Mycket att läsa i tematidningen Tilaa elämälle!

Tilaa elämälle! är en finsk tematidning som sprids till hem och kiosker via tidningen Maaseudun Tulevaisuus. Man tar upp frågor som invandring, integrering, byaverksamhet, landsbygdsfonder, Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) o.s.v., sakinnehåll som är aktuella under en lång tid. Tidningsbilagans samarbetsparter är Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf:s integrationsprojekt Koko kylä kotouttaa, landsbygdsnätverket och MANE.

Uppgifterna (på finska) är från Byaverksamhet i Finland rf:s webbplats kylatoiminta.fi.

ERP-manifest för att hålla den europeiska landsbygden levande

Årets europeiska Landsbygdsriksdag, European Rural Parliament (ERP), har precis avslutats (4-7.11) i Schärding, Österrike, där 240 delegater från landsbygdsrörelser i 40 europeiska länder diskuterat och antagit ett landsbygdspolitiskt manifest. Manifestet ger förslag på åtgärder som behövs för att hålla den europeiska landsbygden levande, samt begränsa urbaniseringens framfart. Under våren har förslag samlats in i alla länder, vilket involverat tusentals människor. Förslagen ligger till grund för manifestet.

”Det har varit ett fantastiskt arbete, både innan Landsbygdsriksdagen och under. Vi tror att den europeiska landsbygdsrörelsen kommer att växa sig allt starkare och få allt större självförtroende genom våra möten – och detta kommer att gagna utvecklingen i alla europeiska länder”, säger Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ena ordförande Staffan Nilsson, som också var konferencier för ERP. I manifestet står bland annat:

Gör det annorlunda! – projektproffs på inspirationsdag i Vasa

Syftet med inspirationsdagen, Mot en ny projektkultur i Österbotten, som Österbottens förbund, NTM-centralen i Österbotten, Aktion Österbotten rf och YHYRES-kehittämisyhdistys ry arrangerade 5.2 i Vasa med nästan 150 deltagare, var att personerna fick träffa andra projektproffs, lära av varandra och få nya idéer inför den nya programperioden. Dagen började med intervjuer där fyra projektägare berättade om sina erfarenheter, t.ex. om hur man bygger ett team. Professor Hannu Katajamäki konstaterade att när man kombinerar olika personer, maximeras betydelsen av slumpen, vilket kan ge framgång. Projektchef Carola Wiik från projektet Energi för framtiden, som finansierats av NTM-centralen i Österbotten och Aktion Österbotten, sade att om man vill vara framgångsrik, så måste projekt och projektägare vara på samma nivå. En eldsjäl är inte nog, utan projektet måste förankras i hela organisationen som förverkligar det. Riitta Björkenheim påminde om att det är viktigt att informera aktivt fast arbetsgruppen inte är så stor. Ibland måste man tvinga samman människor, för att samarbetet ska börja fungera i projektets styrgrupp. Det räcker inte att man träffas bara några gånger om året.

”Leader bör fortsätta att tillämpas i framtiden och dess användning förbli obligatorisk”

(31) ”Leader-modellen för lokal utveckling har under ett antal år visat sig vara ändamålsenlig när det gäller att främja utvecklingen på landsbygden genom att genom sin bottom-up-strategi fullt ut ta hänsyn till det sektorsövergripande behovet av landsbygdsutveckling av egen inneboende kraft. Därför bör Leader fortsätta att tillämpas i framtiden och dess användning förbli obligatorisk för landsbygdsprogram på nationell och/eller regional nivå.”

Före senaste jul antog EU-rådet och EU-parlamentet nya förordningar för den nya jordbrukspolitiken. Dessa förordningar är grunden för regelverken inom den nya politiken. Texten ovan är ur förordningen om stöd till landsbygdsutveckling. Förordningarna som bl.a. beslutades är de här:

Finländarna vill se en livskraftig och välskött landsbygd visar undersökning

Majoriteten av finländarna anser att en välmående landsbygd är till nytta för hela landet. Man vill att landsbygden fortsätt-ningsvis skall vara livskraftig och livsduglig, och att landskapet bevaras i gott skick. Finländarna vill äta inhemskt även i fortsättningen, i synnerhet närproducerad och ekologisk mat, men ett bekymmer är vattendragen, i synnerhet Östersjön. Detta framgår av jord- och skogsbruksministeriets undersökning, EU:n maaseuturahoituksen ja Manner-Suomen kehittämisohjelman (maaseutuohjelman) 2007-2013 tunnettuus, i vilken deltog nästan 3 000 finländare. Åsikterna hos jordbruksproducenter och företagare på landsbygden undersöktes skilt bland de som deltog i undersökningen. I undersökningen, som utfördes av TNS Gallup, utreddes hur väl finländarna känner till möjligheterna och effekterna i samband med EU:s jordbruksfond och Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som finansieras av fonden. I programmet ingår bland annat miljöstöd till jordbruket, kompensationsbidrag (LFA) och djurens välbefinnande, men programmet stöder även utveckling av livsvillkor och service på landsbygden.

Den framgångsrika Leader-metoden nu även i städerna!

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har kommit med ett ställningstagande (31.5), där man vädjar för att aktörer i städerna får möjlighet, liksom landsbygdsaktörerna, att utföra utvecklingsarbete under programperioden 2014-2020 med hjälp av regionutvecklings- och socialfonderna. Här under följer den (av Svensk Byaservice) översatta texten till svenska i sin helhet:

Ställningstagande 31.5.2013

Byaverksamhet i Finland rf: Den framgångsrika Leader-metoden nu även i städerna! 

Det finns i Finland 56 Leader-grupper som täcker alla landsbygdskommuner och de flesta av våra städer. Sammanlagt rör det sig om ca 2,5 miljoner invånare som finns inom områdena. Enligt EU:s linjedragningar för den kommande programperioden kan metoden för lokal utveckling, eller Leader-metoden, ingå i strukturfonderna. Det lönar sig även att använda metoden i utvecklingen av stadsdelarna, för under de närmaste åren ökar betydelsen av lokal utveckling och Leader-metoden.

Två viktiga skeenden på EU-nivå för byarörelsen och landsbygden i Sverige debatteras i artikel

Det pågår nu två betydelsefulla skeenden på EU-nivå, vilka är viktiga för svenska byarörelsen och landbygden. Det ena är kommissionens förslag att samordna EU-programmen så att de passar de lokala behoven och det andra att EU:s finansiering av Sveriges landsbygdsprogram skall minska med 20 procent, vilket motsvarar 500 miljoner per år. Läs vad man tycker i debattartikeln här under:

Behåll finansieringen av lokal utveckling/Hur tänker regeringen? Mer pengar till lokal utveckling!

Just nu pågår på EU-nivå två stora processer (skeenden) som kan påverka den svenska landsbygden och Byarörelsen stort. Det ena är kommissionens förslag att samordna EU-programmen så att de passar de lokala behoven. Det är utmärkt. Det andra är att EU:s finansiering av Sveriges landsbygdsprogram skall minska med 20 procent vilket motsvarar 500 miljoner per år. Om inte Sverige kompenserar genom att öka sin medfinansiering blir det sammantaget en minskning med 7 miljarder under programperioden 2014-20. Det är dåligt.

Många EU-länder funderar ännu kring CLLD

Åtskilliga EU-länder har fortfarande inte bestämt sig i frågan om de skall använda alla fonder eller enbart kommande landsbygdsprogram i arbetet med Lokalt ledd utveckling (CLLD). Det här visar en snabb förfrågan bland de nationella landsbygds-nätverkens kanslier runt om i Europa, där 19 svar visar att 16 fortfarande funderar. Sex länder, inklusive Sverige, har med fler än två fonder i sina avvägningar, och bland de svarande är det än så länge bara Flandern, Finland och Lettland som tagit ställning. Enligt svaren kommer Flandern att tillämpa CLLD i enbart landsbygdsprogrammet, medan Finland och Lettland kombinerar även med havs- och fiskeriprogrammet. Det här kan man bl.a. läsa om i det svenska Landsbygdsnätverkets senaste nyhetsbrev, Nytt från Landsbygdsnätverket, som denna gång fokuserar på att informera om Leader ch kommande Lokalt ledd utveckling.