Teamarbete krävs för att säkra mat åt landsbygdens äldre

Det är viktigt med enighet för gemensamma strategier, så att matförsörjningen fungerar under rådande exceptionella förhållanden. I ett pressmeddelande här under uttalar sig direktören för Finlands Dagligvaruhandel, Ilkka Nieminen, överinspektör Tuula Koimäki från Livsmedelsverket, specialsakkunnig Taina Väre från Kommunförbundet och ordföranden för Finlands Byar Petri Rinne om matförsörjningen.

Teamarbete krävs för att säkra matförsörjningen för landsbygdens äldre

Enighet om gemensamma strategier är viktigt, så att en trygg matförsörjning under exceptionella förhållanden fungerar som den borde.

Coronaepidemin har ökat behovet av butikernas hemtransporter enormt. Butikerna gör sitt bästa för att bemöta den starkt ökande efterfrågan, fastän det oundvikligen finns flaskhalsar i såväl mottagandet av beställningarna som i varornas insamlande och utdelning till kunderna.

FN:s hållbarhetsmål nr 11 – speglar en världsbild med staden i centrum och landsbygden en periferi

Landsbygden kan spela en betydande roll i omställningen till ett hållbart samhälle, både när det gäller matproduktion, utformningen av bostäder och infrastruktur, men ett hinder är beskrivningen av landsbygden som en plats utan framtid där utvecklingen går kräftgång. Det här menar två landsbygdsforskare när de diskuterar FN:s  hållbarhetsmål nr elva. Bara själva formuleringen av målet får Erik Westholm, professor i kulturgeografi och landsbygdsutveckling, samt medlem av regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, att reagera, för det speglar en världsbild där staden är i centrum och landsbygden en periferi.

”Städer – och mänskliga bosättningar – ska bli inkluderande, trygga, resilienta och hållbara.”
Ungefär så lyder FN:s hållbarhetsmål nummer elva som ska infrias till år 2030.

Motkraft mot regeringens urbana agenda

Mats Nylund
Bildkälla: Wikimedia Commons

Att den nuvarande regeringen för en mycket urban och grönt präglad politik, beror på att alla partier, förutom Sfp och Kristdemokraterna, har de flesta av sina väljare i storstäderna. Exempelvis har anslaget för enskilda vägar skurits ned med flera miljoner euro, och eftersom NTM-centralerna prioriterar områden med trafiktäthet, är det glesbygden som lider. Regeringen borde starta färre nya trafikprojekt för att i stället slussa över mer medel till underhåll. Från år 2011 har antalet vägar och broar i dåligt skick ökat markant, och den s.k. reparationsskulden uppgår i dag till två och en halv miljarder euro, menar riksdagsledamot Mats Nylund (Sfp), vars arbete under den här perioden har gått ut på att få in en landsbygdsaspekt i olika reformer.

”Politiken är urban i den meningen att politikerna inte verkar kunna förutse att konsekvenserna av vissa begränsningar ger helt andra effekter än de väntade.”