Globala klimatmål kräver förändringar på lokal nivå

Det demokratiska systemet ställs inför stora utmaningar då klimatavtalet i Paris ska diskuteras på nytt i Marrakech. Kulturgeografen och landsbygdsforskaren Ulla Herlitz, samt arkitekten och landsbygdsutvecklaren Hans Arén skriver på webbplatsen Land.se att det krävs förändringar ner på kommunnivå för att göra samhället miljömässigt hållbart, och deras förslag är en första samhällsnivå som är inspirerat av det utvecklingsarbete som redan pågår på landsbygden runt om i hela Sverige.

Finns det ett reellt inflytande, så ökar medborgarnas vilja att medverka i centrala beslut. Men enligt Herlitz och Arén krävs det att demokratins former utvecklas. Den första samhällsnivån ska vara en möjlig, lagstadgad demokratisk organisation i en kommundel, där legitimitet ges åt det offentliga samtalet och lokala beslutsfattandet. De tror att det blir helt avgörande för en bygds hållbara framtid att det finns en första samhällsnivå där människor kan ta ansvar och mötas med respekt som en del i det kommunala arbetet.

Läs mer i länken ovan.

Brandt Årets landsbygdsaktör, Norrback Byaverksamhetens vägvisare, Larsmo Årets byavänligaste kommun

Mats Brandt
Foto: Malin Hulkki

Malax kommundirektör Mats Brandt fick han ta emot priset för Årets landsbygdsaktör i svenska Österbotten 2014 i samband med Aktion Österbottens rf:s höstmöte 20.11 i Korsholms Ämbetshus. Brandt har under en lång tid arbetat med frågor i anslutning till utveckling av landsbygden. Han har under sin verksamhet arbetat med behovskartläggningar, förebyggande av marginalisering och med breddning av den offentliga näringsstrukturen. Brandt valdes även till ny ordförande för Aktion.

Kommunreform och penningsparande – diskussionstillfälle i Helsingfors för medborgar- och föreningsaktivister

Måndagen den 20 januari ordnas ett tvåspråkigt diskussionstillfälle, Kommunreformerna fortskrider och pengar skall sparas – är din förening redo?, på G18 i Helsingfors för medborgar- och föreningsaktivister om de kommande utmaningarna. Avsikten är att man tillsammans diskuterar:

1. Reformerna och sparåtgärderna i kommunerna påverkar medborgar- och föreningsaktiviteten på landsbygden, men hur?
2. Reformen av kommunlagen kan komma att förändra medborgarnas deltagande och påverkningsmöjligheter, speciellt på kommundelsnivå, men hur?
3. Hur kan folkrörelserna konkret förbereda sig för förändringarna och påverka processen (t.ex. finansministeriets diskussionstillfälle 7.1.2014)?
4. Hur bör organisationerna delta i det landsbygdspolitiska arbetet 2014-20 och hur tillsätts den biträdande generalsekreteraren som nyinrättats för den frivilliga sektorn?

I programmet medverkar specialsakkunnig Peter Backa, specialsakkunnig Christell Åström, byaombudet för Egentliga Finland Tauno Linkoranta och specialsakkunnig forskaren på Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) Ritva Pihlaja. Arrangörer YTR och dess temagrupp för medborgaraktivitet, samt Svenska studiecentralen/Svenska temagruppen inom YTR. Tilläggsuppgifter fås av Ritva Pihlaja, ritva.pihlaja@pp.inet.fi, mobil 0400 895 140  och Peter Backa, peter.backa@studiecentralen.fi, mobil 040 595 0444.

Kampanjen Byar med livskraft kontra lokalpolitiken – läs senaste nyhetsbrevet från Aktion Österbotten

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf drog hösten 2010 igång kampanjen Voimistuvat kylät (Byar med livskraft). Kampanjens första del anordnades i Österbotten i januari 2013 som ett tvådagars seminarium i Smedsby, Korsholm. Kampanjens andra skede nådde Österbotten den 19 november 2013. Kampanjledningen från SYTY besökte Österbotten för att ta del av hur kampanjens mål har uppnåtts på Aktion Österbottens område. Målen i kampanjen var följande: underlättande av samarbete mellan kommunen och dess byar, införande av tjänsteavtal för produktion av service, anpassning av kommunens landsbygdsprogram och byaplanerna, församlingarnas roll i landsbygdsutvecklingen, samt förstärkning av innehållet och strukturerna i landskapets landsbygdspolitik.

Demokrati utan makt för folket?

Som bäst förbereds en ny kommunlag, där en viktig del av arbetet är att utveckla närdemokratin. Saken är utstakad i beredningsarbetet. Det här är inte något nytt, för den nuvarande lagen möjliggör närdemokrati. Ylä-Kemijoki-modellen är ett bra exempel på vad man inom nuvarande lags ramar kan göra. Den nuvarande lagen trädde i kraft redan år 1995, men efter det, med några få undantag, så har kommunerna inte främjat närdemokratin. Många intressanta modeller för hörande, diskussionsför-faranden och paneler har nog prövats, men någon beslutsmakt har inte getts, och inte heller pengar. Kommunerna har således haft alla möjligheter som behövs för att utveckla närdemokratin i nästan 20 år. Den nya kommunlagen innebär sålunda utfärdande av utvecklingsmöjligheter för sådan part, som inte heller tidigare har velat använda närdemokratin.

Elektroniska kanaler för invånarrespons inte nog vid kommunfusioner – tjänstemännen borde röra sig ute i byarna

Tjänstemän och förtroendevalda borde speciellt efter kommunfusioner röra sig ute i byarna, för i annat fall blir den nya hemkommunen främmande för invånarna, fastslår forskningsrapport. Enligt forskaren Kari Leinamo på Levón-institutet vid Vasa universitet vill kommuninvånarna ha tillfälle att diskutera med kommunens tjänstemän och beslutsfattare. Många fusionskommuner har satsat på t.ex. elektroniska kanaler för att få respons från medborgarna, men problemet är att det inte räcker.

”Ett genuint intresse för de olika kommundelarna i den nya storkommunen från tjänstemännens sida betyder mycket för att närdemokratin skall fungera.”

Småskaligheten blir allt större i projektvärlden

En av dem som följt det lokala utvecklingsarbetet på nära håll är Mats Brandt, tjänstledig kommundirektör i Malax, nu arbetandes som sakkunnig på Finansdepartementet i Sverige. Han har varit flerårig ordförande för Aktion Österbotten rf, tidigare Studiefrämjandet i Österbotten rf, samt Svenska Österbottens Ungdomförbund rf. Brandt har hållit i trådarna för skrivandet av gällande Leader-program för Österbotten och det nya inlämnade programmet för den kommande perioden 2014-2020 (Österbotten 2020 – möter behoven hos lokalt livfulla gemenskaper).