Raseborg utreder byabuss likt den i Korsholm

Bildkälla: Wikimedia Commons

Stadsutvecklingssektionen i Raseborg ser över kollektivtrafiken, där ett av åtgärdsförslagen gäller att införa ett nytt kollektivtrafikskoncept, nämligen Raseborgs byabuss. Pilotprojektet Raseborgs byabuss baserar sig på en modell från Korsholm i Österbotten, där en minibuss har skjutsat bybor sedan år 2001. I Raseborg är tanken att minibussen ska köra regelbundna turer (fem rutter och avgång på fasta tider) från vissa byar till Ekenäs och Karis.

Utvecklingschef Fredrika Åkerö säger att det är viktigt att stöda trafik på landsbygden, särskilt med tanke på att man nationellt sett har gått in för att äldre ska bo längre hemma. Skillnaden mellan den vanliga busstrafiken och minibussen är att senare kör in på småvägar och kan hämta passagerarna från hemmen.

Läs mer på webbplatsen svenska.yle.fi.

Bybutiken saknas inte förrän den är borta – 30 stycken försvinner varje år i Finland

Varje år upphör ett trettiotal bybutiker i Finland. År 2004 fanns det 634 traditionella bybutiker, medan de år 2014 var 323 stycken. Ur samhällssynvinkel är det viktigt att trenden vänder, konstaterar organisationen Päivittäistavarakauppa ry. Bybutiken jämnar nämligen ut de regionala skillnaderna, och speciellt i tider när befolkningen åldras, blir betydelsen av närservice allt viktigare. En livskraftig bybutik hjälper till att säkra att övrig service stannar i byn, och ett tillräckligt serviceutbud gör även så att äldre kan bo hemma längre.

Uppgifterna är från en artikel om stängningen av bybutiken i Dagsmark, Kristinestad med Anders Bergvik som skribent i tidningen Syd-Österbotten (29.8).

Stuglivet blir modernare

En gemensam studie av Östra Finlands universitet, Skogsforskningsinstitutet och Finlands miljöcentral visar att stuglivets popularitet sannolikt kommer att stå sig också i framtiden, för dagens ungdomar trivs mycket bra med stuga och friluftsliv. Enligt resultatet har folk mellan 15 och 30 år tillgång till en stuga nästan lika ofta som äldre generationer, där de yngre vistas på både den egna stugan, föräldrars, släktingars och vänners stugor. Enligt forskardoktor Riikka Puhakka vid Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingscentrum Palmenia känner en stor del av de unga starkt för stugliv och fritidsliv på landet.

”Det kan hända att man på sätt och vis uppfattar stugorna som bestående platser i en värld som hela tiden förändras. Man kanske byter bostad beroende på livssituationen, men stugan är ofta densamma som den var i barndomen.”

Unga i Sverige flyr till städerna

Tyvärr är trenden att unga människor lämnar Sveriges landsbygd för större städer väldigt tydlig. Det visar sig även att ytterst få återvänder till sina hembygder, samt att många små kommuner i Sverige måste hantera en situation med en allt äldre befolkning.

Uppgifterna är från Riksorganisationen Hela Sverige ska levas hemsida. Texten De ungas flykt till staden med efterföljande kommentarer finns på webbplatsen vertikals.se.