Statsrådet utnyttjade sin behörighet – beslöt om tvångsfusioner för kriskommuner

Lavia
Bildkälla: Wikipedia

Statsrådet har för första gången utnyttjat sin behörighet att slå samman en kriskommun med en annan kommun mot någondera kommunens vilja, då man 12.6 beslöt att Lavia slås samman med Björneborg och att Tarvasjoki slås samman med Lundo. Besluten baserar sig på kommunstrukturlagen som trädde i kraft år 2013. Statsrådet beslöt dessutom om frivilligt anslutande av Jalasjärvi, som varit föremål för kriskommunförfarande, till Kurikka. ”Besluten är nödvändiga i syfte att trygga kommuninvånarnas service. Såväl Lavia som Tarvasjoki har i åratal befunnit sig i en ekonomisk kris som de inte klarat av åtgärda på egen hand. För Jalasjärvis del behövdes inte någon tvångssammanslagning, eftersom kommunen själv hittade en sammanslagningspartner, och eftersom fullmäktige i båda kommunerna understödde sammanslagningen”, säger trafik- och kommunikationsministern Henna Virkkunen. Lavia kommun har gått med underskott de senaste 11 åren och har uppfyllt kriskommunkriterierna sedan 2007, medan Tarvasjoki kommun har genomgått ett utvärderingsförfarande två gånger.

Inga tvångsfusioner av kommuner i stadsregioner

Det blir inga framtvingade tvångsfusioner av kommunerna i stadsregionerna, för ordförandena för regeringspartiernas riksdagsgrupper har beslutat dra tillbaka den omtvistade paragrafen om tvångsfusioner i den nya kommunstrukturlagen. Oberoende av kommunernas åsikt, hade paragrafen gett regeringen möjlighet att besluta om kommunsammanslagningar i stadsregioner. Paragrafen hade dock inte gällt metropolområdet kring huvudstaden. Paragrafen om tvångsfusioner har väckt starkt motstånd under remissrundan i kommunerna. Den hade också möjligen stridit mot grundlagen. Bland partierna har Socialdemokraterna och Svenska folkpartiet protesterat mot paragrafen om tvångsfusioner. Överenskommelsen om vårdreformen nyligen bidrog även till att tvångsparagrafen stryks.

Uppgifterna är från (11.4) webbplatsen svenska.yle.fi.

Tvångsfusioner – regeringen föreslår folkomröstningsmodell för planerad storkommun

Regeringen skissar på en komplettering till kommunstrukturlagen som godkändes i juni; tvångsfusioner skall vara möjliga, ifall majoriteten av den planerade storkommunens röstberättigade understöder samgången. Resultatet av folkomröstningen skulle vid behov vara mera avgörande än vad fullmäktiges vilja är i en baskommun. Hittills har grunden i vårt land varit representativ demokrati, medan folkomröstningarna har haft en rådgivande roll. I de största städerna skulle situationen enligt regeringens skiss i framtiden vara annorlunda, så att under vissa villkor skulle den direkta demokratin väga tyngre än den representativa demokratin. Principiellt skulle detta vara mycket betydande, då folkomröstningen skulle gälla hela den planerade storkommunen och majoritetens röster avgöra. I de flesta städerna är en klar majoritet av väljarna för fusion, och kritiska väljare i randkommunerna kan inte förändra folkomröstningens resultat, därför att deras antal inte räcker till.

”Vår nuvarande servicenivå skulle rasa vid en fusion” – Ilmolas kommundirektör om kommunens vägran att göra utredning

Enligt kommuntidningen Kuntalehtis uppgifter pågår fusionsutredningar på olika nivå i minst 130 kommuner, vilket är en tredjedel av alla kommuner i Finland. Bland kommunerna som vägrar finns Ilmola med 12 000 invånare i Södra Österbotten. Finns det inte några klara sanktioner, kommer vi inte att gå med i en utredning, menar kommundirektören Seppo Pirttikoski. Alla partier i kommunen är ense i frågan. På frågan varför kommunen vill fortsätta vara självständig, säger Pirttikoski:

”Vi har knappt någon kö till hälsovårdscentralerna, 13 byskolor och utmärkt dagvård.”

Men finansministeriets överdirektör Päivi Laajala påminner om att kommunerna bör följa lagen.

Kommunreform mot alla odds

Regeringen beslöt 4.4 att förpassa förslaget till kommunstrukturlag vidare till riksdagen, så tåget rullar vidare, oberoende av att processen ifrågasätts i grunden av större delen av de berörda kommunerna. Kommunförbundets sammanställning av de kommunala utlåtandena till kommunstrukturlagen visar att 176 kommuner har ställt sig negativa till kriterierna för kommunindelning, alltså över hälften av landets kommuner ställer sig skeptiska till att ett givet befolkningsunderlag, pendling, självförsörjningsgrad i fråga om jobb, samhällsstruktur och kommunens ekonomiska situation skall avgöra en kommuns omfattning. Kommuner som inte har någon uttalad åsikt om kommunindelningskriterierna, är 72, medan 56 kommuner ställer sig positiva, och inte oväntat är de sist nämnda landskapscentra och andra större samhällen som förutspås ha fördel av reformen. Av de två- och svenskspråkiga kommunerna är över 70 procent negativa till befolkningsunderlagskriteriet.