Enkät om vardagstryggheten i Östra Nyland

Östra Nylands säkerhetsarbetsgrupp frågar igen en gång av kommuninvånarna i Östra Nyland om tryggheten. Trygghetsenkäten, som är öppen till 4.10, kartlägger hur trygga invånarna upplever sin vardag och hur de upplever sina möjligheter att påverka tryggheten med olika åtgärder.

Enkäten förverkligas i samarbete med SILMU-byarna i Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå, Pukkila och Sibbo. Enkäten kan besvaras antingen på webben eller som pappersenkät på platser som de olika kommunerna har nämnt. I Borgå finns pappersenkäten på Servicekontoret Kompassen, Krämaretorget B.

Uppgifterna är från webbplatsen borga.fi med länk till enkäten.

Livskraften utgörs av företagens konkurrensförmåga och kommuninvånarnas välmående

Under senaste tid har man betonat betydelsen av kommunernas livskraftsuppgift vid sidan av kommunernas traditionella roll som serviceproducent och förverkligare av näringslivspolitiken. Kommunerna har också övergått från näringslivspolitik till livskraftspolitik. På grund av det här genomfördes första skedet i forskningen för kommuner i Norra Karelen en livskraftsutredning för att kartlägga kommunernas nuläge för livskraftsarbetet inom projektet Puhti. Enligt forskningen utgörs livskraften av kommunens och konkurrensförmågan hos de företag som finns på dess område, samt dragningskraften, eller kommuninvånarnas välmående och delaktighet. Kommunernas livskraft, förutsätter samarbete inom ett brett aktörsnätverk, där företagen och tredje sektorn är centrala producenter av livskraften.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Teemu Makkonen är forskningsdirektör på region- och kommunforskningscentralen Spatia vid Östra Finlands universitet.

Byaföreningarna stärker sin ställning

Tidningen Keskipohjanmaa skriver (3.5) om en undersökning, vars slutsats inte är någon överraskning för byaverksamheten: Kommunala beslutsfattare fjärmar sig från den vanliga människan, medan byaföreningarna igen har stärkts, liksom deras status. Enligt undersökningen Kuntademokratia kaksilla raiteilla har människornas tro på kommunala beslutsfattare vacklat allt mera under de senaste åren. Orsaken ära att skötseln av ärendena har blivit allt mer komplicerat för beslutsfattarna. Forskarna vid Tammerfors universitet, Tiina Rättilä och Jarmo Rinne, vill att de kommunala beslutsfattarna skulle ta lärdom av byaföreningar och andra invånarföreningar. Det skulle vara orsak att göra detta, för de invånaraktiva tror inte att tjänstemännen och beslutsfattarna har förmåga eller vilja att lösa viktiga problem för dem. De aktiva litar på sin egen sakkännedom och lokala erfarenhetskunskap. De invånaraktivas och kommunalpolitikens vägar är emellanåt mycket långt ifrån varandra. Enligt Rättilä och Rinne behöver både beslutsfattarna och demokratiforskare se sig i spegeln, då det gäller att beakta den lokala invånaraktivismen.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Organisationerna som kommuninvånarnas kumpaner

Hur ser den lokala välfärdspolitiken ut i framtiden för kommuninvånarnas delaktighet och välmåga, då SOTE-reformen framskrider? Blåbandsförbundets färska undersökning granskar organisationernas roll i kommuninvånarnas delaktighet, närstöd och produktion av närservice. I fallstudiens exempelkommun bygger den lokala välfärdspolitiken på kompanjonskap mellan kommunen och andra aktörer. I kommunen har man byggt upp en välfärdsstrategi, som tar i beaktande olika kommuninvånargruppers skilda behov och olikartade livsskeden. Kommunrepresentanterna, som intervjuats, betonar organisationernas centrala betydelse för befrämjandet av kommuninvånarnas välfärd. Organisationerna erbjuder platser och tillfällen för utövande av ett aktivt medborgarskap och att utvecklas från hjälpbehövande till den som ger hjälp.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Forskaren Päivi Kiveläs artikel, Miten tulevaisuuden palvelujärjestelmä kohtaa ihmisen?, kan läsas på webbplatsen sininauha.fi.

Hur definiera närservice?

Inom Kommunförbundets projekt Fungerande närservice var det meningen att allra först definiera vad närservice är, men projektdeltagarna kom ändå fram till att det inte är meningsfullt att ha en allmän definition på närservice, eftersom servicen varierar i så hög grad på regional nivå. Vid genomgången av definitionerna var den viktigaste lärdomen att det finns en nära kontakt mellan närservicen, invånarna och kunderna. Närheten till närservicen är en subjektiv erfarenhet, så därför finns det skäl att ta med kunden i planeringen av servicen. Utgående från detta gick projektet i nästa steg in för att utveckla servicen tillsammans med kommuninvånarna. Processen utmynnade i en förståelse av hur viktigt det är att knyta den kundorienterade planeringen och det anknytande beslutsfattandet till varandra.

Korsnäs lyckligaste kommunen i landet

De lyckligaste invånarna i Finland finns i kommunen Korsnäs. Även två andra österbottniska kommuner är med i täten  enligt den undersökning som Helsingin Sanomat har gjort. Vörå placerar sig på tredje och Närpes på femte plats. Kommundirektören Christina Båssar är inte på något vis förvånad, för hon har märkt att nu när hon själv har flyttat till Korsnäs, att kommunen är mycket trivsam.

Inte heller psykiatern Antti S Mattila, som forskar i lycka, var överraskad över att Korsnäs är den lyckligaste kommunen, för de små kommunerna klarade sig bättre i jämförelsen, säger hon. Enligt Mattila finns det en faktor som är avgörande när man mäter lycka, att värna om sina relationer, och det är utmärkande för de kommuner som placerade sig högt på listan.

Nya modeller för närservice efterlyses genom tävling

Kommunförbundet har utlyst en tävling för att hitta nya modeller för närservicen. Syftet är att aktivera nya aktörer för att sålla fram lösningar som ska förnya närservicen och hitta nya sätt att skapa en bättre vardag för kommuninvånarna. Närservicen är viktig för var och en och därför har alla möjlighet att delta i tävlingen med sin egen modell, men bakom varje tävlingsbidrag ska ändå finnas en grupp, d.v.s. två eller flera personer. Tävlingens tema är en smidig vardag för barnfamiljerna. Tävlingen fokuserar på hur man ska kunna medverka till en smidig vardag genom flera aktörers samarbete och ett partnerskap mellan den offentliga, privata och tredje sektorn. Det är även önskvärt med olika lösningar som bygger på samhörighet.

Man kan delta i idéserien och produktserien. I idéserien tävlar modeller på idénivå, medan färdiga modeller eller modeller som redan tagits i bruk tävlar i produktserien.

Nya kommunallagen ger kommuninvånarna fler möjligheter att delta

Paula Risikko
Foto: Laura Kotila, Statsrådets kansli

Kommuninvånarnas behov och vilja att delta, även på andra sätt än genom att ställa upp vid val och att rösta, har ökat stadigt under de senaste årtiondena. Man vill ha möjligheter att påverka direkt, och den nya kommunallagen uppmuntrar kommunerna och kommuninvånarna att införa olika sätt att påverka. ”Demokratins förverkligande kräver oavbrutet arbete, eftersom det är kommuninvånarnas grundlagsfästa rättighet. Vi behöver nya handlingssätt så att kommuninvånarna kan delta i att spåna idéer och påverka verksamhetsplaneringen i ett så tidigt skede som möjligt”, sade trafik- och kommunminister Paula Risikko till sina åhörare på Framtidens kommun-turnén i Kuopio den 10 december. I den nya kommunallagen motiveras kommunerna att erbjuda fler mångsidiga, effektiva och användarorienterade deltagandesätt, vilka kan t.ex. bestå av inkluderande budgetering, olika diskussionsmöten och medborgarråd.

Mer info finns i finansministeriets pressmeddelande (från 10.12).

Brandt Årets landsbygdsaktör, Norrback Byaverksamhetens vägvisare, Larsmo Årets byavänligaste kommun

Mats Brandt
Foto: Malin Hulkki

Malax kommundirektör Mats Brandt fick han ta emot priset för Årets landsbygdsaktör i svenska Österbotten 2014 i samband med Aktion Österbottens rf:s höstmöte 20.11 i Korsholms Ämbetshus. Brandt har under en lång tid arbetat med frågor i anslutning till utveckling av landsbygden. Han har under sin verksamhet arbetat med behovskartläggningar, förebyggande av marginalisering och med breddning av den offentliga näringsstrukturen. Brandt valdes även till ny ordförande för Aktion.

Invånarnas deltagande i kommunala beslutsprocesser borde utnyttjas bättre

Uppmärksamheten borde riktas mot kvalitéen och behovet i deltagandet i stället för dess antal. Detta skulle främja kommunernas och stadsregionernas utveckling. Som bäst pågår flera förändringar som berör kommunerna: kommunlagen förnyas, metropolförvaltning bildas och kommunerna manas gå ihop. På samma gång talar man om betydelsen av direkt deltagande för invånarna. Diskussionen är behövlig, för kommunerna utnyttjar dåligt invånarnas resurser. Men ofta riktas invånarnas aktivitet mot pågående eller på att förändra redan gjorda beslut. Man talar mycket om användarnärhet, men i kommunerna har dess tillämpning blivit på hälft. Invånarna ses sist och slutligen bara som invånare, vars del är att ge feedback på servicen. Ofta inbjuds invånarna att komma med i planeringen först efter att de viktiga besluten redan är gjorda. Invånarna får alltför ofta uppfattningen att deras påverkningsmöjligheter är större än de i verkligheten är. I sådana här fall kan invånarnas deltagande minska möjligheterna till samarbete i stället för att stärka dem.

Läs mer (på finska) i en artikel på webbplatsen hs.fi. Skribenter är Maija Faehnle, Helsingfors universitetets forskardoktor vid Finlands miljöcentral, och Harry Schulman, professor i planeringsgeografi vid Helsingfors universitet.

Service, livskraft och demokrati – tre stöttepelare för ett hållbart lokalsamhälle i utveckling

I ett av parallellseminarierna under Demokratidagen i Kommunernas hus i Helsingfors 14.10 diskuterades växelverkan mellan den kommunala servicen, livskraften och demokratin (PED). Ett hållbart lokalsamhälle i utveckling bygger på tre stöttepelare: service, livskraft och demokrati, och alla pelarna bör stå på stadig mark, eftersom ett sjunkande hörn tär också på de övrigas verksamhetsförutsättningar. Sakkunnig Ritva Pihlaja från Landsbygdpolitiska samarbetsgruppen (YTR) lyfte i sitt anförande fram tre orosmoment när det gäller demokrati. För det första håller grunden för demokratin på att urholkas mitt i de stora strukturreformerna – valdeltagandet polariseras, kommuninvånarna upplever mer misstroende än förtroende gentemot beslutsfattarna, den representativa demokratins legitimitet försvagas. Utöver det här minskar antalet förtroendevalda och arbetet blir allt mer utmanande.

En annan utmaning såg Pihlaja i att kunna gestalta demokratin bredare än hittills, vilket innebär också att medborgarnas och lokalsamhällets roll i framtiden bör beaktas på ett helt nytt sätt.

”Vi saknar praktiskt politiskt inflytande” – Dennis Rundt om närdemokratin i en österbottnisk storkommun

Vi är mera upplysta än någonsin, redo att bevaka våra intressen och behov och uttrycka vår åsikt, men vi upplever att vi saknar praktiskt politiskt inflytande av den enkla orsaken att vi faktiskt gör det. En sammanslagning av kommunerna från Vörå i norr till Kristinestad i söder gör inte saken lättare, allra minst ifall de nuvarande fullmäktigeförsamlingarna stympas, underordnas ett superfullmäktige och kallas ”närfullmäktige”. Redan nu är avståndet till beslutsfattandet för stort i de kommuner som bildades på 1970-talet. Närdemokratin och invånarperspektivet ska ge invånarna större och bättre möjligheter att delta och påverka, så beslutsfattandet bör flytta så nära oss som möjligt.

Demokratipriset 2014 – belöning för verksamhetsmodell, försök eller innovation som stärker närdemokratin

I år prisbelönas en verksamhetsmodell, ett försök eller en innovation som stärker närdemokratin och främjar det praktiska förverkligandet av kommuninvånarnas och medborgarnas rätt att delta. Genom att dela ut priset vill man samtidigt tacka alla aktörer i Finland, vilka arbetar med att främja möjligheterna att delta och påverka på lokal nivå. Kandidater kan nomineras 18.6-30.8.

Mer info, samt länkar till anvisningar, regler och inlämning av förslag (senast 30.8) finns på justitieministeriets hemsida.

Statsrådet utnyttjade sin behörighet – beslöt om tvångsfusioner för kriskommuner

Lavia
Bildkälla: Wikipedia

Statsrådet har för första gången utnyttjat sin behörighet att slå samman en kriskommun med en annan kommun mot någondera kommunens vilja, då man 12.6 beslöt att Lavia slås samman med Björneborg och att Tarvasjoki slås samman med Lundo. Besluten baserar sig på kommunstrukturlagen som trädde i kraft år 2013. Statsrådet beslöt dessutom om frivilligt anslutande av Jalasjärvi, som varit föremål för kriskommunförfarande, till Kurikka. ”Besluten är nödvändiga i syfte att trygga kommuninvånarnas service. Såväl Lavia som Tarvasjoki har i åratal befunnit sig i en ekonomisk kris som de inte klarat av åtgärda på egen hand. För Jalasjärvis del behövdes inte någon tvångssammanslagning, eftersom kommunen själv hittade en sammanslagningspartner, och eftersom fullmäktige i båda kommunerna understödde sammanslagningen”, säger trafik- och kommunikationsministern Henna Virkkunen. Lavia kommun har gått med underskott de senaste 11 åren och har uppfyllt kriskommunkriterierna sedan 2007, medan Tarvasjoki kommun har genomgått ett utvärderingsförfarande två gånger.

Den nya kommunallagen, områdesnämnder och förtroende

Den 4 februari ordnades ett nätverksseminarium inom projektet Kommuninvånarna i fokus i Kommunernas hus, Helsingfors med över 50 demokratiförespråkare. Programmet upptog arbete med revideringen av kommunallagen, presentation av Rovaniemibornas områdesnämnder, samt förtroende. Nätverksseminariet inleddes med Inga Nyholms och Sini Sallinens lägesrapport om den nya kommunallagen, där de gick igenom den aktuella situationen beträffande de paragrafer som gäller demokrati. En tydlig betoning var att strävan i kommunallagen inte är att bestämma om kommunens åtgärder utan snarare att stödja kommunen att själv hitta lösningar för hur uppgifterna ska skötas, bl.a. behandlades hur olika former av inflytande kan möjliggöras och lyftas fram med hjälp av kommunallagen. Förändringar är även på väg när det gäller den politiska ledningen, informationen och de olika organen för påverkan.