Kategorier
2013 Nyhetsbrev 35/2013

Regionkommunen vinnare i Sverige?

Ordet regionkommun + andraDet var med stor besvikelse från de flesta håll som nyheten togs emot, att Sveriges regering bestämt sig för att inte heller genomföra det senaste förslaget till nedbantad regionreform. Det var EU-medlemskapet som 1995 påtvingade Sverige nyheten att börja utforma regionala utvecklingsplaner ute i landet, istället för att det gjordes centralt, vilket blev den första svenska regionalreformen sedan regionalpolitiken införts tidigt 1960-tal för att hantera utflyttningen från skogslänen. I stället för att använda tillfället till en genomtänkt regionreform, har saker fått utveckla sig planlöst, vilket resulterat i dagens smått förvirrande flernivåstyrning över svensk regional utveckling. Ansvaret för den regionala utvecklingen ligger i vissa län hos kommunala samverkansorgan, i andra län hos staten via sin länsstyrelse och i några län i landstingen, vilka döpts om till regionkommuner. Det ganska uppenbara alternativet till lösning – att slå samman mindre kommuner till större – kommer inte ens på tal.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 34/2013

Varför kan man inte kalla en regionstad för landsbygdsstad?

Autobahn Passing FarmsI Finland har man börjat kalla små, landsbygdsaktiga städer för regionstäder. I Syd-Österbotten finns som exempel Kauhajoki och Kurikka. Benämningen hänför sig till att städerna har en central ställning som centrum i sina egna regionkommuner. Men regionstäderna själva är redan synnerligen landsbygds-aktiga, som dessutom omges av stora landsbygdsområden. Begreppet regionstad förnekar det uppenbara. Men landsbygden borde inte få vara ett fult ord, så därför föreslår jag att regionstäderna härefter börjar benämnas efter deras karaktär, vilket bättre beskrivs genom uttrycket ”landsbygdsstad”.

Uppgifterna är från professor i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäkis blogg.