Kategorier
2017 Nyhetsbrev 10/2017

SYTY söker en projektchef

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf anställer en projektchef för projektet, Toimintakyky kuntoon maaseudun miesten vertaisryhmätyöllä, i Egentliga Finland och Nyland. Det är frågan om självhjälpsgrupper för män på landsbygden med syftet att få funktionsförmågan i skick.

Mer info om tjänsten (ansökan ska vara framme senast 10.10.2017) finns (på finska) på SYTY:s webbplats kylatoiminta.fi.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Inga hälsoproblem med vindkraft visar utredning

En omfattande utredning om hälsoeffekter och miljökonsekvenser av vindkraft slår fast att det finns inget som tyder på att vindkraft förorsakar hälso- eller miljöproblem. I utredningen, som bl.a. två ministerier, Strålsäkerhetscentralen och Institutet för hälsa och välfärd deltagit i, studerade forskarna hur det ljud som vindkraftverk alstrar påverkar människors hälsa och hur vindkraftverken påverkar fåglar och fladdermöss.

De infraljudnivåer som mäts i närheten av vindkraftverk, är ungefär lika stora som i stadsmiljö, och det finns inga bevis för att den infraljudnivån skulle skada hälsan, men forskarna talar ändå för mer forskning på området. Placerar man vindmöllorna i mindre artrika områden, så blir det även färre fåglar och fladdermöss som flyger in i möllorna. Men utredningarna av eventuella hälsoeffekter av vindkraften fortsätter i höst, och först när utredningarna är klara bereds en lag om stöd till produktion av el från förnybara energikällor.

Uppgifterna är från (16.6) webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 20/2015

Naturproduktbranschen erbjuder nya möjligheter till affärsverksamhet på landsbygden

Superfood - bär och frukterBranschen för naturprodukter har potential att utvecklas till en betydande tillväxtbransch inom bioekonomin. Omsättningen ökar och branschens företag förhåller sig mer positiva till framtiden än andra företag.  Man söker tillväxt genom att verksamheten expanderas till nya produkter och tjänster. Hälsomedvetenhet har blivit en trend i världen och våra rena naturprodukter har gott rykte ute i världen. De blir allt mer betydelsefulla även som råvaror i näringstillskott, naturkosmetika, naturproduktbaserade må bra-produkter och tjänster, samt naturliga animaliska produkter, framgår det av branschrapporten för naturproduktbranschen, som offentliggjordes den 5 maj på Livsmedelsdagen i Helsingfors.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 10/2015

Kan hälsoproduktion bli en betydande näring på landsbygden?

Rapporten Luonto lähelle ja terveydeksiPå landsbygden kan man producera också annat än livsmedel och råvaror, t.ex. hälsoproduktion som kan bli en betydande näring, åtminstone om vi tror på forskare som publicerade förslaget till ett nationellt natur- och välbefinnandeprogram i Finlandiahuset den 25 februari. Förslagets bakgrund utgörs av exakta forskningsdata, samt ett omfattande sammandrag av sambandet mellan människans hälsa och ekosystemtjänster. Syftet med det nya nationella programmet är att förbättra folkhälsan och minska de kostnader som föranleds av sjukdomar, och här naturen har en centrall roll i förslaget. Det är ett intressant förslag, eftersom naturen på landsbygden kan bringa hälsa och välbefinnande på många olika sätt, som bärplockning, jakt och fiske, vilket förbättrar hälsan i och med att de inbegriper både friluftsliv och hälsosam kost, samt skogsvård i liten skala och exempelvis vedhuggning som är lika bra motion som träning i en konditionssal.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

Lyckligaste människorna finns på landsbygden och bästa arbetsförmågan i huvudstadsregionen visar undersökning

Office Worker with Mountain of PaperworkDet finns tydliga skillnader i hälsa och välmående mellan städer och landsbygd, visar en ny regional undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vad beträffar arbetsförmåga, övervikt och tillräckligt kulturutbud, ser situationen sämre ut för landsbygdens del i jämförelse med städerna. Över 860 000 av finländarna i arbetsför ålder anser att deras arbetsförmåga har försämrats. Situationen är bäst i Esbo och Helsingfors, där andelen som anser att deras arbetsförmåga har försämrats är lägst – var femte esbobo och var fjärde helsingforsbo anser att deras arbetsförmåga blivit sämre. Sämst är situationen i Villmanstrand, Kouvola och Björneborg, där ca var tredje upplever att deras arbetsförmåga försämrats.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 43/2014

Mer av natur- och trädgårdsmiljöer vid behandling av stressrelaterad psykisk ohälsa – slutsats i doktorsavhandling

fall color at the gardenNatur- och trädgårdsmiljöer bör utnyttjas mer än vad som görs i dag vid behandling av människor med stressrelaterad psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Eva Sahlin från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i en avhandling om naturunderstödd (”grön”) rehabilitering, To stress the importance of nature – Nature-based therapy for the rehabilitation and prevention of stress-related disorders. Sedan början av 2000-talet har det blivit vanligare med naturunderstödd rehabilitering av människor med utmattningssyndrom eller stressrelaterad psykisk ohälsa, där man varvar traditionella metoder såsom sjukgymnastik, arbetsterapi och terapeutiska samtal med aktiviteter och vistelse i natur och trädgård. I Sverige har ett pionjärarbete inom ”grön rehabilitering” gjorts vid SLU:s rehabiliteringsträdgård i Alnarp. I dag finns uppföljare på flera andra orter.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 33/2014

Skogsbesök ökar det mentala välbefinnandet

Light Streaming Through the Crown of a TreeUtmattningssyndrom har blivit en vanlig form av psykisk ohälsa, vilket ofta leder till allvarliga negativa konsekvenser för individen och samhället. Tidigare studier har emellertid visat att naturmiljöer har positiva effekter på mental och kroppslig återhämtning hos stressade, men friska individer. I sitt avhandlingsarbete har Elisabet Sonntag-Öström, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, undersökt om vistelse i skogsmiljöer även kan ha positiva effekter på patienter med utmattningssyndrom. Tre av fyra studier i hennes avhandling fokuserar på effekter och upplevelser av en tre månader lång skogsrehabilitering, där hälften av patienterna med diagnostiserat utmattningssyndrom deltog i skogsrehabilitering, medan hälften ingick i en kontrollgrupp utan särskild behandling.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 35/2013

Grön omsorg för bättre hälsa i lantlig miljö

Aktion Österbottens nyhetsbrev 4-2013 nEtt uttryck som kommit starkt på senare år över hela världen är Grön omsorg eller Green Care. Det handlar om hälsofrämjande åtgärder i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd – traditionellt inom äldrevård, vård av utvecklingsstörda och inom fostran. Ingrid Whitelock, sakkunnig inom Grön omsorg i Sverige, som föreläste på Yrkeshögskolan Centrias seminarium Grön omsorg i Österbotten i slutet av september i Jakobstad, säger att de vårdade får en ny uppgift och roll i och med att de får vårda ett djur eller en växt.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 29/2013

För första gången i vårt lands historia utgår man inte från lokalt anpassade lösningar som drivkraft i samhällspolitiska reformer – professor Stefan Sjöblom

Two wooden mannequins pushing puzzle pieces togetherProblemen som finns i kommunreformen, gör det angeläget att fundera på färdvägar som kunde leda framåt, där en av de viktigaste frågorna gäller lokalsamhällets framtida roll. Ännu in på 1990-talet var Finland utpräglat lokalt, och i ett längre historiskt perspektiv märker man snabbt att lokalsamhället spelat en viktig roll i alla skeden av den finländska samhällsutvecklingen. Men för första gången i vårt lands historia är det nu helt åsidosatt som drivkraft i samhällspolitiska reformer, i den meningen att man inte mera utgår från lokalt anpassade lösningar.

”Det leder till ett perspektivfel i politiken som betyder att man nervärderar den lokala variationens och de lokala drivkrafternas betydelse för att lösa samhällsproblemen. Det är av många orsaker en farlig väg.”

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 16/2013

Kampen mellan stad och land en ständigt pågående trend med oviss utgång

Varje dag går det två bussar med nyinflyttade till Stockholm, samtidigt som en GPS-utrustad flakmoppe med några entusiaster kör åt andra hållet. Kampen mellan stad och land är en fortgående och högaktuell trend, vars utgång fortfarande är oviss. Statistiken visar att storstäderna och främst Stockholm växer så det knakar, men samtidigt finns det en mottrend – allt fler storstadsbor väljer att etablera sig på landet. Vad är det för faktorer som avgör och hur ser konkurrensen mellan stad och land ut inom ett antal avgörande områden? Några exempel ges här:

  1. Teknikområdet. Städerna blir allt smartare och mer uppkopplade, men det gällerit office även landsbygden. ”Smart Cities” var från början en benämning på stora och ambitiösa projekt som gick ut på att bygga nya, gröna städer fyllda med digital teknik på helt nya platser. Framgången har varit sisådär, medan smarta städer som bygger på nerifrån-och-upp perspektiv är mer intressanta. Men den smarta landsbygden finns också. Svenska skördetröskor har använt GPS-mottagare i decennier och dagens lantbruk blir allt mer digitalt – Agricam, som förenar avancerad bildbehandling och värmekamerateknik i ett kostnadseffektivt övervakningssystem för ladugårdar, kan stå som förebild för detta lantbruk. Klyftan mellan stad och land, när det gäller tillgång till snabbt bredband, borde vara tillfällig och minska i takt med att uppkopplingarna blir allt mer mobila. Till sist är det människorna som avgör och där har landsbygden ett övertag när det gäller kreativitet och innovationsförmåga. Är man inte påhittig      blir man sällan långvarig på landet.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Friskare nära naturen än inne i staden

Winter Snow on EvergreensSvensk forskning visar att den som också bor nära naturen, är friskare än den som bor inne i en stad. ”Vi har tittat på Skåne och där ser vi en skillnad i sjukdomar som ökar just nu, som stressrelaterad utmattning. De som bor nära naturen i mellersta Skåne mår bättre jämfört med dem som bor inne i Malmö”, säger professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp Patrik Grahn som medverkade på de Nationella dagarna i äventyrspedagogik i Åbo (24-25.1). Enligt Grahn finns det också en klar koppling mellan god hälsa och hur nära inpå skogen man lever, och fortsätter: ”Vi är känsligare för avstånd än vi tror. Om det är några kilometer till skogen, åker du dit på helgen, men har du skogen bak hörnet, är du där kanske varje dag. Enligt äventyrspedagogen Patrik Berghäll vid Folkhälsan i Åbo är det viktigt att även politiker nu skulle inse vikten av att alla rör sig utomhus och säger: ”Visst är det bra att vi bygger ishallar och bollhallar, men det blir betydligt billigare att göra i ordning friluftsstråk och skidspår utomhus”.

Uppgifterna (från 25.1) är från webbplatsen svenska.yle.fi.