Utkastet till Finlands CAP-plan på remiss till 10.9

CAP-planen, som hör till de centrala elementen i EU:s gemensamma jordbrukspolitik, innehåller åtgärder för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken i Finland, samt mätare som följer upp måluppfyllelsen.

Utkastet till planen har tagits fram som tjänstemannaarbete vid jord- och skogsbruksministeriet i samarbete med intressegrupper. Remissomgången ger intressegrupperna en ytterligare möjlighet att medverka i att bereda CAP-planen.

Utkastet till CAP-plan innehåller åtgärder inom systemet för direktstöd till jordbruket och sektorsåtgärder som finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket samt åtgärder för utveckling av landsbygden som finansieras ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Viktigare roll för nätverken i nästa programperiod

Bildkälla: https://enrd.ec.europa.eu/sites/enrd/files/map-countries-enrd-homepage.png

Den 16 december 2019 hölls ett Assembly-möte i Bryssel för intressenter i nationella och europeiska landsbygdsnätverk. På mötet diskuterades bl.a. kommissionens ambitioner om nätverken i nästa programperiod och Mihail Dumitru, kommissionens jordbruksdirektorat, berättade att de vill ha ett partnerskap som knyter ihop de två pelarna i den gemensamma jordbrukspolitiken, alltså direktstöden och landsbygdsutveckling.

”Det gör att nätverken spelar en ännu viktigare roll. Nätverken ska behålla sin basfunktion men involvera fler aktörer”, säger Maria Gustafsson, svenska Landsbygdsnätverkets verksamhetsledare, som deltog på mötet.

Mer info med länk till hela rapporten från Assembly-mötet finns på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Landsbygdsutvecklingen måste få tillräckliga resurser i kommande EU-finansieringsprogram

Landsbygdspolitiska rådet, som tillsatts av statsrådet, framhåller som ställningstagande till EU:s kommande finansieringsperiod att EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik ska vara politik som bidrar till ekonomiskt, socialt, miljömässigt och kulturellt hållbar landsbygdsutveckling. Rådet förutsätter att tillräcklig finansiering avsätts för landsbygdsutveckling i kommande finansieringsram och framhåller Europeiska jordbruksfondens centrala roll som integrerare mellan jordbrukspolitiken och landsbygdens utvecklingspolitik.

Landsbygdspolitiska rådet betonar landsbygdens många möjligheter i anpassningen till och begränsningen av klimatförändringen. Sätten till anpassning är lokala, det finns inte ett enda sätt som lämpar sig för alla, betonar man i ställningstagandet. Rådet anser att reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska erbjuda och möjliggöra intelligentare och klimat smartare sätt att agera, röra sig, driva företag och bo i olika landsbygdsområden.

EU:s landsbygdsutveckling under luppen

Bildkälla: Europeiska kommissionen

Medborgare från hela EU kommer att få chansen att förbättra EU: s sätt att stöda landsbygdsutveckling tack vare ett offentligt samråd från Europeiska kommissionen som inleddes den 22 januari – Utfallet av programmen för landsbygdsutveckling mellan 2007 och 2013. Alla privatpersoner och organisationer är välkomna att delta i samrådet. Man tar särskilt emot bidrag från jordbrukare, förädlingsföretag, detaljister, grossister, privatpersoner bosatta på landsbygden, nationella myndigheter, regionala myndigheter, näringslivsorganisationer (t.ex. branschorganisationer och handelskammare), icke-statliga organisationer och civilsamhällets organisationer, samt andra myndigheter.

Säg din åsikt om landsbygdspolitikens framtid

EU:s pågående finansieringsperiod upphör år 2020, men beredandet av följande period för den gemensamma jordbrukspolitiken har redan börjat. Kommissionen vill nu genom en enkät få in åsikter som hjälp i arbetet. Enkäten är öppen till 2.5.

Det har skett stora förändringar efter att man kom överens om linjedragningar för nuvarande finansieringsperiod: producentpriserna har sjunkit, handelspolitiken har förändrats och EU har förbundit sig till nya klimatmål. Med det här i bakgrunden, så grunnar man på om medlen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik ger det som krävs för ett lönsamt jordbruk, en livskraftig landsbygd och klimatförändringen. Många nya möjligheter, som bio- och kretsloppsekonomi samt digitalisering, behöver involveras mer.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi.

Hur främjar man närmat i EU och Finland? – närmatens tillgänglighet och utbud diskuteras på seminarium i Vasa

Hur lätt är det för konsumenter att gå tag på närmat? Hur bedömer man att utbudet av närmat kommer att öka? Utrikesministeriets Europainformation samt jord- och skogsbruksministeriet ordnar fyra seminarier om EU:s jordbrukspolitik. Måndagen den 1 december ska det pratas om närmat i Vasa i Dramasalen på Vasa stadsbibliotek (Biblioteksgatan 13) kl. 15-17. I seminariet deltar både sakkunniga vid jord- och skogsbruksministeriet som producenter från Österbotten. De österbottniska språkrören är riksdagsledamot Mats Nylund och Eko Nu!-projektets projektkoordinator Thomas Snellman.

Infot med anmälningsuppgifter (anmälan senast 27.11) och länk till programmet är från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 11-2014, samt från Europainformationens och jord- och skogsbruksministeriets annons i Vasabladet (23.11).

Delikatessernas Finland inspirerar närmatsdiggarna

Närmatsevenemanget Delikatessernas Finland samlar i år över hundra närmats- och ekoproducenter från elva landskap till Helsingfors centrum i augusti. Evenemanget, som i fjol samlade över 60 000 besökare, inspirerar den som gillar närmat att bekanta sig med äkta, finländska smaker. Vid samma tillfälle firas även Syystober-ölfestivalen på Järnvägstorget. Här nere finns ett pressmeddelande (från 18.6) om Delikatessernas Finland:

Öl och mat från olika landskap presenteras på närmatsevenemanget Delikatessernas Finland 21-23.8

Närmat och öl från landskapen presenteras nu för fjärde gången i närmatsevenemanget Delikatessernas Finland. I år hämtar evenemanget över hundra närmats- och ekoproducenter från elva landskap till Helsingfors centrum. Vid samma tillfälle firas också Syystober– ölfestivalen på Järnvägstorget. Syystober bjuder på ett tiotal ölsorter från inhemska mikrobryggerier.

Delikatessernas Finland inspirerar den som gillar närmat att bekanta sig med äkta, finländska smaker. Matportionerna kan avnjutas på plats eller också köpas med! I fjol samlade evenemanget under två och en halv dag över 60 000 besökare. Evenemangets popularitet visar att de finländska konsumenterna har anammat närproducerad mat.

Rösta på landsbygden i EU-valet!

Bildkälla: http://www.vaalit.fi

Den här gången går vi till valurnorna för att rösta på de kommande EU-parlamentarikerna. Förhandröstningen som inleddes 14.5 avslutas 20.5, medan själva valdagen är söndag 25.5. Jämfört med nationella val har valdeltagandet i vårt land inte varit på toppen i EU-val. Ur det finländska jordbrukets och landsbygdens synvinkel skulle det hur som helst vara viktigt att uppnå ordinarie representation i EU-parlamentets utskott för jordbruk och landsbygdsutveckling. Att utskottets inflytande på jordbrukspolitiken är obestridligt finns redan tillräcklig dokumentation för efter förhandlingarna om den kommande gemensamma jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitiken. Det är en direkt följd av parlamentets ökade inflytande på jordbruks- och finanspolitiken, men beredningen i utskottet vittnar också om att ledamöterna på ett ansvarsfullt sätt kan samarbeta över både parti- och landgränser, för man bildar inte block på samma sätt som i många nationella parlament. Vi borde alltså få en finländsk representant i utskottet, som uppriktigt vill arbeta för vårt jordbruk och vår landsbygd. Det viktiga är i alla fall att man röstar, och gärna på en kandidat som stöder landsbygden.

Läs tidningen Landsbygdens Folks chefredaktör Micke Godtfredsens ledare i senaste veckas tidning (16.5).

”Leader bör fortsätta att tillämpas i framtiden och dess användning förbli obligatorisk”

(31) ”Leader-modellen för lokal utveckling har under ett antal år visat sig vara ändamålsenlig när det gäller att främja utvecklingen på landsbygden genom att genom sin bottom-up-strategi fullt ut ta hänsyn till det sektorsövergripande behovet av landsbygdsutveckling av egen inneboende kraft. Därför bör Leader fortsätta att tillämpas i framtiden och dess användning förbli obligatorisk för landsbygdsprogram på nationell och/eller regional nivå.”

Före senaste jul antog EU-rådet och EU-parlamentet nya förordningar för den nya jordbrukspolitiken. Dessa förordningar är grunden för regelverken inom den nya politiken. Texten ovan är ur förordningen om stöd till landsbygdsutveckling. Förordningarna som bl.a. beslutades är de här:

Satsning på landsbygdsutveckling och tryggad lönsamhet inom jordbruket – läs JSM:s förslag till budgetproposition 2014

Jord- och skogsbruksministeriet (JSM) föreslår totalt 2 658 miljoner euro under ministeriets huvudtitel i statsbudgeten för år 2014, vilket innebär en minskning på 66 miljoner euro jämfört med 2013 års ordinarie budget. I huvudsak beror minskningen på att anslaget för den finansiellt sett största sektorn, jordbruket, skärs ned med ca 60 miljoner euro. I JSM:s pressmeddelande (från 8.8) står bl.a. följande om landsbygdsutveckling och jordbruket:

Satsning på landsbygdsutveckling

Målet är att bevara landsbygdens livskraft på ett hållbart sätt. Detta kräver en balanserad befolkningsutveckling, bättre sysselsättning och mångsidigare näringsliv på glesbygden och kärnlandsbygden. Det här målet uppnås genom att landsbygden utvecklas så att den är en konkurrenskraftig livsmiljö, etableringsplats för företag och sysselsättare av invånare.

För mycket byråkrati i EU:s jordbrukspolitik anser SLC

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) tycker att den gemensamma jordbrukspolitiken för EU, CAP, har tagit ett steg i en rättare riktning för jordbruket i unionens nordligaste delar. Men överenskommelsen innebär dock att stödbeloppen från EU sjunker och att jordbrukaren får en hel del nya åtgärder som skall uppfyllas. Här nere följer SLC:s pressmeddelande (från 4.7) i sin helhet:

SLC: EU:s jordbrukspolitik skall producera livsmedel – inte byråkrati!

Den gemensamma jordbrukspolitiken för EU, CAP, som sträcker sig fram till år 2020 har tagit ett steg i en rättare riktning för jordbruket i unionens nordligaste delar, konstaterar Svenska lantbruksproducenternas centralför-bundsordförande Holger Falck.
– Överenskommelsen innebär dock att stödbeloppen från EU sjunker och att jordbrukaren får en hel del nya åtgärder som skall uppfyllas, påminner Falck.