Landsbygden skulle behöva fler unga kvinnor

Det råder brist på kvinnor i åldern 20-29 år på landsbygden, medan det i storstadsregionerna igen finns betydligt färre män i samma ålder. Enligt Befolkningsförbundet kan det gå 170 unga män på 100 kvinnor i de landsbygdskommuner där det ligger värst till, medan det däremot kan det gå 88 män på 100 kvinnor i de stora städerna. Hälften av männen i 20-årsåldern bor i områden där det finns betydligt färre kvinnor än män i deras egen ålder, vilket beror på att unga kvinnor i en större utsträckning studerar i större städer. Detta har lett till att det finns många barnlösa män i vissa delar av landet, och här blir kvinnorna också mammor tidigare än snittet.

Uppgifterna (från FNB) är från en notis i dagstidningen Västra Nyland (6.2).

Engagera unga tema i årets sista nyhetsbrev från HSSL

För att motverka den kraftiga urbanisering som sker just nu i Sverige, är en av de stora utmaningarna att skapa förutsättningar, så att ungdomar skall kunna bo kvar i, eller återvända till, sina bygder. Men för att komma dit krävs det – förutom väl utbyggd infrastruktur och service – även att barn och unga får känna att det går att förverkliga små som stora drömmar och idéer. Kanske handlar det om att arrangera en festival, att få gehör för en företagsidé eller dra igång ett brett engagemang då det behövs bredband i bygden. Det finns många olika projekt och metoder som skall fånga barns och ungdomars lust att vara delaktiga i bygdens utveckling. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) arbetar med utbildning av ungdomar via processen Landsbygd 2.0. Ett annat spännande projekt i Västerbotten är Ungdomsforum Norr. Där pågår bland annat ett annorlunda mentorskap för ungdomar – nämligen att de har blivit mentorer åt kommunalrådet. Det är alltså ungdomarna som utbildar och utvecklar den vuxne, och som sätter agendan för deras möten.

Årets svenska kommun Arjeplog för en kontinuerlig dialog med kommuninvånarna

Bildkälla: Wikimedia Commons

Svenska kommunen Arjeplog har sedan början på 2012 arbetat systematiskt med att få in ett underifrånperspektiv i kommunstyret, bl.a. har kommunen utvecklat strukturer för att kunna föra en kontinuerlig dialog med kommuninvån-arna. I kommunbygderådet samlas representanter för byarna och represen-tanter för kommunen. På glesbygdsmöten får alla bybor delta, och byaföreningarna kan själva kalla kommunens tjänstemän och folkvalda till möten. Enligt lands-bygdsutvecklare Bo Häggroth i Arjeplogs kommun blir demokratin riktigt påtaglig och de här plattformarna gör invånarna delaktiga på ett helt annat sätt. Att alla skall nås av kommunens information, är en viktig del i strategin för en levande lokal demokrati, och för att se till att alla invånare nås av information används en mängd olika kanaler: hemsida och Facebook, sms, och nyhetsbrev som delas ut med post eller elektroniskt, samt att man håller regelbundna informationsmöten.