Kategorier
2019 Nyhetsbrev 02/2019

Från Överenskommelsen och till nya strukturen för samverkan NOD

Kanslichefen på NOD Karin Neuhaus
Foto: Ann-Sofi Backgren

Överenskommelsen var ett svenskt koncept som fungerade i tio år (2008-2018) mellan idéburen sektor och det offentliga. Fokus låg långt på överenskommelser på det sociala området – öka antalet välfärdsaktörer från civilsamhället, betona civilsamhällets röstbärarfunktion, etablera ett arbetssätt med utgångspunkt i de sex principerna, samt främja lokala och regionala överenskommelser. De sex principerna är självständighet & oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet & insyn, samt mångfald. Parterna i Överenskommelsen bestod av Idéburen sektor (80 organisationer som undertecknat Överenskommelsen), Sveriges kommuner och landsting, samt svenska regeringen. Det finns både lokala och regionala överenskommelser i mellersta och södra Sverige. Mycket av dialogen sker i tjänstemannaledet.

År 2015 skedde en stor förändring i verksamheten, då flyktingfrågan blev startskottet för den nya strukturen.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 15/2018

Inverkan från kriser i fjärran berör lokalt

Flyktingkrisen 2015 tvingade staten, regionerna, kommunerna och de lokala organisationerna till snabba beslut. Efteråt är det lätt att utvärdera verksamheten, men framför allt kan man beundra, hur snabbt man fick igång åtgärderna för mottagning och integrering. I Finland kom man igång med mottagning och integrering utan dröjsmål av ifrågavarande myndigheter. Även inom landsbygdens utvecklingsprogram reagerade man på det utmanande läget. Väldigt snabbt satte man igång flera integreringsprojekt, vilka var befogade: Via projekten kunde man reagera på akuta lägen och resultaten har varit större än vad man från början hade som mål. Integreringsprojekten inom landsbygdsprogrammet är för närvarande 30 till antalet i olika delar av landet.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenter är Marianne Selkäinaho, landsbygdsöverinspektör vid jord- och skogsbruksministeriet, och Virpi Harilahti-Juola, utvecklingschef vid Landsbygdens Bildningsförbund.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

SYTY förslås byta namn till Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf

Genom en medlemsförfrågan vill man byta namn från Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf till Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf. Det här utestänger inte den lokala utvecklingen i städerna, för byar finns även städerna. Ett ännu större förnyelsesprång är att göra affärsverksamhet av vår service: Skulle i fortsättningen vid sidan av vår registrerade förening kunna fungera Suomen Kylät Oy (Finlands Byar Ab)?

Uppgifterna är från SYTY-ordförandens hälsningar i föreningens nyhetsbrev (3/2017), i vilket man även kan läsa om Landsbygdsparlamentet, integrering av kvotflyktingar, projekten Jässi-jätevesi, byagårdar i Egentliga Finland, samt aktuellt från finlandssvensk landsbygdsutveckling.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 04/2017

Uppladdning inför ERP

Den tredje europeiska Landsbygdsriksdagen, European Rural Parliament (ERP), har sitt egna upplägg, liksom de två tidigare riksdagarna haft. I vår inleds arbetet med tematräffar runt om i olika länder i ett projekt kallat SPARCE, där även själva Landsbygdsriksdagen ingår. Temana är valda utifrån de viktigaste idéerna i det europeiska landsbygdsmanifest som antogs vid förra Landsbygdsriksdagen i österrikiska Schärding år 2015.

I Sverige arrangeras webbinarier med europeiska exempel på temat flyktingmottagande och integration på landsbygder. Webbinarierna, som är på engelska, vänder sig till lokala utvecklingsgrupper som arbetar med integration och flyktingmottagande. Resultaten kommer sedan att ligga till grund för beslut och strategier på Europanivå.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

En öppen och mångkulturell landsbygd i sikte

FlyktingarFlyktingarnas integrering är en aktuell fråga runt om i Finland. Det här temat närmade man sig konkret ur landsbygdens synvinkel genom exempel och fakta under ett seminarium den 22 januari. Under seminariet för integrering av flyktingar på landsbygden diskuterades vilka möjligheter och utmaningar som invandringen för med sig för landsbygden. Kanslichefen Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet sade i sitt öppningstal, att landsbygden har möjlighet att erbjuda arbeten för personer med olika utbildningsbakgrunder. Förutom arbetet är gemenskapen ytterst viktig i integreringen. Tillsammans skapar vi finländsk välfärd, sade Husu-Kallio bl.a. i sitt tal.

Mer om seminariet finns (på finska) under webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 44/2015

Integrering av flyktingar på landsbygden tas upp på seminarium i Helsingfors

FlyktingarI början av nästa år, 22.1, hålls ett seminarium om integrering av flyktingar på landsbygden. Under seminariet får man höra om goda exempel på integration och om möjligheter att söka projektbidrag, diskutera om flyktingfrågor ur landsbygdens och regionutvecklingens synvinkel, samt ta del av arbets- och näringsministeriets lägesrapport över integrationsfrämjandet för asylsökande och flyktingar på landsbygden. Tillfället är ämnat speciellt för landsbygdskommuner och för andra lokala aktörer. Seminariet ordnas av Landsbygdsnätverket i samarbete med Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR och jord- och skogsbruksministeriet. Seminariet öppnas av jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Härifrån finns länk till program och anmälan (senast 13.1).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

FN:s hållbarhetsmål nr 11 – speglar en världsbild med staden i centrum och landsbygden en periferi

FN - logo (1)Landsbygden kan spela en betydande roll i omställningen till ett hållbart samhälle, både när det gäller matproduktion, utformningen av bostäder och infrastruktur, men ett hinder är beskrivningen av landsbygden som en plats utan framtid där utvecklingen går kräftgång. Det här menar två landsbygdsforskare när de diskuterar FN:s  hållbarhetsmål nr elva. Bara själva formuleringen av målet får Erik Westholm, professor i kulturgeografi och landsbygdsutveckling, samt medlem av regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, att reagera, för det speglar en världsbild där staden är i centrum och landsbygden en periferi.

”Städer – och mänskliga bosättningar – ska bli inkluderande, trygga, resilienta och hållbara.”
Ungefär så lyder FN:s hållbarhetsmål nummer elva som ska infrias till år 2030.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 39/2015

ERP-manifest för att hålla den europeiska landsbygden levande

Europeiskt landsbygdsmanifest 2015Årets europeiska Landsbygdsriksdag, European Rural Parliament (ERP), har precis avslutats (4-7.11) i Schärding, Österrike, där 240 delegater från landsbygdsrörelser i 40 europeiska länder diskuterat och antagit ett landsbygdspolitiskt manifest. Manifestet ger förslag på åtgärder som behövs för att hålla den europeiska landsbygden levande, samt begränsa urbaniseringens framfart. Under våren har förslag samlats in i alla länder, vilket involverat tusentals människor. Förslagen ligger till grund för manifestet.

”Det har varit ett fantastiskt arbete, både innan Landsbygdsriksdagen och under. Vi tror att den europeiska landsbygdsrörelsen kommer att växa sig allt starkare och få allt större självförtroende genom våra möten – och detta kommer att gagna utvecklingen i alla europeiska länder”, säger Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ena ordförande Staffan Nilsson, som också var konferencier för ERP. I manifestet står bland annat:

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Tidigare reste landsbygdsborna i Finland ut i världen – nu kommer världen till oss på landsbygden!

Flykting - olika ord
Bilkälla: Pixabay

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig på SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig på IDNET – nätverket som är ett av YTR:s horisontella nätverk, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att landsbygden blivit glokal. Hela blogginlägget finns här under:

Landsbygden har blivit glokal

Den finländska landsbygden har länge präglats av lokala byasamhällen där samhörighet och kulturell likartad identitet varit rådande. Internationalism och mångkulturalism har i sin tur varit förknippat med större städer. Men för ca 25 år sedan började något hända. Flera svenskösterbottniska landsbygdskommuner började ta emot kvotflyktingar. Till min egen hemkommun Korsnäs kom de första kvotflyktingarna 1989 från Vietnam.

Året innan hade grannkommunen Närpes tagit emot kvotflyktingar från Vietnam. Även till den andra grannkommunen Malax kom vietnamesiska båtflyktingar år 1989. Malax och Korsnäs kommuner som sedan 1973 har gemensamt skoldistrikt, hälsocentralsområde och medborgarinstitut, organiserade tillsammans flyktingmottagningen och anställde en gemensam flyktingkoordinator.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 36/2015

Flyktingar ny kundgrupp för bybutiken i Svartå

???????????Den lilla bybutiken i Svartå, Raseborg har fått en ny kundgrupp de senaste veckorna, då Siwa är närmaste butik för de asylsökande i Mjölbolsta, trots att den ligger sju kilometer bort. Men en liten butik i ett litet bysamhälle är inte van vid att plötsligt göra affärer på arabiska. Men man lär sig av varandra. Enligt Svartå Siwas biträdande butikschef Eija Sironen går de längs riksväg 25, men det är nog lite otryggt. De senaste gångerna har några också haft cyklar, och nu har de även börjat hitta stigar så att de går längs järnvägen.

Svartå är ett litet samhälle där alla känner alla och flyktingarna är ett nytt inslag i byn, vilket helt klart delar åsikterna. Det som är nytt är alltid skrämmande och kulturskillnaderna är förstås jättestora, men Sironen verkar nöjd över de nya kunderna, ett tiotal per dag.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 35/2015

Svensk landsbygd behöver hjälp – flyktingarna ser problemen

Höstsådd och nyplöjda åkrar vid Västra Alstad i Trelleborgs kommun, Skåne
Höstsådd och nyplöjda åkrar vid Västra Alstad i Trelleborgs kommun, Skåne
Foto: News Øresund – Johan Wessman

”Jag såg knappt några människor alls. Vi satt mellan fyra väggar och väntade. Det kändes inte som att flykten var över. Finns det jobb för mig eller min fru där, en framtid (GP 19/9 2015)?” Det här yttrade Mulham Kadour efter att ha flytt med fru och tre barn från Syrien och hamnat i Hedekas, ett litet samhälle i Västra Götalands läns landsbygd med tradition av avfolkning, skriver Land.se. Kadour ville skaffa ett nytt liv för sin familj och integreras i samhället. Efter några dagar i Hedekas valde han istället att ta sin familj och lämna Sverige, för han såg helt enkelt ingen framtid på den svenska landsbygden.

De senaste veckorna har det funnits flera exempel på flyktingar som får en chock när de hamnar på liknande platser. De undrar var mataffärer, bankkontor och skolor finns, för att inte tala om polis, ambulans och brandkår. De demonstrerar, barrikaderar sig på bussar och vissa lämnar Sverige. Samtidigt har borgerliga politiker myntat uttrycket ”det nya utanförskapet”, och pratar om utlandsfödda arbetslösa människor i utanförskapsområden. Man nämner svenska storstäders förorter.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 35/2015

Hur kan din organisation stöda integrationen av invandrare?

Integration av invandrare - logoArbets- och näringsministeriet har inlett en samarbetskampanj för att främja integrationen av invandrare. Man kan lämna ett löfte eller ett konkret nytt initiativ på senast den 16 november. Exempelvis organisationer, företag, kommuner, myndigheter, religiösa samfund och läroanstalter kan lämna ett löfte och ett initiativ, ensam eller tillsammans med andra organisationer. Ett löfte fungerar som ett exempel och en utmaning för andra. Ett initiativ är en konkret idé om någon ny slags integrationsfrämjande verksamhet, som helst ska genomföras i samarbete mellan olika aktörer.

Genom ett löfte och ett initiativ kan man t.ex. stöda nyanlända invandrare att integreras i Finland, underlätta för invandrare att komma in i arbetslivet eller främja en positiv atmosfär. Invandrare behöver rådgivning t.ex. i vardagliga ärenden eller information om hur och var det lönar sig att söka jobb.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 34/2015

Flyktingkris löser avfolkningskris!

Hands touching a globeLandsbygden, glesbygden har oftast en snedvriden åldersstruktur, många gamla och få unga, varav följer låg nativitet som kombineras med utflyttning och obefintlig inflyttning. Samtidigt har landsbygden ofta resurser, t.ex. finns den förnyelsebara energin och de ”gröna” möjligheterna där, men problemet är att det inte finns arbetskraft som kan ta hand om och utveckla resurserna. Till detta kommer ett mer akut problem; vem tar hand om den åldrande befolkningen på landsbygden? Slutsatsen är att landsbygden behöver fler människor och landet behöver i framtiden fler människor på landet.

Parallellt med detta pågår en stor flyktingkris i hela Europa. Hur ska man ta hand om alla människor som flyr hit över gränsen? Lösningen kunde vara enkel, låt det ena problemet lösa det andra, men i verkligheten är lösningen långt ifrån enkel. För det första är de som söker sig till Europa ofta inriktade på att bo i städer, och för det andra är det inte heller säkert att en landsbygdsrörelse, som uppskattar tradition och djupa rötter i det lokala, vill ha in totalt främmande kulturer och religioner i hjärtat av sin by. Men för att citera socialpsykologen Johan Asplund:

”Vem har sagt att det konfliktfria samhället är det goda samhället?”

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 33/2015

AEIDL söker exempel på lokala initiativ för flyktingar

Flykting-solidaritets demonstration
Demonstration ”Gleiche Rechte für alle” (flykting-solidaritets demonstration) 16.02.2013 i Wien
Bildkälla: Wikimedia Commons

Ett europeiskt nätverk, The European Association for Information on Local Development (AEIDL), vill få in exempel på lokalt arbete för flyktingar och för integration. Man vill lyfta fram dessa initiativ för att underlätta för både flyktingar och alla som arbetar med flyktingar – så hör av er till dem och få ert arbete publicerat på en europeisk hemsida! Språk är engelska eller franska.

Mer information om initiativet och AEIDL finns (på engelska) på aeidl.eu. Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Se även European Association for the Education of Adults (EAEA:s) uttalande angående flyktingkrisen. Per Paludan Hansen, rektor för Liberalt oplysningsforbund i Danmark och också ordförande i EAEA, poängterade fria bildningens viktiga roll vid mottagandet och organiseringen, samt integreringen av flyktingarna som nu kommer till våra länder.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Kan flyktingarna rädda landsbygden även hos oss? – professor emeritus Erland Eklund intervjuad i TV-nytt

FlyktingarFlyktingarna räddade byn Riace i Italien från att bli en spökstad. En fjärdedel av byns invånare är flyktingar. Det har varit möjligt att förändra byn som lidit av avfolkning, menar borgmästaren. Flyktingarna har gett nytt liv till byn. Av byns 1 800 invånare är 400 flyktingar från ett 10-tal olika länder. Än så länge handlar det om stödverksamhet från italienska staten och EU. Så länge de kan stanna, är det ett uppsving för byn.

Professor emeritus i landsbygdsforskning Erland Eklund menar att vi känner igen samma problem på stora delar av den finländska landsbygden, alltså en nedåtgående ekonomisk spiral, där det i bakgrunden finns en negativ befolkningsutveckling. Man skulle våga hoppas att flera orter i Finland skulle våga göra något så här radikalt som byn i Italien. Själva asylmottagningen kan vara en positiv ekonomisk och social injektion, där statens pengar till en början är det stora inslaget.