Under jul och nyår går Nyhetsbloggen ner på sparlåga, men vi kör i gång igen i början på januari. Svensk Byaservice och Svenska temagruppen önskar Nyhetsbloggens läsare en Fridfull Jul och ett Framgångsrikt Gott Nytt År 2014!
Kategori: Nyhetsbrev 45/2013
Jorma Ollila & Co har levererat sin syn på hur bilbeskattningen skall reformeras så att statskassan inte sinar när motorerna går från bensin till el, vilket var naturligtvis det primära när Ollila fick uppdraget. Statskassan får in 4,5 miljoner på bilismrelaterade skatter (bränsleskatt, fordonsskatt), en modell som inte är evig. Den bärande idén i förslaget är kilometerskatt, möjliggjord av sändare som ger skattemyndigheterna all information om bilens framfart – skattebjörnen och storebror i en teknisk omfamning, unik i hela Europa. Vägtullar hade varit naturligt för Tätortsfinland. Men varför uppstår det politiska omfartsvägar som leder förbi vägtullar? För att Storhelsingfors – metropolområdet – också annars särbehandlas, se bara hur regeringen trippar på tå, i stället för att sätta ned foten och tvinga hela Storhelsingfors till ett enda stort samarbete. Den stora trafiken finns i metropolområdet, som hade varit ett självklart mål för de första vägtullarna i Finland.
Svenska Jordbruksverket har sammanställt arbetet i Sveriges Leader-områden för perioden 2007-2012 i en färsk rapport. Den visar vilken nytta de 63 områdena bidrar med i lokalsamhällena. ”Det är tydligt att det är de lokala föreningarna och företagen som gynnas av Leader-metoden”, säger rapportförfattaren Börje Karlsson på Jordbruksverkets landsbygdsanalysenhet som arbetar med utvärdering och uppföljning av Leader i Sverige. Rapporten beskriver Leader-verksamheten i Sverige under perioden och redogör även för grunderna i Leader-metoden, samt beskriver EU:s anvisningar för utvärdering och uppföljning. I rapporten, Leader i Sverige 2007–2012, kan man bl.a. finna de här resultaten:
Botnia-Atlantica-institutet är ett transnationellt institut som bedriver forskning inom regional utveckling och främjar utvecklingen i Botnia-Atlantica-regionen. I Finland bedrivs forskningen vid Vasa universitet och Åbo Akademi, i Sverige vid Umeå universitet och i Norge vid Universitetet i Nordland. Sekretariatet och ledningen för institutet finns vid Vasa universitet. Botnia-Atlantica-institutet är en del av LUBAT (Lärande om utveckling i Botnia-Atlantica)-projektet som samordnas av Umeå universitet. Finansiering kommer från universiteten, regionerna och det gränsöverskridande EU-finansierade samarbetsprogrammet Botnia-Atlantica. Nu har Botnia-Atlantica-institutet utkommit med sitt sjätte och sista nyhetsbrev för åren 2011-2013. Det är för att sprida information om god praxis i regional utveckling i Österbotten, Västerbotten och Nordland som institutet ger ut nyhetsbreven.
Ett antal organisationer i Sverige har med stor oro tagit del landets regering att stoppa den del av landsbygdsprogrammet som direkt berör den ideella sektorn. De tar därför initiativ till ett landsbygdsupprop för att tydligt påvisa att de är upprörda över att landsbygdsprogrammet stoppas. Uppropet finns i sin helhet här under:
Nedanstående upprop för landsbygden och den lokala utvecklingen har skickats till statsministern och landsbygdsministern.
Fredrik Reinfeldt, Statsminister
Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister
Stockholm 17 december 2013
Upprop för landsbygden och den lokala utvecklingen
Det är med stor oro som vi, representanter för undertecknande organisationer, tagit del av beslutet om att stoppa den del av landsbygdsprogrammet som direkt berör den ideella sektorn.
Historien har format vårt lands mosaik av vidsträckt landsbygd, små städer och en varierande natur. Utav detta uppstår inte ett Storstads-Finland. Men de överdimensionerade metropolernas trevare stöder lösningar som är centraliserade och fjärmade från människornas vardag, vilket småningom börjar tära på Finlands framgångs verkliga faktorer. Metropolmodellerna är mekaniskt kopierade från ett genuint storstadssamhälle, som Finland inte kan jämföras med. Geografiskt finns det inte heller här något att göra. Finlands konkurrensförmåga utgår även i fortsättningen från de små lokalsamhällenas närekonomi, vilket gör att platsen blir jämbördig i huvudstadsregionen, landskapscentrum, landsbygdsstäder, på landsbygden, samt i stadsdelar och byar. Finlands kommande framgångar grundar sig på platsernas mångfald. Om platsdiversiteten utarmas, så minskar sannolikheten för nya finländska framgångshistorier och den lyckosamma slumpens möjlighet avtar.
Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf drog hösten 2010 igång kampanjen Voimistuvat kylät (Byar med livskraft). Kampanjens första del anordnades i Österbotten i januari 2013 som ett tvådagars seminarium i Smedsby, Korsholm. Kampanjens andra skede nådde Österbotten den 19 november 2013. Kampanjledningen från SYTY besökte Österbotten för att ta del av hur kampanjens mål har uppnåtts på Aktion Österbottens område. Målen i kampanjen var följande: underlättande av samarbete mellan kommunen och dess byar, införande av tjänsteavtal för produktion av service, anpassning av kommunens landsbygdsprogram och byaplanerna, församlingarnas roll i landsbygdsutvecklingen, samt förstärkning av innehållet och strukturerna i landskapets landsbygdspolitik.
Tyvärr är trenden att unga människor lämnar Sveriges landsbygd för större städer väldigt tydlig. Det visar sig även att ytterst få återvänder till sina hembygder, samt att många små kommuner i Sverige måste hantera en situation med en allt äldre befolkning.
Uppgifterna är från Riksorganisationen Hela Sverige ska levas hemsida. Texten De ungas flykt till staden med efterföljande kommentarer finns på webbplatsen vertikals.se.
För att motverka den kraftiga urbanisering som sker just nu i Sverige, är en av de stora utmaningarna att skapa förutsättningar, så att ungdomar skall kunna bo kvar i, eller återvända till, sina bygder. Men för att komma dit krävs det – förutom väl utbyggd infrastruktur och service – även att barn och unga får känna att det går att förverkliga små som stora drömmar och idéer. Kanske handlar det om att arrangera en festival, att få gehör för en företagsidé eller dra igång ett brett engagemang då det behövs bredband i bygden. Det finns många olika projekt och metoder som skall fånga barns och ungdomars lust att vara delaktiga i bygdens utveckling. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) arbetar med utbildning av ungdomar via processen Landsbygd 2.0. Ett annat spännande projekt i Västerbotten är Ungdomsforum Norr. Där pågår bland annat ett annorlunda mentorskap för ungdomar – nämligen att de har blivit mentorer åt kommunalrådet. Det är alltså ungdomarna som utbildar och utvecklar den vuxne, och som sätter agendan för deras möten.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 