Kategorier
2018 Nyhetsbrev 16/2018

Svensk by producerar sin egen energi

I den svenska byn Simris på Österlen har E.ON skapat ett lokalt självförsörjande energisystem, drivet med vindkraft och solenergi. Projektet, som är det första i sitt slag i Sverige, bygger till stor del på det stora miljöengagemang som finns i byn. Ett trettiotal fastigheter har utrustats med styrbara värmepumpar, varmvattenberedare eller solceller och batterier, varav största delen av finansieringen på runt 30 miljoner kronor kom från EU.

Enligt Peder Kjellén, projektledare på E.ON, medför projektet stora samhällsvinster, bl.a. genom minskat behov av omfattande investeringar i det befintliga nätet. Kjellén tror att detta kan bli en förebild för många andra mindre samhällen i Sverige.

Utmaningen var att projektet använder en hel del ny teknik som ibland skapade flaskhalsar. Eftersom man är tidigt ute, så finns det inte heller så mycket tillgänglig information. Energiproduktionen är på totalt 2 miljoner kWh per år, medan byns förbrukning ligger på ca 2,1 miljoner kWh per år. Vindkraften står för lite mer än hälften av energiproduktionen.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

Solelens och vindkraftens andelar ökar men träbaserade bränslen fortfarande viktigaste förnybara energikällan i Finland

Rapporten Uusiutuva energiaBranschtjänsten vid arbets- och näringsministeriet har publicerat en branschrapport om förnybar energi. I rapporten Uusiutuva energia (Förnybar energi) uppskattas det att sol- och vindkraftens andel ökar, men att träbaserade energikällor fortfarande är den viktigaste källan till förnybar energi. Sammanlagt 92 terawattimmar träbaserade bränslen användes år 2014, vilket utgjorde 24,9 procent av den totala energiförbrukningen, medan andelen av produktionen av förnybar energi var 78 procent. Enligt EU-beräkningen var andelen förnybar energi högst 37 procent av slutförbrukningen år 2014.

Mer info finns på webbplatsen tem.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 38/2015

Svårt läge för landsbygden men inte hopplöst – professor Kjell Andersson

Smiling woman on horseCentraliseringen och urbaniseringen har förstärkts, och här kan man komma med flera förklaringar. I en artikel i Vasabladet (30.10) räknar professorn i landsbygdsforskning vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa Kjell Andersson upp några. För det första har vi sedan länge haft en stark centraliseringstrend och -tro i Finland, vilket tagit sig uttryck i en medveten satsning på stadsregioner inom utvecklingspolitiken. Den har legat bakom försök till kommunsammanslagningar och den genomsyrar det mesta av omstruktureringen av serviceproduktion med indragning av små skolor, postanstalter, sjukhusavdelningar, polis och rättsinstanser m.m.

Triple Helix-modellen (som Peter Backa nämnde i en artikel i Vasabladet 22.10) utgör också ett exempel på de mekanismer som gynnar städer och centralisering, medan landsbygden inte kan dra speciell nytta av den. Triple Helix innebär nämligen ett samarbete mellan företag, universitet och myndigheter i syfte att strategiskt förbättra i synnerhet industriell verksamhet.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Kristinestad kan bli etableringsort för ett stort solkraftverk

SolpanelerEne Solar Systems vill bygga ett solkraftverk med ca 27 000 solpaneler på ett markområde invid Lappfjärdsvägen i Kristinestad. Kraftverket skulle producera närmare 20 gigawattimmar el per år, motsvarande ungefär den mängd solenergi som produceras i hela Finland i dag. Stadsstyrelsen i Kristinestad ska besluta (26.10) om staden investerar i kraftverket genom att upplåta marken. Peter Lund, energiprofessor vid Aalto universitetet, bedömer att solenergin börjar bli allt mer lönsam då kostnaderna på solpaneler har sjunkit med nästan 90 procent under de senaste fem åren. Men lagen släpar efter vad gäller vilka avgifter som sätts på en solkraftsproducent. Lund tycker att lagen borde göras om och mera gynna närproducerad el, som bl.a. solkraft.

Läs mer på svenska.yle.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 17/2015

Små elproducenter i Östnyland matar in el i nätet

SolpanelDe är inte många, men antalet små elproducenter i Östnyland som matar in el i nätet, har långsamt ökat. I fjol började nämligen Borgå Energi betala ut ersättning för el från bl.a. solpaneler, och tillsvidare förser elva kunder Borgå Energis nät med egenproducerad elström, då det är möjligt. Enligt elförsäljningschef Markus Weckström växer intresset klart, varav en orsak är att priset på solpaneler har gått ner de senaste åren. Weckström tror att antalet uppkopplade solpanelsanläggningar kan fördubblas i år. På Emsalö i Borgå hoppas Gisle Sjøberg på många vackra molnfria dagar, för han har nyligen kopplat upp sina solpaneler till elnätet. På den nya gårdsbyggnaden glimmar panel efter panel, allt som allt kring 30 stycken, vilket betyder omkring 12 000 kWh om året.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 05/2015

Solenergientusiast överraskades av byråkratidjungeln

SolpanelHanna-Liisa Kangas, forskare i klimat-, energi- och markanvändningspolitik vid Finland miljöcentral, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om en workshop i Vasa (19.1) som behandlade den distribuerade energiproduktionen som motor för hållbar tillväxt. På seminariet presenterades bl.a. aktörernas konkreta erfarenheter av utmaningarna och flaskhalsarna inom branschen, samt behövliga åtgärder och innovativa affärsverksamhetskoncept. Hela blogginlägget finns att läsas här under. Se även anförandena (på finska) från workshopen.

Idén om solpaneler, som snappats upp under semesterresan till Italien, ledde till en byråkratidjungel

En vintrig måndagsmorgon åkte jag tåg från Helsingfors till Vasa. Från tågfönstret såg jag talrika lantgårdar och oändliga åkermarker passera revy. Under hela tågresan upptäckte jag inte en enda vindmölla eller solpanel.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 03/2015

Förnybar energi lönsam om 5-10 år

SolpanelerTeknologiska forskningscentralen VTT, Villmanstrands tekniska universitet och Åbo universitets center för framtidsforskning har ett pågående projekt om förnybar energi, där man har byggt ett förnybart energisystem för Kina, Sydkorea och Japan, och i vilket energin är billig, utsläppsfri och oberoende. Motsvarande simulationer i förnybar energi har aldrig gjorts tidigare enligt solekonomiprofessor Christian Breyer vid Villmanstrands tekniska universitet. Han menar att ett system som bygger helt på förnybar energi, är möjlig t.ex. i nordöstra Asien, där förnybar energi även är den billigaste energiformen. Allt annat är dyrare, vilket är en ny insikt. Vid universitetet har man nu räknat ut hur Kina kunde övergå till förnybar energi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 27/2014

Företag skapar grön el på landsbygden i Uganda

SolenergiVi måste göra något för att förändra klimatet, tänkte Peik Stenlund från Stockholm när han skapade det vinstdrivande sociala företaget Pamoja Cleantech för fyra år sedan. Företaget skapar i dag förnybar energi på landsbygden i Uganda, där 95 procent av invånarna saknar el. Stenlunds och kompisen Felix Ertls tanke var att bygga småskaliga bioenergianläggningar i områden som inte har tillgång till el, s.k. off grid-områden. Uganda kändes som ett bra första case, och där används diesel, vilket är både miljömässigt och hälsomässigt besvärligt. Företaget började bygga små pilotkraftverk på landsbygden i Uganda, och driver i dag tre kraftverk med hjälp av solenergi och biomassa. Men målet är att starta åtminstone 10-15 kraftverk. Pamoja Cleantech samarbetar med lokala bönder som säljer biomassan – majskolvar och skal från nötter. Man betalar för jordbruksresterna, vilket ger tilläggsinkomster åt jordbrukarna, alltså en mätbar effekt.