Seminariet med rubriken Fiberoptikens optimala användning inom kultur, näringsliv och samhällsservice, omfattar diskussioner och musikupplevelser, där Alandica i Mariehamn och Finlandsinstitutet i Stockholm är sammankopplade i realtid. Överföringshastiget med max 2 millisekunders fördröjning ger möjligt att interagera inom ljud och bild i realtid oberoende av platsen i världen. Musik och teater kan nu spelas med skådespelarna på olika orter under seminariet samtidigt i Mariehamn och Stockholm. Enligt Ålands landskapsregering förbättrar denna teknik kommunikationsmöjligheterna, utan att man behöver resa från öarna, och således öka den enskilde medborgarens delaktighet.
Kategori: Nyhetsbrev 37/2013
En undersökning visar svart på vitt att de välbärgade, stora kommunerna i vårt land inte producerar den bästa servicen, utan tvärtom hittas den bästa kommunala servicen ofta i de små kommunerna. De fyra kommuner som har den bästa servicen i landet är Muonio, Ruokalax, Pyhäntä och Tammela, medan Närpes, Malax, Pedersöre och Kronoby kommer på sjunde, åttonde, tolfte respektive trettonde plats. Bland de 20 kommuner som i finländska mått presterar en toppklass på den kommunala servicen finns även Korsholm och Kaskö. Gemensamt för de svaga kommunerna är en hög andel barnskyddsfall, samt att förhållandevis en stor andel av kommuninvånarna är beroende av utkomstskydd.
Som bäst förbereds en ny kommunlag, där en viktig del av arbetet är att utveckla närdemokratin. Saken är utstakad i beredningsarbetet. Det här är inte något nytt, för den nuvarande lagen möjliggör närdemokrati. Ylä-Kemijoki-modellen är ett bra exempel på vad man inom nuvarande lags ramar kan göra. Den nuvarande lagen trädde i kraft redan år 1995, men efter det, med några få undantag, så har kommunerna inte främjat närdemokratin. Många intressanta modeller för hörande, diskussionsför-faranden och paneler har nog prövats, men någon beslutsmakt har inte getts, och inte heller pengar. Kommunerna har således haft alla möjligheter som behövs för att utveckla närdemokratin i nästan 20 år. Den nya kommunlagen innebär sålunda utfärdande av utvecklingsmöjligheter för sådan part, som inte heller tidigare har velat använda närdemokratin.
Saknar man i Sverige idag en sammanhållen landsbygdspolitik? Det landsbygdsprogram inom vilket landsbygdspolitiken officiellt bedrivs, är till uppskattningsvis 90 procent ett program för ersättningar till jordbruket. Men så bör det också vara för att det svenska jord-bruket skall kunna stärka sin konkurrenskraft och därmed kunna fortleva. Ersättningarna går inte minst till produktion av ett antal kollektiva nyttigheter, som i sin tur utgör en viktig grund för annan verksamhet på landsbygden. Lantbrukarna utgör dock numera endast en mycket liten del av landsbygdsbefolkningen, för de flesta som bor på landsbygden, har ”vanliga” jobb eller ”vanliga” företag. Man måste därför fråga om det idag finns en sammanhållen politik som inriktas på att utveckla nya företag och nya jobb på landsbygden utanför jordbruket.
Miljöministeriet godkänner inte planerna på stora detaljhandelsenheter i Edsevö, Pedersöre och på Högback-Nixback, Närpes. Nya, stora detaljhandelsenheter i landet måste enligt ministeriet placeras så att de stöder den nuvarande samhällsstrukturen, och där nyckelordet i sammanhanget är hållbar utveckling. Både i Pedersöre och i Närpes anser man att handeln och utvecklingen av den stryps och söker ändring i beslutet hos Högsta förvaltningsdomstolen. Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (23.10) på Radio Vega. De som debatterade var kommundirektör Stefan Svenfors i Pedersöre, stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist i Närpes och tidigare stadsplanearkitekten i Jakobstad Ilmari Heinonen. Kjell Vikman ledde debatten
Programmet kan höras på webbplatsen arenan.yle.fi. Se även webbplatsen ym.fi med text om att miljöministeriet fastställt den första etapplandskapsplanen för Österbotten.
Miljöprojekt, som förverkligats i Nyland, tävlar i oktober. Tävlingen riktar sig till miljöprojekt finansierade ur Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Man kan rösta på totalt 16 projekt, finansierade av fyra Leader-grupper under tiden 14.10-1.11.2013. Vinnaren offentliggörs och belönas 29.11.2013. Bland dem som har röstat lottar man ut boken Ihminen ja ympäristö, som vann statens pris för informationsspridning 2012. Vinnaren utses genom lottning 30.11.2013 och meddelas personligen. Projektet och röstaren som vunnit offentliggörs på sidan nylandsbygd.fi. Tävlingen arrangeras av eleverna på linjen Kestävä kehitys vid Hämeen ammattikorkeakoulu i samarbete med Nylands ELY-central och Leader-grupperna Ykkösakseli ry, Pomoväst rf, SILMU rf och EMO ry.
Tilläggsinformation om tävlingen hittar man (på finska) på webbplatsen uusimaaseutu.fi.
Är det konstgjord andning att ge landsbygden statliga stöd, eller är en rättvis återinvestering av de inkomster som glesbygdens naturresurser genererar? Debatten var het i tidningen Land (nr 42) om hur mycket staten och politikerna skall stötta avfolkningsorterna. På ena sidan står Ewa Back, ordförande i Norrlandsförbundet, som kräver en kraftfull räddningsplan och att 25 000 statliga jobb flyttas ut från storstäderna. Hela hennes debattartikel från i somras finns på webbplatsen dn.se. På andra sidan står Lars Anders Johansson, kulturansvarig på den liberala tankesmedjan Timbro, som menar att politiken och statliga stöd bara är konstgjord andning och hämmar glesbygdens tillväxt. Lyssna på hela hans inlägg i P1:s Studio Ett från i somras.
Uppgifterna är från tidningen Lands hemsida.
Finlands framgångsmöjligheter gnagas bort inifrån, för förutsättningarna att njuta av kultur och att bilda sig håller på att bli smalare och allt mer beroende av var man bor och hur välmående man är. Samtidigt lever utvecklingseliten i en virtuell verklighet, där man med konsultkartor försöker inbilla sig hur våra kommuner är en del av utvecklingsbågar, utvecklings-korridorer eller en medlem av innovationskoncentrationernas strategiska allians. Med iver talar man nu om kunnandets ekosystem, medan bildning och kultur har blivit främmande och skrämmande ord. När byskolor och små bibliotek läggs ned, blir på samma gång kulturlivet fattigare. Beslutsfattarna har storhetens bjälke i ögat och fattar inte mera att även små enheter är en del av deras ekosystem. När en medborgare försöker berätta hur viktiga små skolor och bibliotek är för lokala samhällen, kan kommunens elit tycka att sådana tankar är marginella för de stör kommunens stora och riktiga visioner. Det behövs nya framsteg, och även du måste ta ansvar för framtiden och tänk storsaker.
Nylands räddningsöverinspektör Matti Virpiaro och Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Sauri beviljades den 17 oktober 2013 de första demokrati-utmärkelserna. Erkännandena, som utdelades i samband med demokratidagen vid Kommunhuset i Helsingfors, gavs för tydlig och begriplig kommuni-kation, samt arbete för främjandet av öppen förvalt-ning och medborgarnas påverkningsmöjligheter. Båda mottagarna är goda exempel för samtliga anställda inom den offentliga förvaltningen. Juryns motivering är:
”Räddningsöverinspektör Virpiaro kommunicerar tydligt, sakligt och begripligt. Hans information präglas av lätthet och lättläslighet. Tydlig kommunikation gentemot såväl medborgare som beslutsfattare är synnerligen viktig inom hans bransch och kräver både förmåga att fokusera på det väsentliga och att forma innehållet i och formen av meddelandena, så att de anpassas till målgruppen. Han har deltagit i skrivandet av guider för tryggt boende och befolkningsskydd, och han spelade en central roll vid bl.a. räddningsarbetet i samband med tsunamikata-strofen i december 2004.”
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 