Nätverk för en starkare och utvecklad kommunal demokrati

Finlands Kommunförbund bygger för närvarande upp ett nätverk för samhällsaktörer som vill medverka till en starkare och utvecklad kommunal demokrati. Nätverket är öppet och välkomnar alla aktörer inom statsförvaltningen, det kommunala och medborgarsamhället. Den kommunala demokratin bör stärkas och fördjupas. Länge har vi diskuterat utmaningarna för den representativa demokratin, liksom vad gäller kommuninvånarnas direkta deltagande, vilket får allt större betydelse och som tar sig konkreta uttryck i planeringen och genomförandet av de omfattande kommunala reformerna.

Uppgifterna är från (24.3) webbplatsen Kommunerna.net med länk för anmälan till nätverket.

Service, livskraft och demokrati – tre stöttepelare för ett hållbart lokalsamhälle i utveckling

I ett av parallellseminarierna under Demokratidagen i Kommunernas hus i Helsingfors 14.10 diskuterades växelverkan mellan den kommunala servicen, livskraften och demokratin (PED). Ett hållbart lokalsamhälle i utveckling bygger på tre stöttepelare: service, livskraft och demokrati, och alla pelarna bör stå på stadig mark, eftersom ett sjunkande hörn tär också på de övrigas verksamhetsförutsättningar. Sakkunnig Ritva Pihlaja från Landsbygdpolitiska samarbetsgruppen (YTR) lyfte i sitt anförande fram tre orosmoment när det gäller demokrati. För det första håller grunden för demokratin på att urholkas mitt i de stora strukturreformerna – valdeltagandet polariseras, kommuninvånarna upplever mer misstroende än förtroende gentemot beslutsfattarna, den representativa demokratins legitimitet försvagas. Utöver det här minskar antalet förtroendevalda och arbetet blir allt mer utmanande.

En annan utmaning såg Pihlaja i att kunna gestalta demokratin bredare än hittills, vilket innebär också att medborgarnas och lokalsamhällets roll i framtiden bör beaktas på ett helt nytt sätt.

Lokal demokrati tema i senaste nyhetsbrevet från HSSL

Ett stärkt lokalt inflytande är en av de i grunden viktigaste drivkrafterna för byarörelsen – vår första samhällsnivå närmast medborgarna. De lokala utvecklingsgrupperna står för deltagande demokrati och kompletterar den representativa partipolitiken. Vi säger: Den traditionella politiken måste bättre fånga upp och samspela med direktdemokratiska former som ska existera parallellt med de folkvalda, partipolitiska ombuden. Och vi i byalagen måste samla oss för att stärka vårt inflytande över våra egna bygder. Demokrati innebär ju både ansvar och rättigheter! Det här skriver Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) ordföranden Åse Blombäck och Staffan Nilsson i slutet på sin ledare i HSSL:s senaste nyhetsbrev med temat Lokal demokrati. Vidare kan man läsa om att byarörelsen ger lokal demokrati, om kommuner som tar initiativ, om att närhet ger snabba och bra resultat, om analys av valet 2014, samt annat smått och gott.

Nyhetsbrevet (4/2014) kan läsas på HSSL:s hemsida.

Livskraftigare byar med kampanj?

Huvudfrågan i kampanjen Byar med livskraft (Voimistuvat kylät), eller förhållandet mellan kommunen och dess byar, både lyckades och misslyckades. Det förra hör framför allt till tidpunkten. Diskussionen om närdemokratin började under kampanjen, vilken tillförde mer diskussion och preciseringar, medan misslyckandet har att göra med kommunala förvaltningstjänstemännens ringa intresse för livskraftigare byar. Kampanjen fick inte tillräckligt i gång tjänstemännen inom kommunalförvaltningen. Emellertid öppnade kampanjen mångens ögon för det hjälplösa förhållandet mellan kommunen och dess byar, samt behovet att ordna närdemokrati genuint och jämlikt. De växande kommunernas representativa demokrati kräver komplettering från den direkta demokratin för att stärkas och få till stånd resultat.

Kristinestad kunde profilera sig som den långsamma demokratins trendsättare

Bildkälla: Kristinestads hemsida

Av Österbottens kommuner förespråkar jag särskilt den långsamma demokratins väg för Kristinestad. Staden är med i det internationella Cittaslow-nätverket, till vilket hör 141 städer med mindre än 50 000 invånare i 23 länder. Bärande teman i Cittaslow-rörelsen är gästfrihet, gott liv, hållbar utveckling, respekt för traditioner och samhällsbaserad utveckling. Den långsamma demokratins djupa tillägnande skulle stärka Cittaslows innehåll. Cittaslow-fenomenet skulle få ett nytt livgivande demokratitillskott. Kristinestad har nu möjlighet att visa riktningen.

En långsam demokrati betyder att alla parter mångsidigt tar i beaktande en ventilerande beredning och ett övervägande beslutsfattande. I kommunerna betyder det att olika medborgargrupper och invånare i olika områden, samt företagare har rätt att påverka sina egna ärenden på det egna modersmålet. Långsam demokrati är alltid även närdemokrati.

Finlands första demokratipolitiska redogörelse till riksdagen

Regeringen godkände och överlämnade Finlands första demokratipolitiska redogörelse, Öppen delaktighet på lika villkor, till riksdagen den 13 mars. I redogörelsen slår man fast demokratins utvecklingsbehov och definierar riktlinjerna för demokratipolitikens mål under de närmaste åren. Redogörelsen tar upp frågan om hur den representativa demokratin fungerar, samt vilka möjligheter till direkt deltagande medborgarna har mellan valen. I redogörelsen bedöms förvaltningens samrådspraxis, alltså på vilka sätt medborgarna kan påverka beredningen.

Läs mer i justitieministeriets meddelande (från 13.3). Se även text om att webbplatsen demokrati.fi samlar ihop kanaler för delaktighet och påverkan på webben.

Tvångsfusioner – regeringen föreslår folkomröstningsmodell för planerad storkommun

Regeringen skissar på en komplettering till kommunstrukturlagen som godkändes i juni; tvångsfusioner skall vara möjliga, ifall majoriteten av den planerade storkommunens röstberättigade understöder samgången. Resultatet av folkomröstningen skulle vid behov vara mera avgörande än vad fullmäktiges vilja är i en baskommun. Hittills har grunden i vårt land varit representativ demokrati, medan folkomröstningarna har haft en rådgivande roll. I de största städerna skulle situationen enligt regeringens skiss i framtiden vara annorlunda, så att under vissa villkor skulle den direkta demokratin väga tyngre än den representativa demokratin. Principiellt skulle detta vara mycket betydande, då folkomröstningen skulle gälla hela den planerade storkommunen och majoritetens röster avgöra. I de flesta städerna är en klar majoritet av väljarna för fusion, och kritiska väljare i randkommunerna kan inte förändra folkomröstningens resultat, därför att deras antal inte räcker till.

Lokal utveckling = närdemokrati – professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus

Vad funderar vi lokala utvecklare i Finland på just nu? Huvudfrågan och den stora utmaningen är det lokala och stärkandet av det lokala utvecklingsarbetet. Orsaken är uppenbar: Då företagen och offentliga myndigheter centraliseras, behövs som motkraft lokala åtgärder, annars förverkligas inte förutsättningarna för välfärd. Till all lycka håller Europeiska unionen på att komma bort från utopier som överbearbetade centrum och utvecklingskorridorer. Sedan behöver de lokala aktörernas beredskap och målnivå på många sätt höjas. Fast det finns redan över 3 000 byaföreningar i Finland, så är det ännu ca 900 byaråd och knappt 300 byar som inte ännu har någonslags verksamhet. Det här är inte till fördel för någon. De lokala utvecklarna, såväl de privata som de offentliga, och särskilt dessa tillsammans, kommer i närmaste framtiden att svara för mer än tidigare.

Förändringar i kommunstrukturen förutsätter utveckling av närdemokratin – läs publikationen Närdemokrati för en ny tid

Uuden lähidemokratian aika – Närdemokrati för en ny tid är en tvåspråkig antologi, där man granskar den pågående kommun- och servicestrukturreformen, vilken för med sig stora demokratiska förändringar. En kommunreform minskar betydligt på antalet kommunala förtroendevalda, och sålunda ökar betydelsen av närdemokratin då den representativa demokratin tunnas ut. Påverkningarna av en glesare representativ demokrati berör särskilt landsbygdsområden. I sina artiklar öppnar författarna till diskussion om närdemokratins utvecklingsbehov och ger konkreta, alternativa modeller för en ny omorganisering av närdemokratin, speciellt inom landsbygdsområden. I boken tar man bl.a. upp maktförhållandet mellan eliterna och massan, förändringar i det lokala, samt reformen av kommun- och servicestrukturen.

”Aktivitetsdemokrati” – professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus

I kommunalpolitiken har man fört mycket lite diskussion om närdemokratin. Men nu då strukturerna rämnar, är tiden kommen att bygga upp närdemokrati. Kopplar man ihop den representativa och direkta demokratin, får man ”aktivitetsdemokrati”, vilket är till fördel för både kommunen och lokala aktörer. Representativ och direkt demokrati är inte motsatser, utan kompletterar varandra. Beslutsfattare som valts i val, förlorar inte sin makt, utan får mer och gör bättre beslut genom närdemokratiorganisationernas beredning. Berörda organisationer samlar lokala aktörer, vilka har att göra med byaplaner och lokalt utvecklingsarbete. Den offentliga makten klarar inte själv av sina uppgifter enligt gammalt mönster.