
Bildkälla: Wikimedia Commons
Samhällsutvecklingen innehåller obönhörligen ett mått av ständig centralisering. Det är ekonomin som styr. Ju större brist samhället har på allmänna medel, desto snabbare blir utvecklingen. Karl-Gustav Bergh, VD för konstsamfundet och bl.a. styrelsebas för Yrkeshögskolan Novia, är fullständigt övertygad om att beslutsfattarna har försökt sitt yttersta då det har gällt att hålla hela landet bebott. Han nämner utlokaliseringen av centrala ämbetsverk och nätverket av universitet, som i vårt land är tätare än i något annat jämförbart land. Enligt Bergh blir uppgiften att hålla hela landet bebott omöjlig, så länge människorna röstar med fötterna och folkströmmarna går i princip en väg, eller in till storstäderna.
Trenden syns i bostadspriserna på så sätt att ett hus på landsbygden i princip kan vara värdelöst, samtidigt som bostadspriserna trissas upp i metropolerna. Han är illa rädd att den globala utvecklingstrenden är omöjlig att stoppa, och menar att det att ungefär hälften av världens befolkning har valt att bo i städer, är en konsekvens av det vi kallar servicesamhället. Ska vi i periferin då sträcka upp händerna och flytta till huvudstaden? Det tror inte Bergh att folk gör i alla fall. Till och med han själv kämpar för att hans hembygd Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt ska gå samman i en enda Porkala stad, så att bygden kan behålla sina funktioner så länge som möjligt.
Uppgifterna är från en längre artikel, skriven av Kenneth Myntti, i Vasabladet (29.11).