Kategorier
2020 Nyhetsbrev 19/2020

Deltidsboende på Kimitoön planeras få värdecheck om de skriver in sig i kommunen

Många finländare som under coronapandemin flyttat ut till sin fritidsbostad för att distansjobba har fortsatt med distansarbetet långt in på hösten. Nu vill Kimitoöns kommun göra det enklare för deltidsboende i kommunen att skriva sig permanent på sommarstugan.

Enligt Kimitoöns utvecklingschef Gilla Granberg planeras en sedel, en värdecheck som fritidsboende får för att köpa planeringshjälp. Med checken går det enkelt att få hjälp av en planerare på Kimitoön, som berättar vad för åtgärder som behövs för att få sin sommarstuga omvandlad till en åretruntbostad. Man kan också få rabatt på kommunal planering. Idén måste dock godkännas av politikerna.

Läs mer på webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 16/2018

Kontraurbanisering – tillbaks till naturen

Kommunerna vill styra byggandet till städerna och bygga tätt, eftersom det blir mer kostnadseffektivt. Men det finns en grupp människor som väljer flytta avsides, trots all bekvämlighet i en tätort. Det forskas en del i det här ämnet och fenomenet som kallas kontraurbanisering.

Kenneth Nordberg, landsbygdsforskare vid Åbo Akademi, säger att det under en lång tid funnits en romantisering av landsbygden och vad den representerar. Den här första stora gröna vågen kom ju på 70-talet i många västländer, och det har nog att göra med att man vill tillbaka till naturen. Antalet höghus växer, men främst blir också bostadsområdena med småhus och radhus fler och större, vilket kan tolkas som att man möter ett behov. Människor vill ha en egen gård, och de blir då mellantinget mellan landet och staden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Konflikten mellan stad och land ofta en skrivbordsprodukt

Lokala tjänster har sina försvarare, men det etablerade förnuftets röst säger ändå att utvecklingen är mot centralisering, urbanisering och bortrationalisering, ett resonemang som ofta är detsamma vare sig det handlar om att flytta en hälsocentral till en regional centralort, eller om att lägga ner en regional utbildningsenhet och ”flytta” utbildningen till någon av de stora städernas skolor eller universitet.

Därför var det kanske en del som överraskades av den undersökning som Taloustutkimus gjorde på Yles begäran (23.7.2018) och som visade att fyra av fem finländare vill att staten ska garantera samhällsservice så att hela landet kan hållas bebott. Resultatet antyder att relationen mellan stad och landsbygd kanske ser annorlunda ut och är mindre polariserad än man lätt tror. I vårt land med en dryg halv miljon sommarstugor på 5,5 miljoner människor har de flesta stadsbor en eller annan förankring till landsbygden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 07/2018

Utveckling kräver inte en metropol – en sommarstugebrygga räcker

Inte behöver vi stora städer för att ta fram alla nyttiga idéer – till skillnad från vad framtidsforskaren Roope Mokka påstod i sin Yle kolumn (21.3). Vi förnekar inte att det ekonomiska värdet uppstår där, var arbetet utförs bättre i dag än i går. Men påståendet att lärandet bara skulle ske där människor är nära varandra – det vill säga i städerna – visar författarens okunnighet om ämnet.

Utvecklingen kan inte vara ett självändamål bestämt av marknadskrafterna, i vars namn människorna tvingas till metropoler.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Fritidsboendet populärare och distansarbetet vanligare visar Stugbarometern

conceptDet finns över 600 000 fritidsbostäder i Finland och 2,4 miljoner stuginvånare som regelbundet vistas i sina fritidshus. År 2014 användes sammanlagt ca 6,2 miljarder euro för fritidsboende, vilket framgår av Mökkibarometri 2016, Stugbarometern, som jord- och skogsbruksministeriet låtit utföra och som den 17 mars överlämnas till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Enligt barometern har fritidsboendet blivit allt populärare där stugan används under 79 dygn i medeltal under året. Cirka 60 000 finländare distansarbetar från stugan och från över 100 000 stugor hade man ibland pendlat till arbetet. Intresset för distansarbete håller på att växa, var tredje skulle vilja distansarbeta från stugan.

Fritidsboendets ekonomiska och sysselsättande effekter är stora – för fritidsboende användes år 2014 sammanlagt ca 6,2 miljarder euro och fritidsboendet sysselsätter direkt eller indirekt ungefär 60 000 personer.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 27/2015

”Osynliga befolkningen” fritidshusägarna påverkar kommunerna

Karta - Svenska fritidshuslandskapFritidshusägare som ”osynlig befolkning” i Sverige påverkar landets kommuner och deras förutsättningar för utveckling. En studie från Umeå universitet visar att ägarens syfte med fritidshuset, var man väljer att köpa det och hur man använder det, skiljer sig åt på olika håll i landet. Andreas Back, doktorand i kulturgeografi vid Umeå universitet, menar att det är stor skillnad på varför man köper fritidshus i Strömsund och Norrtälje, bara för att ta två skilda exempel. Fritidshustypen som dominerar i Strömsund utmärks av bl.a. längre avstånd mellan ägarens bostad och fritidshuset, lägre fastighetsvärden och ökande mängd fritidshus, medan fritidshustypen som dominerar i Norrtälje däremot utmärks av korta avstånd mellan ägare och fritidshus, höga fastighetsvärden, men också minskande antal fritidshus genom konkurrensen med den reguljära bostadsmarknaden.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 26/2015

Sommarstugornas landsbygd – möjligheter och utmaningar

conceptSamtidigt som avfolkningen minskar landsbygdens stadigvarande bosättning, så fortsätter antalet fritidshus att öka. I var femte kommun är fritidshusen redan mera än de stadigvarande bostäderna. Halvmiljonerstrecket för sommarstugor överskreds officiellt senaste år. Som Manu Rantanen skrev (på finska) i Landsbygdspolitikens blogg (12.6), så borde fritidsinvånarna ses mer än i dag som en möjlighet för landsbygden.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenterna är forskaren Mia Vepsäläinen som arbetar på Östra Finlands universitet, Nyslotts campus, samt Anna Strandell och Kati Pitkänen som är forskare på Finlands miljöcentral.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 13/2015

Samma regler i hela landet för flytt till fritidskommun

conceptHittills har magistraterna haft olika praxis, vad gäller frågan om vilken bostad som kan registreras som stadigvarande bostad för de som vill flytta till sitt fritidshus. Högsta förvaltningsdomstolen och flera förvaltningsdomstolar har i olika domslut kommit till slutsatsen att om en fastighet har antecknats som fritidshus i gällande plan, så kan den inte registreras som en stadigvarande bostad i befolkningsdatasystemet enligt lagen om hemkommun. Nu har magistraterna beslutat att i fortsättningen ha samma förfarande i hela landet vid flytt till fritidshus. Magistraten kan sålunda konstatera att personens hemkommun har ändrats till kommunen där fritidshuset finns, men då kan fridshuset inte längre antecknas som personens bostad. Istället registreras personen ”utan stadigvarande bostad” i sin fritidskommun. Men adressen på fritidshuset kan ändå antecknas som personens postadress i befolkningsdatasystemet.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi. Se även text om att åbolänningar äntligen får flytta till sitt fritidshus.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 24/2014

Stuglivet blir modernare

Group of Friends Running Into the Water Wearing Snorkeling GearEn gemensam studie av Östra Finlands universitet, Skogsforskningsinstitutet och Finlands miljöcentral visar att stuglivets popularitet sannolikt kommer att stå sig också i framtiden, för dagens ungdomar trivs mycket bra med stuga och friluftsliv. Enligt resultatet har folk mellan 15 och 30 år tillgång till en stuga nästan lika ofta som äldre generationer, där de yngre vistas på både den egna stugan, föräldrars, släktingars och vänners stugor. Enligt forskardoktor Riikka Puhakka vid Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingscentrum Palmenia känner en stor del av de unga starkt för stugliv och fritidsliv på landet.

”Det kan hända att man på sätt och vis uppfattar stugorna som bestående platser i en värld som hela tiden förändras. Man kanske byter bostad beroende på livssituationen, men stugan är ofta densamma som den var i barndomen.”

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 17/2014

Drygt 24 000 bor olagligt på sommarstugan – ”Luckra upp bestämmelserna mellan fritids- och permanent boende”

conceptEnligt tidningen Savon Sanomat bor så många som 24 000 finländare olagligt på sin sommarstuga utan behövliga tillstånd. Nu vill man på Fritidsboendes förbund luckra upp bestämmelserna för att göra skillnaden mellan fritids- och permanent boende mindre. Förbundets ordförande Pentti Heikkurinen menar att man måste hitta nya lösningar i framtiden inom t.ex. beskattningen som suddar ut gränsen mellan fritidsboende och permanent boende. Enligt markanvändnings- och bygglagen behövs det bygglov om man ändrar på hur byggnaden används, vilket gäller exempelvis om man vill göra en fritidsbostad till en permanent bostad.