Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas

Inspiration behövs alltid, oberoende om man ska jobba i trädgården, driva företag eller förändra landsbygden. Man måste känna energi och att det här är något man vill göra. Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas, vilket är ett inspirationspass för den som vill vara med och utveckla landsbygden.

Förutsättningarna för att verka på landet har förändrats under de senaste 10-20 åren, t.ex. antalet jobb som kan utföras på landsbygden, förr och nu. En stor del jobb går att flytta till landsbygden, vilket har möjliggjorts av Internet. Då jobben kan flytta ut, kan människorna flytta efter. Digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för att välja var man vill bo.

En tjänst som Uber är bara början, för efter tre år har vi kanske 100 möjligheter till samåkning från vår lilla by. Allt kan bli perfekt, bara vi anstränger oss. Alla landsbygdsproblem har en kreativ lösning, menar rikssvensken Teo Härén som föreläste (26.10) på en innovationsverkstad på Yrkesakademien i Närpes.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Jan Ola Klåvus, på tidningen Syd-Österbotten (28.10).

450-nätet, satellit och fiber i byanät alternativ på glesbygd – ”datadoktorn” Husberg kommenterar

I en kortfilm visar Post- och telestyrelsen (PTS) i Sverige upp olika alternativ till traditionell telefoni och Internetuppkoppling, vilket kunde vara särskilt intressant för de som inte har tillgång till bra kommunikationer på lands- och glesbygd. I filmen berättar PTS om alternativ som 450-nätet, satellit och fiber i byanät.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Teknologie doktorn i datateknik Nisse Husberg kommenterar filmen med följande:
450-nätet: Det har vi snackat om i 15 år redan. Ifråga om 450-nätet så följer jag med mobilabredband.se där det finns både ett och annat om 450-nätet (Net1). Modemen har fått hård kritik, men det verkar komma en ny generation. Täckningen är bra, men hastigheten usel, utom där det finns 450 LTE som är på kommande (LTE kallas ofta 4G). 450LTE är relativt bra – finns tyvärr inte ännu på så många ställen. Enligt en rapport så blev hastigheten fyra gånger bättre då man fick 450LTE.

Effektivare bruk av frekvenser ger mer trådlös kommunikation – liten betydelse för landsbygden menar ”datadoktorn”

Vid horisonten kan vi se en ny generation av mobiltelefoner, 5G, och framåt förväntar vi oss också mycket mer, vilket kommer att kräva ännu mer utrymme för trådlös kommunikation. Forskarna söker nu sätt att göra detta möjligt. En ny teknologi kallad ”Internet of Things”, där allt är anslutet till allt, kommer även  att vara verklighet inom en nära framtid. Det handlar här om ett nätverk av fysiska objekt eller ”saker” inbäddade med elektronik, sensorer och anslutningar som gör det möjligt att uppnå högre service, t.ex. kommer det att bli standard att gå till Internet och kontrollera värmesystemet i din lägenhet, sköta din tvätt, handla och mycket mer. ”Allt kommer att anslutas till allt”, säger Mohamed Hamid, forskare vid Högskolan i Gävle.

Systemet som vi använder för att transportera information idag, är hårt reglerat och man får betala mycket för att använda frekvenserna, och det är här Mohamed Hamids forskning kommer in.

Högklassigt landsbygdsforskningsarbete gratis på Internet

Tidningen Maaseudun uusi aika kan nu läsas elektroniskt på adressen www.mua-lehti.fi. I fortsättningen är det lätt att läsa och länka vidare färska forskningsuppgifter som hör till landsbygden. Artiklar, översikter, inlägg, möten och recensioner hittas på adressen. Tidningen är den enda tidskriften för finländsk landsbygdsforskning och -politik. Tidningen är nu inne på sin 23:e årgång.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Doktorn kommer via Internet

Runt om i Sverige är det rätt långt mellan läkare och patienter, som i Västerbottens läns landsting där det ibland kan vara hundratals kilometer att resa för en distriktsläkare. Det är inte konstigt att de då satsar på telemedicin, alltså vård över Internet. Enligt projektledaren för Vård på distans i Västerbottens läns landsting Sven-Åke Boström, så är de först ut med att rekrytera en läkare som ska jobba på det sättet. Det är en tjänst och det är unikt. Sådana här saker har förekommit i projektform – de har en påse pengar och sen tar de slut. Nu sätter man ner foten och vill göra normalt vårdflöde av det här genom att söka en läkare som ska sitta på kusten och ratta patienter 400 kilometer bort. Själva rattandet sköts via en videokonferens med flera kameror – en för dialogen ansikte mot ansikte och en översiktskamera. Det är en avancerad videokonferenslösning, samt att läkaren har ett dermatoskop, en handhållen kamera där man kan titta på hudfläckar, in i svalget, munnen och o.s.v.

Hastigheten på samhällsomfattande bredband höjs

Kommunikationsministeriet föreslår att hastigheten för bredband som samhällsomfattande tjänst ska fördubblas, d.v.s. höjas från 1 Mbit/s till 2 Mbit/s från och med ingången av november 2015. På längre sikt, före år 2021, är målet att hastigheten ska höjas till 10 Mbit/s med en halvtidsutvärdering 2017. Undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru bad i oktober 2014 Kommunikationsverket att utreda marknadsläget för den samhällsomfattande tjänsten och de hastigheter som allmänheten använder sig av. Avsikten var att utreda om den nuvarande hastigheten på Internetförbindelser, som hör till de samhällsomfattande tjänsterna på 1 Mbit/s, motsvarar medborgarnas behov.

På basis av utredningen framgick det att de nätförbindelsehastigheter som allmänt används har stigit i och med den tekniska utvecklingen, ibruktagandet av nya frekvensområden och trådlösa förbindelser.

Bättre Internetåtkomst i glesbygden via får?

Wales Online rapporterar att ett nytt projekt kombinerar djurhållning och IT på ett nytt sätt, vilket skulle kunna kallas 802.11mää. Vid Lancaster University i nordöstra England har en grupp forskare börjat undersöka hur får kan användas för att ge bättre Internetåtkomst i glesbygden. Man har nämligen fått ett stipendium för att undersöka hur får utrustade med speciella halsband med Wi-Fi både kan bidra till bättre djurhållning och kanske öka Internetåtkomsten på platser utan fast bredband. Genom att låta fårens halsband kommunicera med varandra, kan ett nätverk expandera över ett stort område när fårflocken rör sig. Ett liknande förslag har tidigare lagts fram av Maria Udén vid Luleå tekniska universitet och Avri Doria vid ETRI i Sydkorea, där man diskuterade möjligheten att utrusta renar i Lappland med Wi-Fi-halsband.

Uppgifterna är från (14.2) webbplatsen macworld.idg.se. Den engelska texten finns på walesonline.co.uk.

Bybutik i Borgå skärgård tar emot beställningar via Internet och levererar varorna till trappan

Söderby-Boden på Pellinge i Borgå skärgård är bevis på en levande skärgård. Det är en modern bybutik som tar emot beställningar via Internet och levererar varorna till trappan. Butiken har gamla anor. Den grundades 1926 av Felix Andersson. Butiken har drivits av Pellinge handelslag, OSLA och Gerda Englund. Nu är det Gerdas dotter Gunnel och Erika Englund som driver den sedan 2009. Söderby-Boden är i grunden en livsmedelsaffär, men den säljer även gas, har ett läkemedelsskåp, är postombud och kör varor hem till kunderna. Sommartid är det full rulle från morgon till kväll, sju dagar i veckan. I augusti börjar Erika längta efter den lugnare vintersäsongen, då hon har litet tid för sig själv och familjen.

Uppgifterna är från (14.11) webbplatsen svenska.yle.fi.

Bredbandsprojekt i glesbygdsområden får stöd av staten i fortsättningen

Regeringen föreslår att bredbandsprojekt i glesbygdsområden i fortsättningen ska få stöd från staten i de kommuner som tidigare har kunnat få stöd från EU:s landsbygdsfond för sina projekt. Stödet till bredbandsprojekt från EU:s landsbygdsfond upphör nämligen när den nya programperioden 2014-2020 inleds. Det tilläggsanslag på 5,5 miljoner euro för bredbandsprojekt som regeringen föreslår för nästa års budget, skulle göra en ändring av lagen om stöd för byggande av bredband möjlig. Efter ändringen skulle understödet beviljas av Kommunikationsverket, då stöden till projekt som fått stöd genom EU:s landsbygdsfond beviljades av närings-, trafik- och miljöcentralerna. Ändringen omfattar även projekt som har inletts före lagen träder i kraft, till de delar som projektet inte har beviljats stöd från EU:s landsbygdsfond. I bredbandsprojekt som har fått stöd via EU:s landsbygdsfond, har kommunens betalningsandel varit 21,78 procent, vilken förblir densamma även efter lagändringen. I och med det föreslagna tilläggsanslaget skulle det totala stödbeloppet till bredbandsprojekt stiga från 64 till 69,5 miljoner euro.

Stuglivet blir modernare

En gemensam studie av Östra Finlands universitet, Skogsforskningsinstitutet och Finlands miljöcentral visar att stuglivets popularitet sannolikt kommer att stå sig också i framtiden, för dagens ungdomar trivs mycket bra med stuga och friluftsliv. Enligt resultatet har folk mellan 15 och 30 år tillgång till en stuga nästan lika ofta som äldre generationer, där de yngre vistas på både den egna stugan, föräldrars, släktingars och vänners stugor. Enligt forskardoktor Riikka Puhakka vid Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingscentrum Palmenia känner en stor del av de unga starkt för stugliv och fritidsliv på landet.

”Det kan hända att man på sätt och vis uppfattar stugorna som bestående platser i en värld som hela tiden förändras. Man kanske byter bostad beroende på livssituationen, men stugan är ofta densamma som den var i barndomen.”

Fortsatt urbanisering är en gissning

På svenska regeringens Landsbygdsforum den 10 april talade Teo Härén om hur Internet ändrar krafterna bakom urbaniseringen. Härén berättade att han ville utmana de som lyssnade att skapa sanningar om framtiden. ”Vägen mot staden är inte enkelriktad. Det är möjligt att åka åt andra hållet också. Internet har förändrat både våra liv, hur vi är på banken, hur revolutioner styrs och hindras, så kan det väl påverka var vi väljer att bo”, säger Härén. Fortsatt urbanisering är inte en sanning, utan det är en gissning. De målbilder som vi har påverkar våra val.  Att göra prognoser för hur folk kommer att bo, utan att låtsas om att Internet inte fanns, är faktiskt stötande och falskt, menar Härén, som fortsatte med att berätta om statistik och att man i prognoser haft fel förr.

Landsbygden borde ha ambitionen att ligga först i Internetanvändning

Tänkaren Teo Härén lanserade nyligen begreppet peak city, grundat i tanken att morgondagens IT-teknik kommer att göra alltmer av verksamheter platsobundna. Mycket av det som varit stadens fördel kan således IT-tekniken minska betydelsen av. Platsbundenhet är en viktig del i förklarandet av samhällsutvecklingen hittills. I bondesamhället fanns koppling till var den goda jorden fanns, medan industrisamhället gjorde att råvaruorter blev vinnare. I service- och konsumtionssamhället är närheten till marknaden, staden, avgörande, men när betydelsen av platsen minskar, ger det möjlighet till något nytt – en ny vändning i samhällsutvecklingen. Men vad händer med de landsändar eller de invånare som inte använder den nya tekniken? Hoppa på tåget och var med! Internetanvändningen är i dag lägre på landsbygden än i staden, trots att den teoretiska tillgängligheten egentligen är god. Endast 500 hushåll i Sverige saknar i dag någon form av antingen trådbunden eller trådlös uppkopplingsmöjlighet med hastighet på minst 1 Mbit/s.