Vad betyder samhällskompanjonskap i praktiken? – diskuteras under seminarium i Helsingfors

Tryggandet av välfärden och servicen förutsätter kompanjonskap i samhället: samverkan mellan offentliga, privata och tredje sektorn. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) med sitt nätverk främjar kompanjonskapets praxis, särskilt förhållandena på landsbygden. Under kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä, i Kommunhuset i Helsingfors 14.10 diskuteras vad kompanjonskapets samhällspolitik och kompanjonskapet i praktiken betyder. Kompanjonskapsdagen ordnas av YTR och Kommunförbundet. Dagen är en fortsättning på Demokratidagen som hålls 13.10.

Mer info och anmälningsförfarande (anmälan senast 5.10) finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kompanjonskapsdag i Helsingfors

Tryggandet av välfärden och servicen förutsätter kompanjonskap i samhället: samverkan mellan offentliga, privata och tredje sektorn. Under kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä, i Kommunhuset i Helsingfors 14.10 diskuteras vad kompanjonskapets samhällspolitik och kompanjonskapet i praktiken betyder.

Landsbygden har många framtidsbilder

Framtidens forskningscentral vid Åbo universitet har undersökt framtidsbilder för landsbygden – Maaseudun alueidenkäytön tulevaisuuskuvat. ”Framtiden föds i alternativen. Betydande påverkningsfaktorer för landsbygdens framtid är bl.a. miljön och hållbarhet, trygghet, reglering, samt koncentrering och utbredning”, säger forskningsdirektör Tuomas Kuhmonen. I projektet, som finansierades av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA), satte man upp fyra framtidsalternativ för nyttjande av landsbygdsområden och dryftade alternativens tillblivelse och påverkningar. Olika framtider uppstår då marknaden ger ökad eller minskad värde för naturresurser – livskraften i landsbygdens ryggrad. Samhället kan antigen främja användningen av naturresurser eller besluta om skydd av resurserna. Användningen av naturresurserna kan vara ekonomiskt, miljömässigt, socialt och kulturellt hållbart eller ohållbart. ”Av de här alternativen uppstår fyra olika framtider, vilka är ganska renodlade.

Den rådande fenomenbaserade politiken är ineffektiv samhällspolitik

Utgångspunkten för alltför många reformer är personalens bekvämlighet och brist på administrativ fantasi, och alltså inte medborgarnas bästa. Ett mekaniskt strävande efter likvärdighet, som inte tar hänsyn till avståndet/geografin, ökar orättvisan. På senaste tid har man ofta diskuterat ungdomarnas marginalisering, men om man talar enbart på generell nivå, tappar man kanske bort något viktigt: orsakssamband vad gäller ungdomarnas marginalisering varierar mellan olika, lokala samhällen. Marginaliseringens mekanismer är kanske annorlunda i storstädernas förorter, i småstäders centrum och på glesbygden. Fastän fenomenet heter ”marginalisering”, varierar dess karaktär i olika geografiska miljöer, och om man inte tar hänsyn till geografin, diskuterar man lätt generellt, och de vardagsproblem som ungdomarna möter i olika lokala samhällen, beaktas inte. Den rådande politiken är fenomenbaserad, och jag tror vi behöver mer platsbaserad politik, vilken skulle befrämja medborgarnas intresse.