Kategorier
2021 Nyhetsbrev 11/2021

EU:s återhämtningsfinansiering – 210 miljoner sätt att utveckla landsbygden

EUs återhämtningsfinansiering – 210 miljoner sätt att utveckla landsbygden bildHur kan landsbygdsområdena utvecklas med hjälp av EU:s återhämtningsfinansiering? Hurdana investeringar stöds? Vem kan ansöka om finansiering? Välkommen på webbinarium om EU:s återhämtningsfinansiering torsdag 10.6 klockan 9.00-11.00. Webbinariet arrangeras av Finlands landsbygdsnätverks tematiska arbetsgrupp Smarta landsbygder i Svenskfinland och i Norden i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet.

För program och anmälningslänk se webbplatsen kalenteri.maaseutu.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 18/2020

Rapport om undersökningen ”Vilken framtid vill du ha på din landsbygd?”

Från maj till augusti 2020 besvarade 3 436 personer från 26 olika länder undersökningen av ELARD och REDR, varav 127 kom från Finland och 432 från Sverige. I rapporten hittas allmänna slutsatser med mer detaljer, men här är viktiga resultat:

Allmänna slutsatser

  1. Invånare i landsbygderna vill ha grundläggande service och arbetstillfällen – 80,2 % av de svarande rankar arbetstillfällen och bra anställningsvillkor som en av de tre viktigaste förutsättningarna i landsbygdsområdena. Sett över hela Europa väljer 61,5 % av de svarande “Närhet till samhällstjänster…” som en av de tre viktigaste.Den service som landsbygdsborna behöver och värderar högst enligt undersökningen är hälso- och sjukvård, utbildning, äldreomsorg, bredbandsanslutning och bostäder. Denna service går inte nödvändigtvis att ersätta med digitala tjänster.

Landsbygdernas befolkning saknar fortfarande en del grundläggande service som den urbana befolkningen tar för given,

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 02/2020

Vill du skapa en större gemenskap i din by? – lösningen kan vara Feelgood-invest


Annonsen och länk till ansökningsinformation finns på webbplatsen aktion.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 11/2019

Ansenliga investeringar till landsbygden via lokal företagsfinansiering

På landsbygden beviljas lokal företagsfinansiering, vars inverkan är betydande för regionen. Leader-finansiering täcker högst en tredjedel av ett företags investering, men den sporrar företag att utvecklas. Finansieringen, som består av medel från EU, kommunen och staten, har gett den finländska landsbygden investeringar för drygt 70 miljoner euro under de senaste fem åren.

År 2014 fick Murtola Hampfarm finansiering för en lokal för livsmedelsproduktion, och där de fram till idag har utvecklat flera livsmedel som de framställer av oljehampa. Företagarna Ville och Virve Virtanen på Hampfarmen tycker att landsbygdsfonden och Leader-finansieringen är uppmuntrande, för finansieringen hade stor betydelse för hur projektet fortskred. Enligt Ville snabbade finansieringen upp hans egna beslut så att han vågade göra den stora investeringen.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

Finländska landsbygdsutvecklare öppnar upp för europeiskt samarbete med Kina

Kinesiska muren
Foto: Jakub Hałun

I det stora inkomstskillnadernas Kina söks en ny modell för landsbygdsutveckling, och man är intresserad av europeiskt kunnande. President Xi Jinpings mål är att knyta reformeringen av landsbygden och jordbruket till Kinas nationella moderniseringsprojekt. Finlands Byars ordförande Petri Rinne, som lett en expertgrupp på besök i Kina, bedömer att under kommande år kommer fortfarande kinesiska turist- och investeringsströmmar att öka på den finländska landsbygden.

Läs mer på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 01/2018

Var finns Östersjöområdets bästa projekt?

Bildkälla: ©maaseutuverkosto

Landsbygdsnätverken runt Östersjön söker områdets bästa projekt. Det kan vara fråga om vilket projekt eller vilken investering som helst, från landsbygds- eller havs- och fiskeprogrammet, från nuvarande eller föregående programperiod. Syftet med tävlingen är att lyfta fram och dela med sig information och kunnande, skapa nätverk mellan aktörerna och samtidigt främja framväxten av internationella projekt.

Alla landsbygds- och fiskenätverk i Östersjöområdet är med i tävlingen, och varje land utser tre finalister till tävlingen. De tre bästa projekten belönas den 19 maj på den svenska Landsbygdsriksdagen i maj i Örnsköldsvik 18-20.5. Deltagande i tävlingen görs genom webbformulär senast 9.2.

Läs mer om tävlingen (på finska) på webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 01/2018

Närservice i skärgård och landsbygd passar inte helt in i gängse marknadslogik

Bildkälla: Wikimedia Commons

Det finns rätt goda underlag hos affärsrådgivare, vilka förutsättningar som ska råda för t.ex. dagligvaror, utbud, antal kunder o.s.v. Därför krävs kombinationer av verksamheter för att lyckas med hållbara affärer.

Håkan Björk, social entreprenör och senior rådgivare, tror också att ägarförhållanden är avgörande. Lokala stabila ägare med helt eller delvis bygdens bästa som avsikt ger goda möjligheter. Höga vinstutdelningskrav är svårt att tillgodose på landsbygd/glesbygd. Återinvestering ger bättre förutsättningar för långsiktig framgång.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Landsbygdsstaden Österbotten

Vasa stad med Trefaldighetskyrkan i förgrunden
Bildkälla:https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=611924

Hur attraktiva är våra städer för företag, inflyttare och investerare? Nyckeltalet i sammanhanget är antalet invånare, så en till befolkningen större stad utövar helt tydligt en större magnetism på nya potentiella invånare än en liten stad. Det här gäller även kapital och investeringar. Pengar söker sig alltid till pengar, och där det finns människor, där finns det pengar. Nästan hälften av alla som bor i städer, bor i relativt små städer med färre än 500 000 invånare. FN uppskattar att det är just dessa ”mindre” städer som växer snabbast.

Ingen inbillar sig väl att vi i Österbotten inom en snar framtid kan se en stad med en halv miljon invånare, men vi skulle kunna se en stad med drygt hundra tusen. För att komma dit måste vi dock tänka i nya banor och kunna se staden som något annat än hur vi uppfattar den i dag. En stad behöver inte vara en samling tätt sammanträngda höghus längs smala, hårt trafikerade bullriga gator, utan en stad kan även vara en stor landsbygdsmiljö. Landsbygdsstaden Österbotten med sina många stadskärnor och tätorter har potential att bli en finländsk storstad som genererar välfärd för alla sina invånare (på svenska).

Uppgifterna är från en längre kolumn, skriven av Ari Sundberg, i Vasabladet (10.6).

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 02/2017

Små Invest och Aktiva byar – underprojekt kan sökas hos Aktion Österbotten

projektet-aktiva-byar-logoAktion Österbotten rf öppnar upp ansökningen till två temaprojekt, Små Invest och Aktiva byar. Ansökningstiden pågår till 31.3. Små Invest, investeringsprojekt med 50 % stöd, kan innehålla projekt som snyggar upp byns gemensamma områden, investeringar som förbättrar säkerheten som alarm till föreningshus, utrustning som används vid allmänna tillställningar som projektor eller duk, små investeringar i byns gemensamma anläggningar som bord och stolar etc.

Aktiva byar, utvecklingsprojekt med 70 % stöd, kan innehålla projekt där man planerar och ordnar nya evenemang, gör bya- eller säkerhetsplaner, nya former av marknadsföring som byavideon, planering av nya verksamhetsformer som ökar samvaron och samhörighetskänslan i byn, kunskapsförbättring som behövs vid nya former av verksamhet och service genom t.ex. en studieresa.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 02/2016

700 miljoner finns att sökas för företag på landsbygden – få vet att de uppfyller kriterierna

Hand Holding Euro NotesDet finns nära två miljarder euro för företag på landsbygden att ansöka om för investeringar, utveckling och ökat samarbete fram till och med år 2020. Landsbygdsutvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland 2014-2020 har kommit trögt igång, men ordföranden för Landsbygdsnätverkets företagande och näringsliv Hannu Uusihonko lovar att penningkranarna öppnas detta år. Eftersom ingen finansiering hittills har getts, finns det hela 700 miljoner euro att delas ut i år.

Tillsvidare har företagen i maklig takt sökt finansiering från landsbygdsprogrammet, för få vet att de uppfyller kriterierna. Stöd ges således inte för bara exempelvis idkare av landsbygdsnäringar. Uusihonko betonar att av Finlands areal, räknas 95 procent som landsbygd, en yta där över hälften av Finlands företag finns. Finansiering finns att fås för såväl grundande av företag som investeringar. Dessutom kan man söka om stöd tillsammans med andra företag eller samfund.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Virvamaria Toikka, på webbplatsen yrittajat.fi. Se även webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 40/2015

Lantbruket från kris- till framtidsbransch – uttalande från NSP:s höstmöte

Cow Grazing in PastureNylands svenska producentförbunds (NSP:s) höstmöte (10.11) framhåller i ett uttalande att lantbruksbranschen, trots att det finländska jordbruket nu befinner sig i sin djupaste ekonomiska kris under hela vår EU-tid, är en framtidsbransch. I regeringsprogrammet har bioekonomin lyfts upp som spetsprojekt, och det finns en stor potential inom de gröna näringarna, inklusive småskalig energiproduktion.

Nu behövs satsningar på nya investeringsmöjligheter och försäljningskanaler, men för att det ska omsättas i praktiken måste lantbrukets verksamhetsförutsättningar säkras och förbättras, och byråkratibördan måste minska.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 16/2015

Aktiva kvinnoval för levande landsbygd

ArbeteStatistik visar att det främst är unga kvinnor som köper de hus på landsbygden som ingen annan vill ha – en fascinerande utveckling. Det här stod i en artikel, i vilken man även kunde läsa att anledningen till kvinnors flytt, är att de nu för tiden uppfostras till att inte vara rädda för någonting – ens att bo själva i skogen – och att också unga kvinnor därför kan flytta ut i obygden om de har en stor hund eller häst med sig. Det här blir ett sätt att bortförklara betydelsen av kvinnors handlingar, att reducera vad kvinnor gör till lättvindiga modenycker. Det här skriver Charlotte Vainio, som är en av dessa unga kvinnor som har flyttat ut på landet. Hon har inte en stor hund, men drömmer om en vältränad vakthäst ute på gården, och beslutet att rusta en sliten, gammal gård är måhända dumdristigt, men det är inte känslobaserat. Hon vill att hennes barn ska veta varifrån maten kommer. Hon vill att de ska förstå, att om man vårdar jorden, så ger den tillbaka – simpelt, men sant. Många andra kvinnor har betydligt större planer – öppnar butiker, återupplivar gamla hantverk, skriver böcker och bloggar om det liv de valt. De blir entreprenörer och bidrar till de investeringar som krävs för att hålla landsbygden levande, alltså aktiva, medvetna val som inte kräver vare sig en stor hund eller medgivande från någon som vill förminska. Detta är inte känslomässig nyckfullhet, utan framtiden.

Uppgifterna är från en artikel, således skriven av Charlotte Vainio, i tidskriften Martha nr 2-2015.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 38/2014

Landsbygden äger också framtiden

843109_10152479100830004_321386251_o
Peter Backa

I uppbyggandet av en laddning av stadslandskapet tar man fasta på en gammal lokal kultur, en tradition eller t.o.m. en fördom, snyggar upp den och presenterar platsen som ett spännande ställe för den post-moderna, välbärgade människan att bo på, eller placera sitt kansli eller ateljé i. Därtill satsar man på att skapa kreativa hot-spots genom att få universitet och deras campus att ligga vägg i vägg med ateljéer och musikhus. På det här sättet vill stadsplanerarna skapa innovativa miljöer, som skapar något nytt, något som man i dag inte ännu vet vad det är. Man gör alltså en investering i det okända, man litar på att i dagens post-moderna samhälle kommer en dylik investering att löna sig, t.o.m. vara spjutsspetsen mot framtiden. På landsbygden stöder man också innovationer genom olika program, men det finns en uppenbar skillnad i strategi. Inom landsbygdsutvecklingen tänker man sig att innovationerna tas om hand, när de en gång gjorts av någon – i huvudsak är tankegången att man bara skördar det som spontant växer upp av sig själv. Bakom inställningen ligger en tanke om att framtiden nog tillhör staden, medan landsbygden äger det förgångna.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 07/2014

Halva Sverige bortglömt!

BloggResurser flyttas systematiskt från landsbygden till städerna. Att sprida fördelningen av investeringar skulle gynna både stad och land, skriver debattörerna Ulf Björklund (Inlandskommunerna ek förening), Ingvar Persson (Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner), Åse Blombäck och Staffan Nilsson (Riskorganisationen Hela Sverige ska leva), samt Ewa Back (Norrlandsförbundet).

Läs debattinlägget (från 7.2) på webbplatsen landetsfria.se.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Framgång för EU-projektet Tillväxt Åland

EU-projektet Tillväxt Åland - logoDet blev en klar framgång för EU-projektet Tillväxt Åland, visar slutrapporten. I projektet deltog 60 personer från totalt 28 företag, varav åtta i skärgården. Antalet sysselsatta ökade under projektperioden med 34 personer, medan investeringarna uppgick till 5,4 miljoner euro. Ytterligare genomfördes engångsinsatser i 20 företag med totalt 63 deltagare. Projektet har medverkat till ökad användning av lokala råvaror, såväl för lokal konsumtion som för export. Det övergripande syftet för projektet var att öka tillväxten i åländska landsbygdsföretag, och även underlätta generationsskiften, men projektet har även skapat nätverk, både inom och över branschgränser, samt mellan landsbygd och stad. Uppföljning sker nu genom de nyare projekten Tillväxt Åland II och Tillväxt Fiske, vilka riktar sig till personer som vill utveckla företagandet i skärgården och på landsbygden. Referensgruppen Ny Nordisk Mat på Åland har i sin tur startat projektet MatÅland.

Uppgifterna är från en artikel i tidningen Landsbygdens Folk (10.1).