Den 18 februari hålls ett webbinarium om naturturism, där det även ingår presentationer från Åland och Sverige. Under webbinariet hålls anföranden om utomhusaktiviteter, naturområdesrelaterad företagsverksamhet och fotvandringar. Dessutom hör vi även exempel på hur närhet till naturen kan utnyttjas på olika sätt. En del anförandena är på engelska, andra på svenska och finska.
Program och länk till anmälan finns på webbplatsen sameboat.fi.
Är dåligt fungerande förbindelser ett hinder för utvecklingen av glesbefolkade områden? Hur kunde vardagen underlättas för säsongsarbetarna och för de som arbetar på distans i glesbefolkade landsbygdsområden?
Naturturism intresserar allt fler finländare – de mest populära nationalparkerna var överbelastade förra sommaren. Under det första mötet för den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden (HAMA) fördes flitigt diskussioner i ett flertal ämnen.
Ordförande för arbetsgruppen, riksdagsledamot Hanna Huttunen (C), var nöjd med det första mötet.
Förutsättningarna finns, minst sagt, med hundratusen inlandsjöar, tiotusentals mil vattendrag och många långa kuststräckor – vatten med attraktiva fiskarter och miljöer som lockar fiskare från när och fjärran. Här skulle fisketurismen och sportfisket kunna stå för ett stort samhällsekonomiskt värde, skapa jobb och tillväxt i Sverige. Så vad står i vägen? Ja, det visar sig att det är flera bitar som måste på plats innan fisketurismen och sportfisket kan växa väsentligt, varav kunskap är en av bitarna. ”Det om att sprida kunskap om de nyttor och de värden som naturbaserad turism kan generera lokalt”, säger Lena Nerhagen vid Statens väg- och transportforskningsinstitut som tillsammans med Mats Jonsson arbetat fram Jordbruksverkets nya rapport om fisketurism; Sportfiske och fisketurism för landsbygdens utveckling. Lyssna till podden Landet!
Femtiofjärde avsnittet, Fisketurism & sportfiske kan skapa tillväxt och jobb – vad står i vägen?, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.
I det urbaniserade Finland är naturen en viktig källa till välbefinnande och rekreation, men även utländska turister är allt mer intresserade av den finländska naturen. Därför finns det betydande tillväxtmöjligheter för turist- och rekreationstjänster i skogs- och vattenområden. Det bristfälliga informationsunderlaget försvårar dock utvecklingen av turist- och rekreationstjänsterna och skapandet av en gemensam vision.
Utvecklingsförslagen inom ramen för projektet Uudet keinot metsä- ja vesialueiden kestävän virkistys- ja matkailukäytön kehittämiseksi ja turvaamiseksi (VirKein 2016-2018) hänför sig till utveckling av naturturismens affärsverksamhet och verksamhetsmiljö, utveckling av statistiken över och uppföljningen av turist- och rekreationstjänster, samt tryggande av naturmiljöns kvalitet.
Näringsminister Mika Lintilä besöker Kakslauttanen, Utsjoki och Enare den 9-11 januari för att ta del av aktuella frågor inom turismen i området. Turismen hör till de viktigaste branscherna i Lappland, och har en årlig inkomsteffekt på cirka en miljard euro och en sysselsättningseffekt på cirka 5 000 årsverken. Lappland tar årligen emot resenärer från över 140 olika länder, och under 2017 (januari-oktober) ökade antalet registrerade internationella övernattningar med över 26 procent.
Enligt minister Lintilä är naturturismen en av Finlands viktigaste attraktionsfaktorer på den internationella marknaden. Ministern vill för egen del jobba för att det ska gå bra för turistnäringen, samtidigt som principerna för hållbar utveckling iakttas. Oberoende av den fantastiskt goda tillväxten bör turismen främja välfärden i regionen när det gäller såväl ekonomi, sysselsättning, miljö som kulturell hållbarhet.
Mer info finns på webbplatsen tem.fi.
I Sverige finns orter där skolor, affärer, bensinmackar och annan samhällsservice helt slagit igen de senaste åren. Till ytan motsvarar det här en tiondel av Sveriges yta. I Västerbottens län blir ytan med döda zoner en tredje del. All service har försvunnit, all kommersiell och offentlig service har slagits ut. Kommunerna kan hjälpa till med grundläggande service som hemtjänst, föreningsbidrag och hemsändningsbidrag.
Enligt Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, är det gemensamma för sådana här platser att utflyttningen är större än inflyttningen och att det inte finns en större ekonomisk motor i närheten som kan hjälpa till och dra när det går dåligt, som det gör nu. Avståndet till en tätort bör inte vara större än en 45 minuters radie. Mellander menar att läget inte är bra, eftersom landet på sikt delas politiskt, socialt och ekonomiskt.
Sedan år 2010 har turismnäringen i Sverige vuxit med 25 miljoner kronor varje dag och skapat 358 nya jobb varje månad. Internationellt sett är naturturismen den gren som växer allra snabbast. Så är turismen Sveriges nya basnäring, och vad betyder det här för den svenska landsbygden? I svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet får vi höra Leif Öster, styrelseledamot i Ekoturismföreningen och Daniel Melin, fiskerienheten Jordbruksverket, berätta mer om ett fenomen som bara växer.
Tjugoförsta avsnittet, Naturturism – Sveriges nya basnäring?, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket, med temat EU 2020 – landsbygden bidrar, fokuserar man på hur vi alla kan vara med och bidra till EU:s tillväxtstrategi fram till år 2020. På EU-nivå har vi kommit överens om fem övergripande mål som man sedan i Sverige valt att bryta ner i delmål som ofta också är lite skarpare. I nyhetsbrevet kan man bl.a. läsa om naturturismen som nyckel till sysselsättningsmålet, eko som en väg mot 2020-målen, om EU 2020-strategins mål, fossilfritt i Östergötland, samt om kooperativet Veris som ger jobb åt invandrarkvinnor.
Nyhetsbrevet (nr 10/2015) finns som länk på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
