Har vi egentligen råd att avfolka landsbygden? – HSSL:s ordförande undrar

De ena av Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) ordföranden Åse Classon brinner för lokalsamhällena, de små byarna runt om i Sverige. Där finns de 5 000 lokala utvecklingsgrupper som utgör HSSL. Har man egentligen råd att avfolka landsbygden, undrar Classon? Hon menar att servicen inte försvinner för att människor flyttar. Det är i allmänhet tvärt om, människorna försvinner för att servicen försvinner. Kommuner, politiker, ser småorter som ett problem och lägger ner servicen, då avfolkas byarna. Det kostar att ha service, skolor och liknande, och ska man spara, ja då sparar man i den lilla byn, en bit ifrån kommuncentrum.

Så var det i hög grad i Båtskärsnäs, Classons hemby, där det fanns gott om barn, både i skolan och i förskolan. Trots det försvann skolan, och alla är överens om att det inte var bra för Båtskärsnäs. Men hur påverkade det den övriga kommunen? Sju år efter att skolan lades ner, var de barn som föddes då i Båtskärnas inte kvar i Kalix kommun.

Kristinestad testar delaktighetsnämnder

I höst inleds i Kristinestad försök med en ny form av beslutsfattande och demokrati, då det i medborgarinstitutets regi startas tre delaktighetsnämnder i de södra, västra respektive östra kommundelarna. ”Invånarna som i dagens läge aktiveras vart fjärde år vid val, måste lära sig att vara aktiva och engagera sig hela tiden”, säger Dennis Rundt, ordförande för föreningen Medborgarforum som jobbar för att öka invånarnas delaktighet och möjligheter att påverka beslutsfattande och som tagit initiativet till delaktighetsnämnder. Enligt vice ordförande Per-Olof Boström har nämnderna i försöksskedet ingen formell beslutanderätt inom stadens förvaltning, utan de kan ses som laboratorier i demokrati. Under tiden kan de utnyttja de demokratiska rättigheter som alla medborgare har, man inte alltid känner till, t.ex. att lämna in medborgarinitiativ. ”Det visar sig att inte heller de som väljs in, exempelvis i fullmäktige, kan demokrati”, säger Boström.

På sikt är målet att göra nämnderna till en viktig del av det kommunala beslutsfattandet, där nämnderna skulle tillsättas i direkta val med rösträtt för alla invånare över 15 år. ”Lokalpolitik ska handla om de lokala behoven. Genom att engagera folk ska de lokala behoven bli ledande. I dag är det lätt hänt att partiernas program blir det viktiga”, säger Rundt.

Vad händer med avståndet mellan kommuninvånare och beslutsfattare vid kommunsammanslagning?

Den finländska kommunkartan ritas sakta men säkert om. Många kommuner ska bli större, antingen frivilligt eller genom tvång. Men vad händer med avståndet mellan kommuninvånare och beslutsfattare, och hur utvecklas lokalpolitiken? Vad kommer att krävas för att vi ska känna oss delaktiga framöver? Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (16.1) på Radio Vega. De som debatterade var fullmäktigeledamoten i Malax Folke Storbacka, kommundirektören i Korsholm Rurik Ahlberg, samt landsbygdsutvecklaren och experten på närdemokrati Peter Backa. Moa Mattfolk ledde debatten.

Programmet kan höras på webbplatsen http://arenan.yle.fi/radio/2118824.

Kampanjen Byar med livskraft kontra lokalpolitiken – läs senaste nyhetsbrevet från Aktion Österbotten

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf drog hösten 2010 igång kampanjen Voimistuvat kylät (Byar med livskraft). Kampanjens första del anordnades i Österbotten i januari 2013 som ett tvådagars seminarium i Smedsby, Korsholm. Kampanjens andra skede nådde Österbotten den 19 november 2013. Kampanjledningen från SYTY besökte Österbotten för att ta del av hur kampanjens mål har uppnåtts på Aktion Österbottens område. Målen i kampanjen var följande: underlättande av samarbete mellan kommunen och dess byar, införande av tjänsteavtal för produktion av service, anpassning av kommunens landsbygdsprogram och byaplanerna, församlingarnas roll i landsbygdsutvecklingen, samt förstärkning av innehållet och strukturerna i landskapets landsbygdspolitik.

Unga kommuninvånare visar allt mindre intresse för lokalpolitik – nätdemokrati alternativ

Finlands Kommunförbund oroas över den kommunala demokratins framtid, för unga kommuninvånare visar allt mindre intresse för lokalpolitik med långa kvällsmöten i fullmäktige och nämnder. ”Vi måste se över vårt sätt att fatta beslut i kommunerna”, säger chefsjuristen på Kommunförbundet Arto Sulonen. Inom förvaltningen pågår s.k. ICT-utredningar, alltså hur man bättre kunde använda sig av modern informationsteknik i beslutsfattandet. Det finns många rutinärenden som en förtroendevald kunde besluta om via sin hemdator, vilket skulle göra det lättare för t.ex. småbarnsföräldrar att delta i beslutsfattandet, medan förtroendemännen skulle sammanträda bara i sådana fall, då stora och viktiga politiska frågor finns på föredragningslistan. Enligt Sulonen är vår förvaltning konservativ och gammalmodig. Den har inte utvecklats i samma takt som den tekniska utvecklingen gjort. Pappersexercisen ser likadan ut i dag som för 20-30 år sedan, så det är dags att se över systemen.

Uppgifterna är från (19.2) webbplatsen svenska.yle.fi.