Kauhava står värd för årets LOKAALI

De lokala utvecklarnas årliga LOKAALI – Valtakunnalliset kyläpäivät (LOKAALI – De riksomfattande byadagarna) samlar i år bya- och Leader-aktörer i Kauhava den 23-25 augusti. Arrangörer är Eteläpohjalaiset Kylät ry och de lokala Leader-grupperna Aisapari, Suupohja, Kuudestaan och Liiveri. LOKAALI är ämnade för de som är med i utvecklandet av landsbygden, byarna och landsbygdsstäderna, samt för de som har intresse i den här utvecklingen.

Anmälningar tas emot i slutet av januari. Programmet har förnyats så att på fredag (23.8) kör man igång redan från morgonen med arbetsverkstäder riktade till Leader- och byaaktörer. Årets by och lokala aktörer som utmärkt sig, premieras under lördagens galakväll. Evenemanget hålls vid LSK Business Park, som är verksam i den tidigare luftstridsskolans utrymmen. I närheten finns flertalet inkvarteringsalternativ. Bekanta er med evenemangets program och inkvartering på LOKAALI:s webbplats, och följ Facebook-sidan så får ni info om när anmälningarna börjar tas emot!

Uppgifterna är från webbplatsen suomenkylat.fi.

Nyslott värd för LOKAALI

I år hålls LOKAALI – Valtakunnalliset kyläpäivät (LOKAALI – De riksomfattande byadagarna) 31.8-2.9 i Nyslott. LOKAALI är ämnade för de som är med i utvecklandet av landsbygden, byarna och landsbygdsstäderna, samt för de som har intresse i den här utvecklingen. Programmet erbjuder under lördagen (1.9) många förstklassiga utflykter runt om i landskapet Södra Savolax och kvällsfesten, samt på söndagen (2.9) de lokala utvecklarnas huvudfest med bl.a. premieringen av Årets by och andra årliga utmärkelser för lokal verksamhet.

Mer info, program och anmälningsförfarande (rabatterat pris ända till 30.6) finns (på finska) på webbplatsen jasky.fi.

Landsbygdsstaden Österbotten

Vasa stad med Trefaldighetskyrkan i förgrunden
Bildkälla:https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=611924

Hur attraktiva är våra städer för företag, inflyttare och investerare? Nyckeltalet i sammanhanget är antalet invånare, så en till befolkningen större stad utövar helt tydligt en större magnetism på nya potentiella invånare än en liten stad. Det här gäller även kapital och investeringar. Pengar söker sig alltid till pengar, och där det finns människor, där finns det pengar. Nästan hälften av alla som bor i städer, bor i relativt små städer med färre än 500 000 invånare. FN uppskattar att det är just dessa ”mindre” städer som växer snabbast.

Ingen inbillar sig väl att vi i Österbotten inom en snar framtid kan se en stad med en halv miljon invånare, men vi skulle kunna se en stad med drygt hundra tusen. För att komma dit måste vi dock tänka i nya banor och kunna se staden som något annat än hur vi uppfattar den i dag. En stad behöver inte vara en samling tätt sammanträngda höghus längs smala, hårt trafikerade bullriga gator, utan en stad kan även vara en stor landsbygdsmiljö. Landsbygdsstaden Österbotten med sina många stadskärnor och tätorter har potential att bli en finländsk storstad som genererar välfärd för alla sina invånare (på svenska).

Uppgifterna är från en längre kolumn, skriven av Ari Sundberg, i Vasabladet (10.6).

Skål för Finland, för landets små lokalsamhällen – professor Katajamäki reflekterar över Himanens framtidsrapport

Historien har format vårt lands mosaik av vidsträckt landsbygd, små städer och en varierande natur. Utav detta uppstår inte ett Storstads-Finland. Men de överdimensionerade metropolernas trevare stöder lösningar som är centraliserade och fjärmade från människornas vardag, vilket småningom börjar tära på Finlands framgångs verkliga faktorer. Metropolmodellerna är mekaniskt kopierade från ett genuint storstadssamhälle, som Finland inte kan jämföras med. Geografiskt finns det inte heller här något att göra. Finlands konkurrensförmåga utgår även i fortsättningen från de små lokalsamhällenas närekonomi, vilket gör att platsen blir jämbördig i huvudstadsregionen, landskapscentrum, landsbygdsstäder, på landsbygden, samt i stadsdelar och byar. Finlands kommande framgångar grundar sig på platsernas mångfald. Om platsdiversiteten utarmas, så minskar sannolikheten för nya finländska framgångshistorier och den lyckosamma slumpens möjlighet avtar.

Varför kan man inte kalla en regionstad för landsbygdsstad?

I Finland har man börjat kalla små, landsbygdsaktiga städer för regionstäder. I Syd-Österbotten finns som exempel Kauhajoki och Kurikka. Benämningen hänför sig till att städerna har en central ställning som centrum i sina egna regionkommuner. Men regionstäderna själva är redan synnerligen landsbygds-aktiga, som dessutom omges av stora landsbygdsområden. Begreppet regionstad förnekar det uppenbara. Men landsbygden borde inte få vara ett fult ord, så därför föreslår jag att regionstäderna härefter börjar benämnas efter deras karaktär, vilket bättre beskrivs genom uttrycket ”landsbygdsstad”.

Uppgifterna är från professor i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäkis blogg.