För utvecklingen av landsbygden är 2014 ett år av stora förnyelser. Det nya Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 och helhetsprogrammet för landsbygdspolitiken är ju klara. Ett hurdant verktyg är då dessa program för att utveckla landsbygden i Finland, och hur kan vi effektivt utnyttja de möjligheter som programmen ger? För att utveckla landsbygden behöver vi ett bra och smidigt samarbete, entusiasm och nya idéer, såväl i regionerna som i hela landet. Hur skall vi lyckas med detta? Jord- och skogsbruksministeriet, landsbygdsnätverksenheten och Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen ger sig ut på en regionrunda med temat Framgång genom samarbete och utmanar aktörerna i regionen till en diskussion om hur riksomfattande program tillsammans ska utnyttjas till förmån för regionernas bästa.
Kategori: Nyhetsbrev 24/2014
Regionala Rådslag om närservice på landsbygden efter social- och hälsovårdsreformen (SOTE) ordnas av IDNET och Svensk Byaservice under hösten. Rådslaget i Österbotten ordnas i Vasa på Ritz 22.9 kl. 13-16. Tillfällena i Åboland och Nyland kommer att fastslås inom kort. Teman kommer att vara SOTE och dess effekter på landsbygden och möjligheterna till att utveckla en platsbaserad politik. Mer info kommer efter semestrarna.
SOTE-reformen
Regeringspartierna har den 23 mars 2014 tillsammans med oppositionspartierna kommit överens om att genomföra en genomgripande social- och hälsovårdsreform som ska trygga finländarnas centrala välfärdstjänster under kommande årtionden, och där avsikten är att samtliga social- och hälsovårdstjänster ska tillhandahållas av fem starka regionala områden, vilka bygger på de nuvarande specialupptagningsområdena och stöder sig på befintliga, fungerande strukturer. Reformen är historisk så till vida att den förenar social- och hälsovårdstjänster, samt tjänster på bas- och specialistnivå. I fortsättningen kommer således fem social- och hälsovårdsområden att ordna alla social- och hälsovårdstjänster.
Vital företagsverksamhet, en samhällsstruktur med dragningskraft, en god miljö och fungerande infrastruktur utgör grunden för en orts livskraft. Dessa teman kommer att diskuteras under Kommunmarknaden, som hålls Kommunernas hus i Helsingfors 10-11.9.
Programmet finns som länk (KUMA-ohjelma) under webbplatsen Kommunerna.net.
Den svenska regeringen har nyligen tagit beslut om utformningen av landsbygdsprogrammet för år 2014-2020, där utgångspunkten hela tiden har varit att det ska ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder och en modern landsbygd. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson säger:
”Landsbygdens företag är en oerhört viktig tillväxtmotor och en förutsättning för den gröna omställningen. Landsbygdsprogrammet handlar om att ge företagen möjligheter att växa och utvecklas, och om att människor även utanför städerna ska få tillgång till service, bredband och kommunikationer”.
Landsbygdsprogrammet omfattar 36 miljarder kronor, varav den svenska medfinansieringen av programmet uppgår till 59 procent, medan de resterande 41 procenten av pengarna i programmet kommer från EU. Vissa ändringar har gjorts sedan Erlandssons presentation av programmet i april i år. Nu ska programförslaget lämnas över till EU-kommissionen som måste ge sitt godkännande.
REKO-ringarna – direktförsäljning från producent till konsument – har på kort tid blivit väldigt populära, t.ex. den nya ringen i Nykarleby, som verkar inom ramen för Stiftelsen Juthbackas matkulturprojekt, har redan från start 150 medlemmar. Enligt verksamhetsledaren för Stiftelsen Juthbacka, Mikaela Smedinga, är intresset jättestort. Handeln går ju till så att producenterna bjuder ut sina varor på Facebook, varefter medlemmarna i ringen får beställa de varor som de önskar. En del producenter vill emellertid helst ha avtal med medlemmarna i ringen. I Nykarleby möts leverantörer och beställare vid Juthbacka, och här bytte senaste vecka (5.6) ägg, bondost, råmjölk, morötter, kött, fisk, grönsaker och potatis ägare. Under sommaren är det leverans en gång i veckan och i vinter troligen varannan vecka. Leverantören Sten-Olof Backlund, som även är med i REKO-ringen i Jakobstad, tycker att systemet fungerar bra. Han gör två månaders avtal med kunderna.
Kategorier
Stuglivet blir modernare
En gemensam studie av Östra Finlands universitet, Skogsforskningsinstitutet och Finlands miljöcentral visar att stuglivets popularitet sannolikt kommer att stå sig också i framtiden, för dagens ungdomar trivs mycket bra med stuga och friluftsliv. Enligt resultatet har folk mellan 15 och 30 år tillgång till en stuga nästan lika ofta som äldre generationer, där de yngre vistas på både den egna stugan, föräldrars, släktingars och vänners stugor. Enligt forskardoktor Riikka Puhakka vid Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingscentrum Palmenia känner en stor del av de unga starkt för stugliv och fritidsliv på landet.
”Det kan hända att man på sätt och vis uppfattar stugorna som bestående platser i en värld som hela tiden förändras. Man kanske byter bostad beroende på livssituationen, men stugan är ofta densamma som den var i barndomen.”
Bildkälla: Wikimedia Commons
Att den nuvarande regeringen för en mycket urban och grönt präglad politik, beror på att alla partier, förutom Sfp och Kristdemokraterna, har de flesta av sina väljare i storstäderna. Exempelvis har anslaget för enskilda vägar skurits ned med flera miljoner euro, och eftersom NTM-centralerna prioriterar områden med trafiktäthet, är det glesbygden som lider. Regeringen borde starta färre nya trafikprojekt för att i stället slussa över mer medel till underhåll. Från år 2011 har antalet vägar och broar i dåligt skick ökat markant, och den s.k. reparationsskulden uppgår i dag till två och en halv miljarder euro, menar riksdagsledamot Mats Nylund (Sfp), vars arbete under den här perioden har gått ut på att få in en landsbygdsaspekt i olika reformer.
”Politiken är urban i den meningen att politikerna inte verkar kunna förutse att konsekvenserna av vissa begränsningar ger helt andra effekter än de väntade.”
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 