Ekonomiskt lönsamt med närmat visar undersökning

Att satsa på närmat skapar arbetstillfällen och genererar pengar till den egna regionen, men för att öka andelen närproducerat i den offentliga upphandlingen, behövs det god vilja av både politiker och tjänstemän i kommunerna. Enligt forskaren Leena Viitaharju vid Ruralia-institutet vid Helsingfors Universitet är fokus på kvalitet och långsiktiga lösningar, i stället för enbart pris, viktiga saker att fundera över. Närmatsveckan, som förra veckan firades i Raseborg, bjöd bl.a. på ett välbesökt närmatsseminarium i Seminarieskolan i Ekenäs, där deltagarna fick ta del av resultaten från en riksomfattande undersökning om den regionalekonomiska nyttan av att använda närmat.

Rapporten visar bl.a. att livsmedelsföretagen i Finland köper drygt 20 procent av sina råvaror från den egna regionen och omkring hälften från övriga Finland, medan det för de offentliga kökens del köps i genomsnitt bara 15 procent av livsmedlen från den egna regionen och ca 65 procent från övriga Finland.

Ruralia-institutet och agro-forst slås samman

Fusionen mellan Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet och universitetets agrikultur-forstvetenskapliga fakultet godkändes 15.10 av universitetets styrelse. Ruralia-institutet, som finns baserat i Seinäjoki och S:t Michel, kommer att fortsätta fungera som vanligt. Fusionen förväntas inte ha någon större påverkan på de anställda. Syftet med det nya arrangemanget är att fokusera på tvärvetenskapliga internationella och nationella forskningsprojekt, samt att öka forskningssamarbetet och att dra nytta av varje enhets speciella kompetens och nätverk.

Uppgifterna är från tidningen Landsbygdens Folk (17.10). Se även text (på finska) på Ruralia-institutets hemsida.

Främjare av närdemokrati tilldelades Demokratipriset – Leppävirta byaråd en av vinnarna

I år delades justitieministeriets Demokratipris till fyra aktörer som främjar närdemokrati: Aspa-stiftelsens VERTAISarviointi, Asukkaiden Lappeenranta-verksamheten, Leppävirta byaråd och Nopola News. Priset delades ut den 14 oktober, den nationella demokratidagen, vid ett seminarium som ordnades i Helsingfors. ”Fungerande närdemokrati är en viktig del av rättsstaten och medvetna medborgare är demokratins bärande kraft”, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson. Totalt 60 kandidater var nominerade till priset. En pristagare valdes genom en publikomröstning på webben, medan de tre övriga pristagarna valdes av en jury som bestod av friidrottaren Nooralotta Neziri, Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Sauri, samt medie- och filmarbetaren Suvi West.

”Vi saknar praktiskt politiskt inflytande” – Dennis Rundt om närdemokratin i en österbottnisk storkommun

Vi är mera upplysta än någonsin, redo att bevaka våra intressen och behov och uttrycka vår åsikt, men vi upplever att vi saknar praktiskt politiskt inflytande av den enkla orsaken att vi faktiskt gör det. En sammanslagning av kommunerna från Vörå i norr till Kristinestad i söder gör inte saken lättare, allra minst ifall de nuvarande fullmäktigeförsamlingarna stympas, underordnas ett superfullmäktige och kallas ”närfullmäktige”. Redan nu är avståndet till beslutsfattandet för stort i de kommuner som bildades på 1970-talet. Närdemokratin och invånarperspektivet ska ge invånarna större och bättre möjligheter att delta och påverka, så beslutsfattandet bör flytta så nära oss som möjligt.

Är det värt att hålla landsbygden levande?

Urbaniseringen har intensifierats under de senaste åren, och storstäderna verkar erbjuda en mer gynnsam omgivning för många typer av verksamheter. Det är här som utvecklingen sker och det är här som de nya jobben skapas, för problemet är att antalet arbetsföra individer inte kommer att öka och därför är det svårt att utveckla näringslivet i hela landet. Generaldirektör Juhana Vartiainen på Statens ekonomiska forskningscentral VATT, säger att det sker en ekonomisk utveckling i vissa regioner, som t.ex. i huvudstadsregionen, och då är det en obönhörlig matematisk sanning att folk inte räcker till överallt, och då måste det ske en avfolkning någonstans. Bara själva koncentrationen av individer och företag verkar ha en gynnsam effekt på produktiviteten, så därför kan det till och med vara problematiskt att bromsa inflyttningen till städerna. På det viset bromsas nämligen också städernas framgång, så om det stämmer att koncentreringen till städerna ökar produktiviteten, så kommer vi att bli ännu fattigare om vi fortsättningsvis är utspridda.

Lokal demokrati tema i senaste nyhetsbrevet från HSSL

Ett stärkt lokalt inflytande är en av de i grunden viktigaste drivkrafterna för byarörelsen – vår första samhällsnivå närmast medborgarna. De lokala utvecklingsgrupperna står för deltagande demokrati och kompletterar den representativa partipolitiken. Vi säger: Den traditionella politiken måste bättre fånga upp och samspela med direktdemokratiska former som ska existera parallellt med de folkvalda, partipolitiska ombuden. Och vi i byalagen måste samla oss för att stärka vårt inflytande över våra egna bygder. Demokrati innebär ju både ansvar och rättigheter! Det här skriver Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) ordföranden Åse Blombäck och Staffan Nilsson i slutet på sin ledare i HSSL:s senaste nyhetsbrev med temat Lokal demokrati. Vidare kan man läsa om att byarörelsen ger lokal demokrati, om kommuner som tar initiativ, om att närhet ger snabba och bra resultat, om analys av valet 2014, samt annat smått och gott.

Nyhetsbrevet (4/2014) kan läsas på HSSL:s hemsida.

Finansiering med Crowdfunding och Lokalkapital behandlas på seminarium i Korsholm

Seminariet Finansiera med Crowdfunding och Lokalkapital hålls på tisdag den 21 oktober kl. 12-15.45 på Solf Gästgivargård i Solf, Korsholm. Seminariet riktar sig till producenter, livsmedelsföretag, landsbygdsutvecklare, företagsrådgivare och andra med intresse för breda och lokalt förankrade finansieringsmodeller. Jonas Harald (Dynamo) berättar om ett konsumentfinansierat lanthönsprojekt i Bayern. Jörgen Andersson (Åre Lokalkapital AB, Fjällbete ekf, samt www.nordiclokalkapital.se) presenterar möjligheter och fördelar med breda och lokalt förankrade finansieringsmodeller.

Anmälan till seminariet görs (senast 17.10) till Företagshuset Dynamo, dynamo@dynamohouse.fi, 06-224 3620.

Crowdfunding – gräsrotsfinansiering eller folkfinansiering – är en metod för att finansiera idéer genom att vända sig till ett stort antal finansiärer. Gräsrotsfinansiering kan användas för att samla in startkapital för ett företag, ett projekt eller en investering. Det minskar risken för producenten genom att man låter mottagaren/den blivande konsumenten delta i finansieringen innan själva produktionen påbörjas.

Konceptet Lokalkapitalbolag stödjer ett lokalt näringsliv och lokala entreprenörer. Lokalkapitalbolaget är ett publikt aktiebolag som med lånade pengar från den lokala befolkningen, går in som minoritetsägare i specifika investeringsobjekt.

Landsbygdsnätverket inbjuder till Landsbygdsgalan i Lahtis – rösta i tävlingen Bästa praxis

Den 29 oktober hålls Landsbygdsgalan i Sibeliushuset i Lahtis. Tillsammans med Landsbygdsnätverket avnjuts resultatet av arbetet med utvecklingen av landsbygden, och så firas vinnarna av tävlingen Bästa praxis 2014. Galatillställningen hålls kl. 18-23.30. Allmänheten kan rösta på bästa finalist i tävlingen.

Tävlingen Bästa praxis 2014 tar fram bästa praxis i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland. Programmen för utveckling av landsbygden 2007-2013 finansieras delvis av EU. Programperioden 2007-2013 kulminerar alltså med Landsbygdsgalan, som firas i anslutning till rådplägningsdagarna för programmet för landsbygdsutveckling i Fastlandsfinland. Rådplägningsdagarna lyfter fram den gångna programperiodens resultat och utsikterna för landsbygdsutveckling under den kommande programperioden.

Deltagande i Landsbygdsgalan bekräftas (senast 21.10) på webbadressen maaseutu.fi via länk.