Kategorier
2023 Nyhetsbrev 01/2023

Finansiering för forsknings- och utvecklingsprojekt på landsbygden

MANE - bild med en person och kikare (landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt)
Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

Finansiering kan sökas inom följande teman: segregation och marginalisering på landsbygden, samt landsbygdens lägesbild och behov av information relaterad till landsbygden i nationella, regionala och lokala beslutsfattandet. Ansökningstiden går ut den 27 januari 2023 kl. 16.15.

De allmänna målen för projektfinansiering är kopplade till genomförandet av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2021-2027 och genomförandet av Landsbygdspolitiska rådets (MANE:s) uppgifter. I projekten betonas samspelet mellan forskning och utveckling. De projekt som ska finansieras ska vara rikstäckande och landsbygdspolitiskt betydelsefulla. Anslaget berättigar inte till finansiering av regionala eller lokala projekt.

Mer info med bl.a. länk till ansökan finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Kategorier
2022 Nyhetsbrev 18/2022

Ansökan om finansiering för landsomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt öppnad

MANE - bild med en person och kikare (landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt)
Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

Projektfinansiering kan sökas inom följande teman: segregation och marginalisering på landsbygden, samt lägesbild av landsbygdsområden och behov av information om landsbygden i det nationella, regionala och lokala beslutsfattandet. Ansökningstiden går ut den 27 januari 2023 kl. 16.15.

De allmänna målen för projektfinansieringen har en stark koppling till genomförandet av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2021-2027 och genomförandet av landsbygdspolitiska rådets uppgifter. I projektet ska växelverkan mellan forskning och utveckling betonas, men kungörelsen omfattar även forskningsfokuserade projekt.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 35/2013

Den rådande fenomenbaserade politiken är ineffektiv samhällspolitik

Place-based PolicyUtgångspunkten för alltför många reformer är personalens bekvämlighet och brist på administrativ fantasi, och alltså inte medborgarnas bästa. Ett mekaniskt strävande efter likvärdighet, som inte tar hänsyn till avståndet/geografin, ökar orättvisan. På senaste tid har man ofta diskuterat ungdomarnas marginalisering, men om man talar enbart på generell nivå, tappar man kanske bort något viktigt: orsakssamband vad gäller ungdomarnas marginalisering varierar mellan olika, lokala samhällen. Marginaliseringens mekanismer är kanske annorlunda i storstädernas förorter, i småstäders centrum och på glesbygden. Fastän fenomenet heter ”marginalisering”, varierar dess karaktär i olika geografiska miljöer, och om man inte tar hänsyn till geografin, diskuterar man lätt generellt, och de vardagsproblem som ungdomarna möter i olika lokala samhällen, beaktas inte. Den rådande politiken är fenomenbaserad, och jag tror vi behöver mer platsbaserad politik, vilken skulle befrämja medborgarnas intresse.