Podradiosatsningen Logen – osminkade samtal om landsbygden

Det svenska Jordbruksverket hade premiär för sin podradiosatsning Logen [Lå:chen] 17.1. Det kommer att handla om stad och land och livet där emellan, och bygger på ett antal krönikor som olika personer har skrivit på Jordbruksverkets webbplats. Diskussionerna om landsbygderna i media blir annars många gånger grunda och tekniska och vi glömmer av vad landsbygden betyder för samhället och för enskilda individer. Genom att ge tid för att utveckla tankar kring landsbygdens roll och betydelse kan vi få in nya perspektiv i diskussionerna, något som Jordbruksverket i Sverige tycker känns viktigt. Logen består av fem avsnitt, vilka kommer att släppas under veckorna 3-7. Man får lyssna till:

• Jenny Madestam och Carlos Rojas – Sverige utanför innerstan
• Paul Svensson och Maria Masoomi – Att ta mat på allvar
• Johanna Koljonen och Arvid Andersson Ellis – Snärjd av centralortens gravitation
• Zinat Pirzadeh och Tulsa Jansson – Längtan efter det goda livet
• Clara Lidström och Teo Härén – Allt närmare ”peak city”?

Uppgifterna är från webbplatserna landsbygdsnatverket.se. Avsnitten hittar man på Jordbruksverkets webb, samt på Podomatic och iTunes. Det går även att följa arbetet på Facebook och Twitter under Vi älskar landsbygd.

Vad händer med avståndet mellan kommuninvånare och beslutsfattare vid kommunsammanslagning?

Den finländska kommunkartan ritas sakta men säkert om. Många kommuner ska bli större, antingen frivilligt eller genom tvång. Men vad händer med avståndet mellan kommuninvånare och beslutsfattare, och hur utvecklas lokalpolitiken? Vad kommer att krävas för att vi ska känna oss delaktiga framöver? Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (16.1) på Radio Vega. De som debatterade var fullmäktigeledamoten i Malax Folke Storbacka, kommundirektören i Korsholm Rurik Ahlberg, samt landsbygdsutvecklaren och experten på närdemokrati Peter Backa. Moa Mattfolk ledde debatten.

Programmet kan höras på webbplatsen http://arenan.yle.fi/radio/2118824.

Allfinlandssvenska innovationslägret hålls i mars

Pjukala folkhögskola
Foto: Pia Prost

Det allra första allfinlandssvenska innovationslägret ordnas på Pjukala folkhögskola i Pargas den 17-19 mars med temat Gränsen som möjlighet. Målet med lägret är att hitta nya samarbets- och näringsinnovationer, samt att få fram konkreta idéer med handlingsplaner som går att förverkliga i praktiken. Fokus ligger på att utveckla ett kontinuerligt samarbete mellan olika grupper i samhället och mellan de olika regionerna. Lägrets gränsöverskridande tema genomsyrar arbetet som görs, där olika delteman är t.ex. företagssamarbete, ungdomar, mentorskap, skärgårds- och landsbygdsfrågor. Det är just i gränsregioner och i det osäkra, lite annorlunda där det kan bildas en grogrund för nytänkande.

”Leader bör fortsätta att tillämpas i framtiden och dess användning förbli obligatorisk”

(31) ”Leader-modellen för lokal utveckling har under ett antal år visat sig vara ändamålsenlig när det gäller att främja utvecklingen på landsbygden genom att genom sin bottom-up-strategi fullt ut ta hänsyn till det sektorsövergripande behovet av landsbygdsutveckling av egen inneboende kraft. Därför bör Leader fortsätta att tillämpas i framtiden och dess användning förbli obligatorisk för landsbygdsprogram på nationell och/eller regional nivå.”

Före senaste jul antog EU-rådet och EU-parlamentet nya förordningar för den nya jordbrukspolitiken. Dessa förordningar är grunden för regelverken inom den nya politiken. Texten ovan är ur förordningen om stöd till landsbygdsutveckling. Förordningarna som bl.a. beslutades är de här:

Att hålla hela landet bebott är norska statsmaktens uttalade politik

Kommuncentrum i Skjervöy
Bildkälla: Skjervöy kommun
Foto: Helge Bakkevoll

Den lilla nordnorska kommunen Skjervöy, ute i havsbandet några timmar med bil från Tromsø, är en kommun ungefär hälften så stor som Malax eller Ingå. Skjervöy är ett exempel på hur en målmedveten statlig regionalpolitik och innovativt tänkande kan ge välstånd i glesbygden. Allra största delen av de 2 900 invånarna bor i kommunens tätort. Kommunen är största arbetsgivare med 450 anställda, medan den största privata arbetsgivaren är Norges ledande och världens näststörsta laxproducent Leröy som har ett laxslakteri med ca 130 personer i tätortens centrum. I Finland äger moderbolaget partihandeln Jokisen Eväät, numera Leröy Finland. Fiskodlingen blir allt viktigare på bekostnad av det traditionella kustfisket. År 2014 steg fiskodlingen till 70 procent av de norska fiskexportintäkterna från 60 procent året innan.

Framgång för EU-projektet Tillväxt Åland

Det blev en klar framgång för EU-projektet Tillväxt Åland, visar slutrapporten. I projektet deltog 60 personer från totalt 28 företag, varav åtta i skärgården. Antalet sysselsatta ökade under projektperioden med 34 personer, medan investeringarna uppgick till 5,4 miljoner euro. Ytterligare genomfördes engångsinsatser i 20 företag med totalt 63 deltagare. Projektet har medverkat till ökad användning av lokala råvaror, såväl för lokal konsumtion som för export. Det övergripande syftet för projektet var att öka tillväxten i åländska landsbygdsföretag, och även underlätta generationsskiften, men projektet har även skapat nätverk, både inom och över branschgränser, samt mellan landsbygd och stad. Uppföljning sker nu genom de nyare projekten Tillväxt Åland II och Tillväxt Fiske, vilka riktar sig till personer som vill utveckla företagandet i skärgården och på landsbygden. Referensgruppen Ny Nordisk Mat på Åland har i sin tur startat projektet MatÅland.

Uppgifterna är från en artikel i tidningen Landsbygdens Folk (10.1).

Skolan på landsbygden viktig för den lokala tillväxten

Under det senaste året har det diskuterats flitigt kring nedläggningar av skolor på svenska landsbygden, där föräldrar, barn, bybor och politiker ifrågasatt om nedläggningarna är rimliga. Besluten handlar ofta om att Sveriges glesbygdskommuner har dålig ekonomi. Ibland kan det hjälpa att protestera, ibland inte. Minskat elevunderlag spelar givetvis in på hur det blir, så vid nedläggning av en skola, är en konsekvensbeskrivning och beskrivande underlag till politikerna mycket viktiga inför beslut som ska tas. Saknas detta, finns stor risk att motsättningen mellan landsbygden och kommunernas tätorter ökar.