Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

”Vi har framgång tillsammans eller så har vi ingen framgång alls” – professor Katajamäki i sin sista kolumn i Vasabladet

Hannu Katajamäki (1)
Hannu Katajamäki

Hannu Katajamäki går i pension under detta år och tycker att det nu är läge att skriva sin sista kolumn i Vasabladet. Under sina nästan 15 år som kolumnist har Katajamäki skrivit bl.a. om hur viktigt samarbetet över språkgränsen är, om små lokala samhällen och om deras betydelse för ”lyckans geografi”. Han har skrivit att det finns alternativ till stordriftens och centraliseringens ideologi, om närhetens ekonomi och småskalighetens skönhet. Han har skrivit för små skolor och bibliotek.

Katajamäki har skrivit att det på medborgarnivån inte finns en abstrakt makroverklighet och tomma fraser, utan en vardag med sorger och drömmar. Lyckans betingelser baserar sig på en geografisk varierande och brokig mikroverklighet, där förutsättningarna för ett gott liv är platsbaserade.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 39/2015

Regionpolitiken används som tillhygge

Geography is life!Modern regionpolitik innebär ett skapande av förutsättningar för varje skilt område, där geografin beaktas i beslutsfattandet. Regionpolitiken ger skjuts åt rättvisan: varje område har rätt att utvecklas utifrån sina egna utgångspunkter. Invånarna i alla lokalsamhällen är lika viktiga. Den här principen maximerar välfärden och tillväxten i ekonomin. I den stora offentligheten används regionpolitiken ändå tendentiöst. Det ges betänkliga fantasier. Landskapens intressebevakning, försvarandet av de små bildningsuniversitetens tillvaro, motsättandet av nedskärningar i landsbygdsservicen eller strävan att förbättra de lokala vägarnas skick stämplas för landets bästa som skadlig regionpolitik. Finland är fortfarande de små lokalsamhällenas och de spridda bosättningsstrukturernas land. Geografin bör respekteras och att försvara beslutsfattandet vad gäller rättvist bemötande av olika områden bör stödas och värdesättas.

Uppgifterna är från (5.11) professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäkis blogg.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 36/2015

Ny publikation granskar den regionala utvecklingen smalt

Pamfletten Kaupunkien voitto - bild 1
Bildkälla: Bild ur pamfletten Kaupunkien voitto

Osmo Soininvaara och Mikko Särelä har på uppdrag av Näringslivets Delegation EVA skrivit pamfletten Kaupunkien voitto (Städernas seger). Inledningsvis noterar man regionutvecklingens riktning: centralisering och urbanisering. Det här är inget nytt. Författarna är inte intresserade av en mångsidig utvärdering av utvecklingen. De är t.ex. inte intresserade av lokalbefolkningens vardag på landsbygden och dess svårigheter. Å andra sidan kommer författarnas värdegrund och strävan klart fram.

Efter några scenarioutvecklingar slutar man i Den Stora Visionen: Finlands framtid ligger i tillväxtkorridoren Helsingfors-Tammerfors. Jag bestrider inte betydelsen av denna utvecklingskorridor, men i Finland finns möjligheter för även många andra tillväxtkorridorer. En skulle t.ex. kunna vara att grunda det nya årtusendets ”trafikledsby” intill järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki. 

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 33/2015

Kreativ förvaltning genom funktionellt förnuftiga områden

Geography is life!Utgångspunkten för kreativ förvaltning är vårt lands varierande geografi med små lokala samhällen. Där ligger medborgarnas vardag, och det är nödvändigt att utveckla kreativ förvaltning nerifrån. Kreativ förvaltning garanterar medborgarna ett gott liv och lyckans elementer är platsbaserade – vi behöver alltså platsbaserad politik. När man analyserar medborgarnas vardagsbehov på de lokala samhällenas nivå, kan man identifiera naturliga gränser för de nya förvaltningsområdena, vilket inte bara gäller juridik, ekonomi och förvaltningsmodeller, utan också geografi.

”Om man inte respekterar och tar hänsyn till geografin, störs medborgarnas vardag och förvaltningen diskriminerar medborgare som lever på mindre orter.”

Storleken på de funktionellt förnuftiga förvaltningsområdena varierar mellan landets olika delar, där medborgarnas geografi definierar den kreativa förvaltningens naturliga områdesindelning.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 17/2015

Diskussionen om stad och landsbygd mer förvirrande än förklarande

KyrkbyFinland är den stora geografins och de små lokalsamhällenas land. De små lokalsamhällena bildar ett kontinuum; det är omöjligt att säga var staden börjar eller var landsbygden slutar. Indelningen i städer och landsbygd är en konstjord relikt från en svunnen tid. För medborgarna är det mer fruktbart att identifiera olika lokalsamhällen och utveckla samhället med beaktande av deras variationer – nerifrån uppåt. På det här sättet garanterar man medborgarna en rättvis behandling i olika bostadsmiljöer. Diskussionen om städer och landsbygd förvirrar mer än det förklarar. Sett ur lokalsamhällets synvinkel är det inte vettigt att fråga: ”Ska hela landet vara bebott?” Den här primitiva frågan körs på nytt, t.ex. i valmaskiner.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 21/2014

Kulturstaten nedmonteras – professor Katajamäki om storhetsideologin och den decentraliserade bildningsmodellen

Businessman Conducting a PresentationVår framgång har varit baserad på en decentraliserad bildningsmodell, där kärnan har varit små skolor, lokala bibliotek och gymnasier. Men den hejdlösa dragningen till storhetsideologin gnager bit för bit fundamentet för vår fina modell. Att lägga ned små skolor med kortsynta motiveringar och att inte begripa små biblioteks betydelse för lokala samhällen, har blivit vardag. Nu vill man även ha färre landskapsbibliotek. Den nya social- och hälsovårdsreformen, som baserar sig på fem geografiskt onaturliga monsterregioner, har inspirerat några koryféer: i framtiden behövs bara fem landskapsbibliotek, ett för varje jätteregion. Geografisk blindhet och svag uppfattning om meningen med Finland triumferar, och människor som jag, som älskar vår decentraliserade bildningsmodell, är mycket bekymrade.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 35/2013

Regionkommunen vinnare i Sverige?

Ordet regionkommun + andraDet var med stor besvikelse från de flesta håll som nyheten togs emot, att Sveriges regering bestämt sig för att inte heller genomföra det senaste förslaget till nedbantad regionreform. Det var EU-medlemskapet som 1995 påtvingade Sverige nyheten att börja utforma regionala utvecklingsplaner ute i landet, istället för att det gjordes centralt, vilket blev den första svenska regionalreformen sedan regionalpolitiken införts tidigt 1960-tal för att hantera utflyttningen från skogslänen. I stället för att använda tillfället till en genomtänkt regionreform, har saker fått utveckla sig planlöst, vilket resulterat i dagens smått förvirrande flernivåstyrning över svensk regional utveckling. Ansvaret för den regionala utvecklingen ligger i vissa län hos kommunala samverkansorgan, i andra län hos staten via sin länsstyrelse och i några län i landstingen, vilka döpts om till regionkommuner. Det ganska uppenbara alternativet till lösning – att slå samman mindre kommuner till större – kommer inte ens på tal.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 35/2013

Den rådande fenomenbaserade politiken är ineffektiv samhällspolitik

Place-based PolicyUtgångspunkten för alltför många reformer är personalens bekvämlighet och brist på administrativ fantasi, och alltså inte medborgarnas bästa. Ett mekaniskt strävande efter likvärdighet, som inte tar hänsyn till avståndet/geografin, ökar orättvisan. På senaste tid har man ofta diskuterat ungdomarnas marginalisering, men om man talar enbart på generell nivå, tappar man kanske bort något viktigt: orsakssamband vad gäller ungdomarnas marginalisering varierar mellan olika, lokala samhällen. Marginaliseringens mekanismer är kanske annorlunda i storstädernas förorter, i småstäders centrum och på glesbygden. Fastän fenomenet heter ”marginalisering”, varierar dess karaktär i olika geografiska miljöer, och om man inte tar hänsyn till geografin, diskuterar man lätt generellt, och de vardagsproblem som ungdomarna möter i olika lokala samhällen, beaktas inte. Den rådande politiken är fenomenbaserad, och jag tror vi behöver mer platsbaserad politik, vilken skulle befrämja medborgarnas intresse.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 29/2013

Svårt med diskussion om den brokiga mosaiken av lokala samhällen – professor Hannu Katajamäki

Autobahn Passing FarmsSamhällsdiskussionens huvudströmning känner inte igen Finlands varierande geografi, för många debattörer lever i huvudstadsregionen och deras tolkning om vårt samhälle baserar sig på en snäv minimetropolsynvinkel. Samma gäller mediets koryféer, vilka går med huvudstadens lobbyister och forskningsinstitutioners sakkunniga, som bara talar om genomsnitt och vill, eller kan inte, analysera vårt samhälles geografiska karaktär.

”Medborgarnas vardag finns dock i lokala samhällen och inte på den genomsnittliga verkligheten som den hegemoniska diskursen behandlar. Finland är inte som knappnålens spets, utan en brokig mosaik av olika slags lokala samhällen.”