Finlands jubileumsår var historiskt omfångsrikt och genomslagskraftigt

Omfattningen och betydelsen av det självständiga Finlands 100-årsjubileum 2017 har visat sig vara större än beräknat. Jubileumsåret blev det mest omfångsrika temaåret någonsin, ett historiskt fenomen som påverkade hela samhället. Detta framgår av en Finland 100 år-rapport som publicerades 25.9. Rapporten innehåller mångsidig information om jubileumsåret och en preliminär analys av dess effekter. Materialet förväntas uppmuntra till fortsatt forskning och till fortsättning på den nya tradition som jubileumsåret inledde.

”Jubileumsåret blev mycket mer omfångsrikt och mångsidigt än förväntat. Finland 100 år engagerade, sporrade och sprängde gränser. Jubileumsåret ökade det sociala kapitalet och den kulturella mångfalden. Det bidrog också till aktivitet och förnyade våra handlingssätt”, sammanfattar Pekka Timonen iakttagelserna i rapporten. Timonen var generalsekreterare för projektet Finland 100 år.

Mer info finns i pressmeddelandet från statsrådets kommunikationsavdelning.

Ny renässans för landsbygden?

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig vid SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens sekretariat, skriver i Landsbygdspolitikens blogg på temat framtiden. Texten ingår även som ledare i kommande tidning inför den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i slutet på mars. Hela blogginlägget finns här under:

Hur ser framtiden ut?

Det är väl en sorts 10-poängsfråga. En som vågar ge sig i kast med frågeställningen är Rolf Jensen från Danmark. Jag hade förmånen att för ca 10 år sedan lyssna till honom då han höll ett föredrag i Jyväskylä på framtidstemat.

Då pratade han om att informationssamhället efterföljs av drömsamhället, som han kallade det. Senaste sommar märkte jag att han var påkommande igen till Finland. Eftersom han är en mycket berest man och håller föredrag världen över, ville jag absolut inte missa chansen att lyssna till honom igen och uppdatera mig om hans tankar om framtiden.  Sagt och gjort, jag tog kursen på Nyslott och Saimaa Summit.

Service, livskraft och demokrati – tre stöttepelare för ett hållbart lokalsamhälle i utveckling

I ett av parallellseminarierna under Demokratidagen i Kommunernas hus i Helsingfors 14.10 diskuterades växelverkan mellan den kommunala servicen, livskraften och demokratin (PED). Ett hållbart lokalsamhälle i utveckling bygger på tre stöttepelare: service, livskraft och demokrati, och alla pelarna bör stå på stadig mark, eftersom ett sjunkande hörn tär också på de övrigas verksamhetsförutsättningar. Sakkunnig Ritva Pihlaja från Landsbygdpolitiska samarbetsgruppen (YTR) lyfte i sitt anförande fram tre orosmoment när det gäller demokrati. För det första håller grunden för demokratin på att urholkas mitt i de stora strukturreformerna – valdeltagandet polariseras, kommuninvånarna upplever mer misstroende än förtroende gentemot beslutsfattarna, den representativa demokratins legitimitet försvagas. Utöver det här minskar antalet förtroendevalda och arbetet blir allt mer utmanande.

En annan utmaning såg Pihlaja i att kunna gestalta demokratin bredare än hittills, vilket innebär också att medborgarnas och lokalsamhällets roll i framtiden bör beaktas på ett helt nytt sätt.

Bidrar Leader-metoden till samhällsutveckling?

Sju Leader-områden i Sverige – Kustlandet, KalmarÖland, Gotland, Småland Sydost, Linné, Mitt i Småland och Astrid Lindgrens Hembygd – har tillsammans gjort en kvalitativ och lärande utvärdering om Leader-metoden. Frågeställningen handlade i första hand om att ta reda på om metoden bidrar till samhällsutveckling, samt vilka mervärden som uppstår. Undersökningen visar att Leader-arbetet gör skillnad, särskilt då det bygger på närhet och småskalighet. Leader-metodens krav på förankring i bygden och samarbete med andra aktörer skapar nya mötesplatser, där nya konstellationer med nya kompetenser gör gemensam verkstad, och i denna process stärks det sociala kapitalet, d.v.s. summan av den tillit som individerna i ett samhälle har för varandra, vilket är en förutsättning för att det finansiella kapitalet skall kunna göra nytta.

”Är människorna medborgare eller undersåtar?” – läs YTR:s nätkolumn

I YTR:s nätkolumn för mars månad (1.3) begrundar skribenten Peter Backa, landsbygdsutvecklare på Svensk Byaservice, förhållandet mellan en fungerande demokrati och utvecklingen av kommunerna. Här under följer texten, som finns på Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens hemsida, i sin helhet:

”Fria val av herremän gör inte slut på skillnaden mellan herre och slav”

Man måste inte hålla med Herbert Marcuse i allt, för att inse att han ibland formulerar stor visdom. Jag tolkar hans uttalande ovan, så att han gör skillnad mellan två aspekter av demokrati. Till demokratin hör för det första att välja ”herremän”, d.v.s. att man för skötseln av gemensamma angelägenheter utser förtroendevalda, vilket är en omistlig del av demokratin. Men det är inte den enda nödvändiga definitionen på en god demokrati. Den andra centrala aspekten är förhållandet mellan de förtroendevalda och väljarna. Är människorna medborgare eller undersåtar?