Under det senaste året har det diskuterats flitigt kring nedläggningar av skolor på svenska landsbygden, där föräldrar, barn, bybor och politiker ifrågasatt om nedläggningarna är rimliga. Besluten handlar ofta om att Sveriges glesbygdskommuner har dålig ekonomi. Ibland kan det hjälpa att protestera, ibland inte. Minskat elevunderlag spelar givetvis in på hur det blir, så vid nedläggning av en skola, är en konsekvensbeskrivning och beskrivande underlag till politikerna mycket viktiga inför beslut som ska tas. Saknas detta, finns stor risk att motsättningen mellan landsbygden och kommunernas tätorter ökar.
Skolan är en viktig tillväxtfaktor, så både skolan i tätorten och skolan på landsbygden är centrala frågor att värna om och kämpa för. Skolan symboliserar och betyder så mycket positivt för barnen och deras föräldrar, liksom också för all personal som finns på skolan. Skolan måste stå för ett lärande och en trygg värld för barnen, där miljön måste vara trygg, säker och ändamålsenlig, och där varje barn utvecklas efter sin förmåga. Därför är det av största vikt att varje förslag till skolnedläggning prövas noggrant, liksom att man öppet redovisar vilka konsekvenser det får för vardagslivet och lokalsamhället. En sådan studie kan ofta visa att det är lönsamt för kommunen att behålla en hotad skola på landsbygden, så att bygdens befolkning inte tappar sin självkänsla.
Uppgifterna är från en artikel (från 10.1), skriven av ordföranden i Länsbygderådet i Västerbotten Gunilla Johansson, på webbplatsen folkbladet.nu.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 