FN:s hållbarhetsmål nr 11 – speglar en världsbild med staden i centrum och landsbygden en periferi

Landsbygden kan spela en betydande roll i omställningen till ett hållbart samhälle, både när det gäller matproduktion, utformningen av bostäder och infrastruktur, men ett hinder är beskrivningen av landsbygden som en plats utan framtid där utvecklingen går kräftgång. Det här menar två landsbygdsforskare när de diskuterar FN:s  hållbarhetsmål nr elva. Bara själva formuleringen av målet får Erik Westholm, professor i kulturgeografi och landsbygdsutveckling, samt medlem av regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, att reagera, för det speglar en världsbild där staden är i centrum och landsbygden en periferi.

”Städer – och mänskliga bosättningar – ska bli inkluderande, trygga, resilienta och hållbara.”
Ungefär så lyder FN:s hållbarhetsmål nummer elva som ska infrias till år 2030.

”Flyttning till städer en konsekvens av servicesamhället”

Varuhuset Stockmann i Helsingfors
Bildkälla: Wikimedia Commons

Samhällsutvecklingen innehåller obönhörligen ett mått av ständig centralisering. Det är ekonomin som styr. Ju större brist samhället har på allmänna medel, desto snabbare blir utvecklingen. Karl-Gustav Bergh, VD för konstsamfundet och bl.a. styrelsebas för Yrkeshögskolan Novia, är fullständigt övertygad om att beslutsfattarna har försökt sitt yttersta då det har gällt att hålla hela landet bebott. Han nämner utlokaliseringen av centrala ämbetsverk och nätverket av universitet, som i vårt land är tätare än i något annat jämförbart land. Enligt Bergh blir uppgiften att hålla hela landet bebott omöjlig, så länge människorna röstar med fötterna och folkströmmarna går i princip en väg, eller in till storstäderna.

EU 2020-strategins mål i senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket

I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket, med temat EU 2020 – landsbygden bidrar, fokuserar man på hur vi alla kan vara med och bidra till EU:s tillväxtstrategi fram till år 2020. På EU-nivå har vi kommit överens om fem övergripande mål som man sedan i Sverige valt att bryta ner i delmål som ofta också är lite skarpare. I nyhetsbrevet kan man bl.a. läsa om naturturismen som nyckel till sysselsättningsmålet, eko som en väg mot 2020-målen, om EU 2020-strategins mål, fossilfritt i Östergötland, samt om kooperativet Veris som ger jobb åt invandrarkvinnor.

Nyhetsbrevet (nr 10/2015) finns som länk på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Glesbygdens kamp mot storstaden – HSSL:s verksamhetschef i debatt med chefekonom på Stockholms handelskammare

Världen och Sverige urbaniseras i snabb takt och Stockholm är den snabbast växande huvudstaden i Europa. Mot detta förs nu en kamp från landsbygdsbefolkningen som slåss för sin överlevnad. Det här diskuterade Terese Bengard, verksamhetschef för Riskorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL), och Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare i programmet Nyhetsrummet på EFN (Ekonomi- och FinansNyheterna).

Debatten (sändes 20.11) kan ses på webbplatsen efn.se.

Finland bland de aktivaste i EU att genomföra internationella Leader-projekt

Under programperioden 2007-2013 genomförde Finlands 54 Leader-grupper totalt 94 internationella Leader-projekt och 86 förberedande projekt. Antalet projekt varierade regionspecifikt, men när man ser på alla projekt, hörde Finland till de allra aktivaste länderna inom EU visar en studie från Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet. Studien, Kansainvälisyys ja paikalliskehittäminen – Selvitys kansainvälisistä Leader-hankkeista 2007-2013, gjordes på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och handlade om internationellt samarbete och internationella projekt i samband med Leader-arbetet inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Materialet bestod av enkäter till projektgenomförare och aktionsgrupper, intervjuer med nyckelpersoner, skiftliga dokument, samt projektregisterinformation.

Temaområdena för de internationella projekt som genomfördes via Leader-grupperna, handlade ofta om ungdomar.

Solelens och vindkraftens andelar ökar men träbaserade bränslen fortfarande viktigaste förnybara energikällan i Finland

Branschtjänsten vid arbets- och näringsministeriet har publicerat en branschrapport om förnybar energi. I rapporten Uusiutuva energia (Förnybar energi) uppskattas det att sol- och vindkraftens andel ökar, men att träbaserade energikällor fortfarande är den viktigaste källan till förnybar energi. Sammanlagt 92 terawattimmar träbaserade bränslen användes år 2014, vilket utgjorde 24,9 procent av den totala energiförbrukningen, medan andelen av produktionen av förnybar energi var 78 procent. Enligt EU-beräkningen var andelen förnybar energi högst 37 procent av slutförbrukningen år 2014.

Mer info finns på webbplatsen tem.fi.

Petri Rinne ny ordförande för SYTY

Bildkälla: joutsentenreitti.fi

Under Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf:s höstmöte 25.11 på Hotell Arthur i Helsingfors valdes en ny ordförande för organisationen. Den långvarige ordföranden Eero Uusitalo lämnar uppdraget i slutet av detta år. Till Uusitalos efterträdare valdes för en tvåårsperiod Petri Rinne, som är känd för många som verksamhetsledare för den regionala utvecklingsföreningen Joutsenten Reitti ry sedan år 2001. Dessutom har han haft följande förtroendeuppdrag: ELARD:s ordförande 2011-13 och viceordförande 2014, suttit i SYTY:s styrelse, Pirkan Kylät ry:s styrelse och i Maaseudun Uusi Aika ry:s styrelse. Övriga ordförandekandidater var Veli-Matti Karppinen och Peter Backa.

Uppgifterna är från webbplatsen kylatoiminta.fi. Här finns även SYTY:s styrelsemedlemmar för år 2016 uppräknade.

”Tillsammans har vi gjort en liten närmatsrevolution” – Thomas Snellman under REKO-sammankomst

Ökningen av antalet REKO-ringar har varit hisnande: i fjol vid det här laget fanns det 17 ringar och medlemsantalet var ca 8000. Nu finns det ca 100 ringar och ett medlemsantal på ca 100 000, och nya ringar grundas hela tiden. Enligt idéens upphovsman Thomas Snellmans beräkningar var fjolårets omsättning ca en miljon euro och i år möjligen ca 8 miljoner. ”Tillsammans har vi gjort en liten närmatsrevolution”, konstaterade Snellman i öppningsanförandet under sammanträdet för REKO-ringarnas administratörer i Seinäjoki 14.11.

Läs mer i Aitojamakuja.fi/Äktasmak.fi:s nyhetsbrev November/2015, som även innehåller information om infotillfällen för HoReCa-aktörer och livsmedelsföretagare under nästa år, samt Bröd och närmat-branschdagen i Helsingfors 8.12.