Vaasa EnergyWeek tjuvstartar på Österbottens museum

Vaasa EnergyWeek får en tjuvstart på Österbottens museum 16.3, då är det gratis inträde till muséets utställning Klimatgreppet – en skolskenshistoria kl. 12-17, till EnergyWeeks ära. I utställningen får besökarna se och uppleva olika former av förnybar energi, en utställning där EnergyVaasa är närvarande. Officiellt går EnergyWeek av stapeln 18.3 i Vasa stadshus och pågår till 21.3.

Uppgifterna är från eVASEK nyhetsbrev 6.3.2013 med länk för mer info, program och anmälningar (anmälningstiden utgår i slutet av denna vecka).

Nordiska dieten med närproducerad mat lika hälsosam som Medelhavsdieten

Den kändaste hälsodieten är Medelhavs-dieten, och dess verkningar har också undersökts mest. En ny undersökning som utförts i fyra nordiska länder visar att nordisk närproducerad mat påminner om Medelhavsdieten. ”Undersökningen koncentrerade sig på kostens inverkan och därför eliminerade man de positiva hälsoverkningarna av att gå ner i vikt. Det innebär att försökspersonerna behöll sin vikt under undersökningen”, säger professorn Matti Uusitupa vid Östra Finlands universitet. I jämförelse med normal kost förbättrade den nordiska dieten fettomsättningen genom att sänka halten skadligt LDL-kolesterol och höja halten gott HDL-kolesterol. Samtidigt minskade den totala halten skadliga fettpartiklar i blodet, och dieten upp till fördubblade intaget av flera viktiga mineraler och vitaminer.

Tvåårigt projekt för att rädda bybutikerna

Med nuvarande takt kommer den sista bybutiken att slå igen om tolv år. Direktör Ilkka Nieminen vid föreningen Finlands dagligvaruhandel säger att butiksdöden gäller hela landet, och en betydande orsak är att det inte finns någon som tar över. Men branschorganisationen tänker inte längre i tysthet se på hur bybutikerna dör ut, utan har inlett ett räddningsprojekt där man skall bedöma dagens lanthandlar och utveckla metoder för hur butikerna i framtiden kan bjuda på privat och offentlig service. Det tvååriga projektet fokuserar inte på butikernas försäljning, utan det viktiga är butikerna i sig. Nieminen som leder projektet säger:

”Det är nationellt sett viktigt att landet hålls befolkat och här spelar lanthandeln en roll”.

Enligt Sami Tantarimäki på Åbo universitets utbildnings- och utvecklingscentral Brahea är butiksdöden ett problem framför allt på glesbygden, och följderna är de samma som i fråga om byskolorna.

Ny ”look” på SYTY:s hemsidor

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har nytt utseende på sina hemsidor. Adressen är densamma, eller www.kylatoiminta.fi. Man tar gärna emot respons via hemsidan eller mailadressen pipsa.salolammi@kylatoiminta.fi. Sidorna utvecklas fortsättningsvis, så responsen är viktig. Nytt för nätsidorna är att nyheterna kan förmedlas i sociala medier. SYTY finns nu även på Facebook – hittas på namnet Suomen Kylätoiminta ry. Man aktiverar sig de närmaste veckorna på Facebook.

Uppgifterna är från SYTY:s senaste nyhetsbrev (mars 2013), i vilket man även bl.a. kan läsa olika evenemang: byaverksamhetens konferensdagar som hålls som båtseminarium 15-16.5 mellan Åbo och Stockholm, landsbygdens projekt- och nätverksseminarium 18-19.4 och ett seminarium om landsbygdsboende 8.4.

Diskussion om den platsbaserade politikens logik på projekt- och nätverksträffen i Lahtis

Landsbygdens projekt- och nätverksseminarium arrangeras 18-19.4 i lärocentret Fellmannia i Lahtis. Träffen samlar aktörer från olika håll, allt från förvaltning till förverkligare av nationella projekt, samt byaaktörer. Under dagarna får man bekanta sig med god praxis och resultat av nationell projektverksamhet, landsbygdspoli-tiska helhetsprogrammets beredande, diskutera lokal funktionalitet och landsbygdspolitikens internationella strategi. Man funderar även på hur man kunde utveckla nationella projekt, nätverksverksamhet och landsbygdspolitiska strategier för den kommande programperioden. Under första dagen (18.4) kan man på eftermiddagen kl. 15.30-17 välja mellan tre teman, där arbetsgruppen Place-based Policy (tvåspråkig) diskuterar den platsbaserade politikens logik och eventuella implementering i Finland för folk med intresse för utvecklingsstrategier.

Karl-Gustav Byskata nytt ombud på Aktion Österbotten

Byaombudet Karl-Gustav Byskatas första arbetsuppgifter på Aktion Österbotten rf är av det trevligare slaget – att koordinera nomineringen av kandidater till Årets by, Årets Landsbygdsaktör, Byaverksamhetens vägvisare och Årets byavänligaste kommun. I år är det möjligt att nominera kandidater på Internet. Anmälnings-tiden pågår från till 15.4. Kandidater till Årets Landsbygdsaktör nomineras i år för första gången genom en officiell process, och väljs både lokalt och nationellt. Från och med i år skall likaså Årets byavänligaste kommun utses både lokalt och nationellt. Byskata har som mål att systematiskt besöka byarna i Österbotten, ett arbetsfält som omfattar 14 kommuner och ca 300 byar. Som byaombud har han sitt kontor på Handelsesplanaden 23A i Vasa.

Kommuner försvinner, byar består

Landsbygden kan behandlas på olika nivåer – internationell, nationell, regional, kommunal och byanivå. Media glömmer allt som oftast bort den lägsta nivån, byn, och talar om bara om kommuner, men byarna blir emellertid dag för dag viktigare då kommunreformen sopar bort kommuner från kartan. Byarna blir kvar och behövs i utvecklingen av de övriga nivåerna. Ovanför dessa nivåer fins dock ännu en kraft, globalekonomin. Den är hart när omöjlig att påverka för kommunerna, för att inte tala om byinvånare. Numera vill man inte bara bort från landsbygden och byarna, utan man flyttar också dit.

Byanäten växer som svampar ur jorden i Sverige

Utbyggnaden av snabbt bredband i nergrävt fibernät har blivit en folkrörelse i Sverige, vilket inte är så konstigt, för snabba och säkra kommunikationer är en förutsättning för att landsbygden skall utvecklas, därom är alla överens. Den svenska regeringen har som målsättning att 90 procent av alla fastboende hushåll skall ha snabbt bredband (100 Mbit/s senast år 2020). För att det ska bli möjligt på landsbygden krävs således ofta lokala initiativ och investeringar. I Sverige finns i dag åtminstone 800 lokala bredbandsnät, s.k. byanät, vilka är i drift eller under byggnation och som förverkligats med hjälp av lokalt engagemang.

Uppgifterna är från tidningen Lands hemsida.

Enligt ”datadoktorn” Nisse Husberg så finns det ingen instans som håller reda på situationen här i Finland. Men han har en känsla av att utvecklingen avstannat här. Det finns en del nät som planeras och byggs (som i Bromarf), men han har inte hört om många nya. De som kommer har varit under planering i många år. Tyvärr har ”stödet” lett till direkt bromsning av utvecklingen p.g.a. byråkrati och allmän hjälplöshet. På sina håll så strider man bara och på annat håll så väntar man att ”nån” skall bygga nät. Situationen är riktigt sorglig i Finland jämfört med Sverige.

Storytelling – metod för byaplaner?

Storytelling baserar sig alltid på en verklig upplevelse som kan modifieras. Ingångsvägarna är olika, och beroende på vad olika personer är intresserade av, så jobbar man inom olika branscher på olika sätt med storytelling. Inom företagsvärlden jobbar man med storytelling då man vill ”brända” sitt företag, och inom utbildning för t.ex. barn och unga för att förbättra deras uttrycksförmåga och lässtimulans. För människor som genomgår olika svåra livsskeden, kan också storytelling användas i läkande form, men även inom konsten kan storytelling användas som uttrycksmetod. Vad gäller byaplaner, så börjar det för många byar runt om i Finland att kanske vara dags för uppdatering.

Urbana-rurala utmaningar

Under åren 2010-2015 ökar världens urbana befolkning i genomsnitt med 200 000 personer per dag, varav 91 procent (183 000) sker i utvecklingsländer. Uppgifterna är från UN Habitats State of the World´s Cities 2012/2013. Det är inte överraskande att det är den mera landsbygdsdominerande delen av världen som mottar den största urbaniseringsvågen, men det betyder även att det sker främst i områden med för svag infrastruktur att ta emot dessa invällande massor. Följden är utbredd slumifiering i storstäderna och en global utmaning att skapa socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara städer. I de mera utvecklade länderna har den urbana populationstillväxten stagnerat, 0,67 procent per år sedan 2010. Attraktiva och centrala stadsregioner fortsätter växa snabbare, på bekostnad av de inattraktiva och perifera stadsregioner.

”Både stora och små kommuner utgår ifrån centralistiska idéer”

Befolkningen i Stockholms storstad ökar varje år med ett antal som motsvarar alla bofasta i Åsele, Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Norsjö, Malå och Lycksele kommun. Urbaniseringen går fort i hela Europa och allra högst i Sverige. Medan man i Stockholm tillsätter planeringsgrupper med målbilden att expandera med ungefär ”ett halvt Göteborg”, planerar och administrerar glesbygdskom-munerna sin egen undergång med att lägga ner skolor, dra in service och släcka lysen i hopp om att rädda den egna tätorten. ”Både stora och små kommuner utgår med andra ord från centralistiska idéer och ett tänk om att människor själva prompt vill ha det så.” En ekoreporters starkaste intryck från en resa i inlandet var att alla han träffat ville bo kvar. Ingen ville flytta, och en rundtur i storstäderna, liksom forskning, visar att många människor vill bo på landet.

”Är människorna medborgare eller undersåtar?” – läs YTR:s nätkolumn

I YTR:s nätkolumn för mars månad (1.3) begrundar skribenten Peter Backa, landsbygdsutvecklare på Svensk Byaservice, förhållandet mellan en fungerande demokrati och utvecklingen av kommunerna. Här under följer texten, som finns på Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens hemsida, i sin helhet:

”Fria val av herremän gör inte slut på skillnaden mellan herre och slav”

Man måste inte hålla med Herbert Marcuse i allt, för att inse att han ibland formulerar stor visdom. Jag tolkar hans uttalande ovan, så att han gör skillnad mellan två aspekter av demokrati. Till demokratin hör för det första att välja ”herremän”, d.v.s. att man för skötseln av gemensamma angelägenheter utser förtroendevalda, vilket är en omistlig del av demokratin. Men det är inte den enda nödvändiga definitionen på en god demokrati. Den andra centrala aspekten är förhållandet mellan de förtroendevalda och väljarna. Är människorna medborgare eller undersåtar?