lämnar en miljö där många menar att det inte är någon idé. Inte sällan försöker ledningen för de tynande kommunerna hejda den negativa trenden med mer eller mindre spektakulära byggnatio-ner och satsningar som ”skall sätta orten på kartan”, senast Götene kommuns nedeltidsby för 100 miljoner skattebetalakronor.