4 av 10 svenska lanthandlare riskerar att försvinna inom 5 år visar HSSL-undersökning

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) har gjort en undersökning som visar att en stor del av butikerna på landet riskerar att läggas ner inom fem år. Butikerna har ofta en betydelsefull roll i samhällsservicen på landsbygden och lanthandlarna ser nu behovet av en intresseorganisation. Här nere följer HSSL:s pressmeddelande (från 10.7) i sin helhet:

Pressmeddelande: Fyra av tio lanthandlare riskerar försvinna inom fem år

Idag offentliggörs en undersökning riktad till lanthandlare som visar att fyra av tio butiker riskerar att läggas ner inom fem år. Butikerna har ofta en betydelsefull roll i samhällsservicen på landsbygden och är en viktig möteplats på små orter. Lanthandlarna ser behov av en intresseorganisation och Hela Sverige ska leva, som gjort undersökningen, kommer nu att ta initiativ i frågan.

EU söker tillväxt, Quadruple Helix, smarta servicelösningar i små kommuner, könsrollen och den nordiska modellen – läs Botnia-Atlanticas nyhetsbrev

Botnia-Atlantica-institutet är ett transnationellt institut som bedriver forskning inom regional utveckling och främjar utvecklingen i Botnia-Atlantica-regionen. I Finland bedrivs forskningen vid Vasa universitet och Åbo Akademi, i Sverige vid Umeå universitet och i Norge vid Universitetet i Nordland. Sekretariatet och ledningen för institutet finns vid Vasa universitet. Botnia-Atlantica-institutet är en del av LUBAT (Lärande om utveckling i Botnia-Atlantica)-projektet som samordnas av Umeå universitet. Finansiering kommer från universiteten, regionerna och det gränsöverskridande EU-finansierade samarbetsprogrammet Botnia-Atlantica. Nu har Botnia-Atlantica-institutet utkommit med sitt femte nyhetsbrev av sex för åren 2011-2013. Det är för att sprida information om god praxis i regional utveckling i Österbotten, Västerbotten och Nordland som institutet ger ut nyhetsbreven.

Ge feedback på SILMU:s nya hemsidor

Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf:s  nya hemsidor har öppnats och hittas på samma adress som förut: www.silmu.info. Man tar gärna emot feedback gällande användbarhet, utseende, innehåll och enskilda funktionsproblem, såsom länkar som inte fungerar. På framsidan hittar man en länk till en feedbackenkät som skickas till webmastern, men sidorna utvecklas fortfarande och feedback kan ges också senare. SILMU hittas nu även på Facebook: Gå in och gilla dem. Du får information om aktuella händelser även här.

Uppgifterna ingår i SILMU:s Infobrev 7/2013 som bl.a. har även dessa rubriker: Regionens utvecklingsstrategi har skickats till ministeriet, Sommarevenemang i vår egen region (I samband med Lovisa Historiska Hus arrangeras ITU-torget var även SILMU rf är med, På Skördefesten 28-29.8 på Askola Areena presenteras bl.a. närmat, lokala hantverkare och Leader-finansierade projekt, samt Kommande evenemang: Trygghet i byarna-seminarium 5.10 i Borgå och 12.10 i Mäntsälä) och Byggnadsvårdsprojektet önskar mera aktörer till registret.

Platsbaserad landsbygdspolitik behövs i nya indelningen av städer och landsbygd – professor Katajamäki

Arbets- och näringsministeriet, samt jord- och skogsbruksministeriet offentliggjorde nyligen en ny klassificering som beskriver indelningen av landet i städer och landsbygd. Man har använt detaljerad platsbaserad information, vilket gör att olika slags landsbygd kan identifieras på mycket noggrannare sätt än med traditionella kommunbaserade kartor. Städer som Seinäjoki och Karleby, vilka har utvidgats i samband med kommunsammanslagningar, kan inte längre vägra sin sanna karaktär, alltså att de är landsbygdsstäder som måste ta hänsyn till sin landsbygd, särpräglad av bonings- och företagsmiljöer. Men allt fler städer behöver en intern landsbygdspolitik. Även i det nationella sammanhanget har den nya klassificeringen en synlig roll.

”Den visar att glesbygden omfattar nästan 70 procent av Finlands areal. De stora arealerna är en viktig resurs för Finland.”

Kring de största städerna är också den stadsnära landsbygden mycket vanlig.

För mycket byråkrati i EU:s jordbrukspolitik anser SLC

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) tycker att den gemensamma jordbrukspolitiken för EU, CAP, har tagit ett steg i en rättare riktning för jordbruket i unionens nordligaste delar. Men överenskommelsen innebär dock att stödbeloppen från EU sjunker och att jordbrukaren får en hel del nya åtgärder som skall uppfyllas. Här nere följer SLC:s pressmeddelande (från 4.7) i sin helhet:

SLC: EU:s jordbrukspolitik skall producera livsmedel – inte byråkrati!

Den gemensamma jordbrukspolitiken för EU, CAP, som sträcker sig fram till år 2020 har tagit ett steg i en rättare riktning för jordbruket i unionens nordligaste delar, konstaterar Svenska lantbruksproducenternas centralför-bundsordförande Holger Falck.
– Överenskommelsen innebär dock att stödbeloppen från EU sjunker och att jordbrukaren får en hel del nya åtgärder som skall uppfyllas, påminner Falck.

Lovisa negligerade medborgarinitiativ – prickades av justitieombudsman

Lovisa stad prickades av riksdagens biträdande justitieombudsman för att behandlingen av ett medborgarinitiativ har tagit orimligt lång tid. Initiativet, som lämnades in till staden i april 2009, har inte behandlats enligt lagar och förordningar. Initiativtagaren Juha Merenheimo har fortfarande inte fått svar på sitt förslag, och inte heller har staden informerat initiativtagaren om staden har vidtagit några åtgärder p.g.a. förslaget. Merenheimo föreslog att Lovisa stad konkret skulle delta i kampen mot klimatförändringen, värna om mångfalden i naturen och utveckla ett miljösystem för staden.

Uppgifterna är från (5.7) webbplatsen svenska.yle.fi.

”Vår nuvarande servicenivå skulle rasa vid en fusion” – Ilmolas kommundirektör om kommunens vägran att göra utredning

Enligt kommuntidningen Kuntalehtis uppgifter pågår fusionsutredningar på olika nivå i minst 130 kommuner, vilket är en tredjedel av alla kommuner i Finland. Bland kommunerna som vägrar finns Ilmola med 12 000 invånare i Södra Österbotten. Finns det inte några klara sanktioner, kommer vi inte att gå med i en utredning, menar kommundirektören Seppo Pirttikoski. Alla partier i kommunen är ense i frågan. På frågan varför kommunen vill fortsätta vara självständig, säger Pirttikoski:

”Vi har knappt någon kö till hälsovårdscentralerna, 13 byskolor och utmärkt dagvård.”

Men finansministeriets överdirektör Päivi Laajala påminner om att kommunerna bör följa lagen.

Lantbruksmässa i stadsmiljö – Farmari omfattar allt från teknik till landsbygdsutveckling

Med 600 utställare på fyra dagar (3-6.7) är Farmari 2013 i Seinäjoki en viktig mässa både nationellt och internationellt – högtuppsatta tjänstemän från både Finland och EU finns på plats. När den sista besökaren lämnar området på lördagen, väntar sig arrangörerna att ca 80 000 människor skall ha tagit del av årets mässa som har ett utställningsområde omfattande 25 hektar, varav ca 17 hektar är aktiv utställningsyta. Enligt direktören för Österbottens Svenska Lantbrukssällskap (ÖSL) Henrik Ingo fungerar det utmärkt att ordna en lantbruksmässa i stadsmiljö, något man har gjort förr. Mässan riktar sig till både producenter och konsumenter. Genom utställningen vill man dels föra fram nya idéer till företagare och lantbrukare, och dels visa upp lantbruket för konsumenterna. Mässans matavdelning utgörs av en egen gata, matprovinsgatan, vilken invigdes av justitieminister Anna-Maja Henriksson och social- och hälsovårdsminister Paula Risikko.