Vi lever i omställningens tid. Sedan finanskrisen 2008 har det stått klart att samhällets system, som de strukturerats under efterkrigstiden, är förlegade och måste anpassas till den nya tidens krav. Det här blev tydligt framförallt på det ekonomiska och finansiella området, men också de demokratiska, sociala och ekologiska systemen hade redan en längre tid uppvisat besvärande brister. Det visade sig dock att en kursändring var svår att genomföra i praktiken, samtidigt som problemen blev allt mer uppenbara, till exempel genom den tilltagande klimatkrisen och framgångarna för brexit-rörelsen och trumpismen. När corona-pandemin slog till var därför förändringstrycket uppskruvat i många av samhällssystemen. Det är ju så att en radikal förändring ofta blir möjlig först i och med en kris.
Etikett: Samhällsstruktur
Åbo Underrättelsers chefredaktör Torbjörn Kevin skriver i ledaren för tidningen (från 7.2) om att turen nu har kommit till professor emeritus Asko Suikkanen att kritisera den alternativlöshet som präglar det finländska samhället. I en intervju i Suomenmaa (4.2) ställer Suikkanen diagnosen att kommunreformen inte går tillräckligt in i de samhälleliga strukturerna. Hans kritik tecknar en bild som ger kommunreformen ett sammanhang – tyvärr exaktare: en frånvaro av ett sammanhang. Om statsandelarna skriver Kevin att de kom till som ett resultat av en samhällsideologi med bred uppslutning kring en Robin Hood-filosofi: Man tar lite av de rikare och ger till de fattigare – så folk kan bo kvar i de landsbygdsregioner som i festtalen är så självklart bebodda. Det fanns en mening med statsandelarna och den förverkligades via kriterier som gynnade norra och östra Finland, liksom skärgårdsregioner som är sin speciella version av glesbygd – Finland har inte retirerat från hela-landet-ska-vara-bebott-positionen. Men varifrån kommer de statsandelskalkyler som nu spottas ut med något slags lottorytm, frågar sig Kevin. Det verkar inte finnas någon som vet eller som kan utveckla en samhällsideologisk motivering till de nya kalkylerna, och dito gäller för kommunreformen i stort.
Hela ledaren kan läsas på webbplatsen abounderrattelser.fi.
Miljöministeriet godkänner inte planerna på stora detaljhandelsenheter i Edsevö, Pedersöre och på Högback-Nixback, Närpes. Nya, stora detaljhandelsenheter i landet måste enligt ministeriet placeras så att de stöder den nuvarande samhällsstrukturen, och där nyckelordet i sammanhanget är hållbar utveckling. Både i Pedersöre och i Närpes anser man att handeln och utvecklingen av den stryps och söker ändring i beslutet hos Högsta förvaltningsdomstolen. Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (23.10) på Radio Vega. De som debatterade var kommundirektör Stefan Svenfors i Pedersöre, stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist i Närpes och tidigare stadsplanearkitekten i Jakobstad Ilmari Heinonen. Kjell Vikman ledde debatten
Programmet kan höras på webbplatsen arenan.yle.fi. Se även webbplatsen ym.fi med text om att miljöministeriet fastställt den första etapplandskapsplanen för Österbotten.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 